Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rhode Island - Rhodes, James Ford - Rhodes, Cecil John
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Connecticut och i s. af Atlantiska hafvet. Areal 3,233
kvkm., hvaraf 469 kvkm. vatten. 542,610 inv. (1910),
hvaraf 96,7 proc. bodde i städer (samhällen med
2,500 inv. och däröfver). Af folkmängden voro 9,529
negrer, 284 indianer, 272 kineser och 33 japaner. Af
den hvita befolkningen (532,492 pers.) voro 178,025
pers. (33 proc.) födda i utlandet, hvaraf 63,824
i Storbritannien och Irland, 41,954 i Canada,
7,405 i Sverige, hvarjämte 5,174 pers. hade båda
föräldrarna födda i Sverige. (Officiellt räknade man,
att 68,6 proc. af befolkningen voro af främmande
börd, hvaraf 3,5 proc. af svensk.) Narragansett bay
delar staten i två olikstora delar, af hvilka den
västra är betydligt större. Staten har kuperad mark
utan några större höjder. Jorden är utom vid kusten
och på öarna sandig och föga bördig, hvarför den i
allmänhet lämpar sig mera för boskapsskötsel än för
jordbruk. Hufvudfloder äro Blackstone (Pawtucket
l. Providence river) och Pawtuxet, som falla ut i
Narragansett bay, och Pawcatuck, som faller direkt ut
i Atlanten på gränsen mot Connecticut. Narragansett
bay har flera öar, af hvilka de största äro Rhode
island, Conanicut och Prudence. Block island, 16
km. s. v. om viken, hör också till staten. Klimatet är
genom Golfströmmens inflytande mildt, utan de stora,
i det öfriga Nya England vanliga växlingarna och
ytterligheterna. Årstemperaturen är i Providence 10°,
sommartemp. 22, vintertemp. -1, högsta och lägsta
antecknade 39° och -23°. Nederbörden är omkr. 1,270
mm. Jordbruket sysselsätter endast några få proc. af
befolkningen. Farmerna (brukningsdelarna) voro
1910 5,292 med en sammanlagd ytvidd af 179,400 har
(odlad jord 40,2 proc.) och ett värde af nära 33 mill. doll.,
inberäknadt byggnader samt lefvande och
döda inventarier. R. är däremot en framstående
industristat. Det intar fjärde platsen
bland staterna i bomullsindustrien, den tredje
i ylleindustrien, den sjätte i sidenindustrien.
Bomullsindustrien grundlades 1787 och utbredde sig
därifrån till de andra staterna. Den hade 1909
ett tillverkningsvärde af 50,3 mill. doll., ylleindustrien (inberäknadt
tillverkningen af strumpstolsarbeten) af
omkr. 78,5 mill. doll. Juvelerar- samt guld-
och silfverarbeten tillverkas företrädesvis i
Providence. Inalles sysselsatte industrien 1909 i
1,951 företag 122,641 arbetare och tjänstemän och
hade ett tillverkningsvärde af 280,3 mill. doll. -
Undervisningsväsendet lyder under en kommissarie
och en skolstyrelse af 8 medlemmar. Skolgång är
obligatorisk för barn från 7 till 15 år, men
maximigränsen kan nedsättas till 13 för barn,
som äro anställda i loflig näring. De högsta
läroanstalterna äro Brown university, statens
ritskola, normalskola och Moses Browns skola,
alla i Providence, samt statens landtbruks- och
tekniska skola (1888) i Kingston. Lärarinneseminarier
finnas 7. - Författningen är af 1843 med många
senare antagna ändringar. Representationen, general
assembly, består af en senat, 38 medlemmar, valda i
enhvar af statens 38 städer och townships, och
ett representanthus (nu 100 medlemmar), valdt
efter folkmängd, dock med det villkor, att hvarje
city l. town skall utse minst ett ombud och ingen mer
än 1/6 af hela antalet. Den samlas numera årligen
i Providence (tidigare i olika städer och en tid
omväxlande i Newport och Providence). Båda kamrarnas medlemmar samt alla
ämbetsmän (äfven guvernören) väljas årligen,
i nov. Domarna väljas af representationen. 1894
blef staten skuldfri, men har sedan för allmänna
arbeten upptagit lån, hvilka 1914 uppgingo till
omkr. 5 mill. doll. Nationalvälmågan är allmän;
förmögenheten beräknades 1912 uppgå till 626,6
mill. doll. Järnvägarna hade 1912 en längd af 341 km.,
de elektriska spårvägarna 720 km. Staten är delad i
5 grefskap. Hufvudstad är Providence. Till kongressen
sänder R. 2 senatorer och 3 representanter. - Statens
fullständiga namn är Rhode Island and Providence
plantations, beroende därpå, att kolonien till
en början bestod af flera själfständiga nybyggen
(Providence 1636, Portsmouth 1638, Newport 1639,
Warwick 1642), grundlagda af Roger Williams och
andra, hvilkas åsikter i lära och kyrkopolitik ej
öfverensstämde med puritanernas i Massachusetts. Någon
kolonialenhet var i början ej åsyftad, men behofvet
af ömsesidigt skydd ledde till en dylik (1644), och
1663 erhöll kolonien ett fribref (charter) af Karl
II och antog en utomordentligt liberal författning,
som var oförändradt gällande ända till 1843 (tryckt
hos F. N. Thorpe, "Constitutions, charters and
organic laws", del 6, 1899). Sist bland de 13 gamla
staterna antog R. unionsförfattningen, 29 maj 1790. -
Litt.: Shaler, Woodworth och Foerste, "Geology
of the Narragansett basin" (1899), J. R. Bartlett,
"Bibliography of Rhode Island" (1864), S. G. Arnold,
"History of Rhode Island, 1636-1790" (2 bd, 1859-60;
4:e uppl. 1894), T. B. Richman, "Rhode Island: its
making and meaning 1636-1683" (2 bd, 1902) och "Rhode
Island: a study in separatism" (1905), och E. Field,
"State of Rhode Island and Providence Plantation
at the end of the century: a history" (3 bd, 1902).
(J. F. N.)
Rhodes [råHMs], James Ford, nordamerikansk historiker,
f. l maj 1848 i Cleveland, Ohio, studerade i Chicago
1866-67 och vid Collège de France i Paris 1867-68,
egnade sig från 1870 åt affärsverksamhet i Cleveland
samt drog sig efter att ha förvärfvat en betydande
förmögenhet, 1885 tillbaka från affärslifvet för att
uteslutande syssla med historiska studier. Frukterna
däraf blef hans banbrytande, vetenskapligt opartiska
och grundliga arbete History of the United states from
the compromise of 1850, hvilket i 7 bd utkom 1893-1906
(går till 1877). Han har dessutom utgifvit Historical
essays (1909) och Lectures on the american civil war
(1913). R. blef 1899 president i American historical
association. V. S-g.
Rhodes [råu’ds], Cecil John, brittisk statsman,
f. 5 juli 1853 i Bishop’s Stortford, Hertfordshire,
d. 26 mars 1902 i Muizenberg, nära Kapstaden, var son
till en prästman och stod i begrepp att börja sina
universitetsstudier i Oxford i tanke att egna sig
åt faderns kall, då en svår lungsjukdom föranledde
honom att afbryta studierna och (juni 1870) resa till
Syd-Afrika för att på en äldre broders bomullsplantage
i Natal söka återvinna hälsa och krafter. Han
landsteg i Durban l sept. s. å. och följde hösten
1871 sin broder till Colesberg, där de inköpt och med
framgång bearbetade en diamantfyndighet. Det torra,
hälsosamma klimatet hade på R. så gynnsam verkan,
att han hösten 1873 kunde i Oxford
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
