Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rhenprovinsen - Rhen-Rhônekanalen - Rhens. Se Rense - Rhenska skifferbergen - Rhenska stadsförbundet - Rhenviner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De största handelsstäderna äro Koblenz, Köln,
Mühlheim, Düsseldorf, Duisburg-Ruhrort och Wesel,
samtliga med flodhamnar. Den befordras genom Rhen
(se d. o.) och dess segelbara bifloder samt genom
ett järnvägsnät, som 1912 var 4,175,3 km. långt
(det största i Preussen, näst Schlesiens). - Af
högre undervisningsanstalter har prov. universitet
i Bonn, landtbruksakademi i Poppelsdorf, teknisk
högskola i Aachen och konstakademi i Düsseldorf,
en handelshögskola i Köln samt akademier för kommunal
förvaltning i Düsseldorf och i Köln, en krigsskola
i Engers och en kadettanstalt i Bensberg. Vidare
funnos 1913 5,227 offentliga folkskolor, 9
protestantiska och 19 katolska skollärar- och 3
katolska lärarinneseminarier samt 5 stats- och 29
ickestatspreparandanstalter, 97 statsmellanskolor
och 98 privata sådana samt (inberäknadt Hohenzollern)
176 högre skolor för gossar (gymnasier, progymnasier,
realgymnasier, realprogymnasier, högre realskolor
och realskolor) samt 108 högre flickskolor. Dessutom
finnas tekniska elementarskolor af olika slag.
- I administrativt hänseende är R. indeladt i 5
regeringsområden: Koblenz med 14, Düsseldorf med 29,
Köln med 13, Trier med 14 och Aachen med 11 kretsar.
Provinsen har 133 städer, hvaraf 11 med mer än
100,000 inv. och 49 andra med öfver 10,000 inv.
Hufvudstad är Koblenz, men provinsens landtdag
sammanträder i Düsseldorf. - Prov. har 2
oberlandesgerichte (i Köln och Düsseldorf),
hvarjämte vissa områden lyda under motsvarande
domstolar i Frankfurt a. M. och i Hamm.
- Största delen tillhör 8:e armékårens
område (en del till den 7:e). Fästningar äro
Köln, Koblenz och Wesel. Till Preussens
andra kammare sänder R. 63 medlemmar och till
tyska riksdagen 35. - Den evangeliska kyrkan lyder
under en generalsuperintendent (jämte konsistorium) i
Koblenz. Den romersk-katolska kyrkan har en ärkebiskop
i Köln och en biskop i Trier; vissa gränstrakter lyda
dock under biskoparna i Mainz, Liège och Münster.
Gammalkatolikerna ha en biskop i Bonn.
R. omfattar det sedan 1614 med Preussen förenade
hertigdömet Kleve, furstendömet Mors (sedan 1702)
och hertigdömet Geldern (1713), vidare hertigdömena
Jülich och Berg jämte andra fordom kurpfalziska
besittningar, det forna ärkebiskopsstiftet Trier,
ärkebiskopsstiftet Köln, delar af ärkebiskopsstiftet
Mainz och af hertigdömena Lothringen, Luxemburg och
Limburg, 4 furstendömen, 13 grefskap, 3 borggrefskap,
38 herrskap, 7 riksomedelbara abbotstift, de 3
forna riksstäderna Köln, Aachen och Wetzlar samt
flera fordom fria riksbyar och riddargods. Ännu
1801, då genom freden i Lunéville hela vänstra
Rhenstranden afträddes till Frankrike, lågo inom
den nuv. provinsens område omkr. 100 riksomedelbara
territorier. Genom Wienkongressen förvärfvades
dessa 1815 af Preussen, hvars besittningar något
ökades genom andra Parisfreden. Landet var till
1824 deladt på 2 provinser (Jülich-Kleve-Berg
och Niederrhein). 1834 tillkom det koburgska
furstendömet Lichtenberg och 1866 en del af
Hessen-Homburg (nuv. kretsen Meisenheim). - Litt.:
"Die bau- und kunstdenkmäler der Rheinprovinz" (1886
ff.), Achepohl, "Das niederrheinisch-westfälische
industriegebiet" (2:a uppl. 1894), och Vogelstein,
"Die industrie der Rheinprovinz 1888-1900"
(1902). J. F. N.
Rhen-Rhônekanalen, en 1783-92 och 1805-34 byggd och
1893-95 mellan Strassburg och Mülhausen fördjupad
kanal, som förenar Rhen och Rhône. Den utgår från I11,
nära Strassburg, på 134 m. höjd, skär Rhenslätten
och kommer vid Mülhausen in i berglandet, där den
följer först I11, sedan Larg, öfverskrider v. om
Dammerkirch vattendelaren mellan Rhen och Rhône
(344,4 m. ö. h.), kommer på franskt område in i S:t
Nicolas’ och Allaines floddalar samt i Doubs’ ofvanför
Dampierre. Vid Dôle lämnar den Doubs och går vid S:t
Jean de Losne öfver till Rhônes biflod Saône. Längd
323 km. (hvaraf 186 km. på franskt område), bredd i
vattenspegeln 14,48 m. och vid bottnen 10 m., djup
l,6-2,1 m. Sidokanaler leda till Kolmar, Hüningen
och Breisach. J- F. N.
Rhens. Se Rense.
Rhenska skifferbergen, sammanfattande benämning
på bergen på båda sidor om Rhen, n. om floderna
Nidda och Main på Rhens högra sida samt Nahe på
dess vänstra. De bestå hufvudsakligen af gråvacka,
skiffer och kvartsit och ha sitt namn af den vanligast
förekommande lerskiffern. Yngre eruptiv förekomma
talrikt, likaså slocknade kratrar och heta källor. De
ha en gång varit ett sammanhängande berg af inemot
2,000 m. höjd, men däraf kvarstår nu icke mer än en
450-500 m. hög slätt med en längd från s. v. till
n. ö. af 300 km. och en bredd af 150 km. I denna
ha Rhen och dess bifloder skurit djupa dalar och
därigenom upplöst området i flera mindre partier. Men
på dessa bergpartiers rygg gör området ickeintryck
af en samling berg, utan af en vågformig högslätt;
från floddalarna åter te sig de brant stupande
bergväggarna som delar af ett bergland. Till dessa
berg höra på Rhens högra strand Taunus, mellan Main
och Lahn, Westerwald, mellan Lahn och Sieg, hvilket i
n. v. sammanhänger med Siebengebirge och i n. ö. med
Rothaar, Sauerland, mellan Sieg och Ruhr, samt n. om
denna flod några låga höjder i det gamla hertigdömet
Berg. På vänstra sidan af Rhen fortsättas dessa
berglandskap af Hunsrück, som är en fortsättning af
Taunus och ligger mellan Nahe och Mosel, samt Eifel,
från Mosel till nordtyska slätten in., hvilket förenar
Westerwald med Ardennerna. J. F. N.
Rhenska stadsförbundet, polit. hist., ett 1254 mellan
städerna Mainz, Worms, Oppenheim och Bingen ingånget
förbund för landsfredens upprätthållande. Inom kort
anslöto sig en mängd städer vid Rhen från Basel
ned till Köln samt äfven de andlige furstarna i
trakten. 1256 omfattade förbundet nästan hela Tyskland
utom områdena i nordöst och de bömisk-österrikiska
länderna. Förbundet tog parti för Vilhelm af Holland
i striden om det tyska konungadömet, men splittrades
kort efter dennes död (1256). Det räknade emellertid
1380 öfver 50 medlemmar och upplöstes först vid
1400-talets midt. Jfr Weizsäcker, "Der rheinische bund
1254" (1879), och Quidde, "Der schwäbisch-rheinische
städtebund im jahr 1384" (1884).
Rhenviner, allmän benämning på de tyska viner, som
odlas längs bägge stränderna af Rhen ända från Basel
och ned till Siebengebirge samt i de närmast Rhen
belägna dalarna kring bifloderna Main, Nahe, Mosel
(med Saar) och Ahr. I mera inskränkt bemärkelse
förstås inom vinhandeln med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
