Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rhodesia - Rhodes scholarships - Rhodez - Rhodia - Rhodin, Hans Daniel Gustaf - Rhodinal. Se Citral - Rhodiola - Rhodiserriddare. Se Johannitorden - Rhodiska lagen rörande sjökast. Se Lex 31 - Rhodites - Rhodobacteriaceæ. Se Svafvelbakterier - Rfiodochiton. Se Scrophulariaceæ - Rhododendroideæ. Se Ericaceæ och Rhodoraceæ - Rhododendron
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
R. S. S. Baden-Powell, "The Matabele campaign 1896"
(1897), S. J. du Toit, "R., past and present"
(1897), J. Bryce, "Impressions of South Africa"
(s. å.), Mermeix, "Le Transvaal et la Chartered"
(s. å.), A. Bertrand, "Au pays des Barotsi" (1898),
H. C. Thomson, "R. and its government" (s. å.),
H. Hensman, "History of R." (1900), R. N. Hall
och W. G. Neal, "The ancient ruins of R." (1902),
D. R. Mac Iver, "Mediaeval R." (1906), P. F. Hone,
"Southern R." (1909), J. P. Johnson, "The mineral
industry of R." (1911), C. Gouldsbury och H. Sheane,
"The great plateau of Northern R." (s. å.), H. Rolin,
"Les lois et l’administration de la Rhodésie" (1913),
och A. Darter, "The pioneers of Mashonaland" (1914).
V. S-g.
Rhodes scholarships [råu’ds skå’bjips], eng.,
"Rhodes-stipendierna", en af Cecil Rhodes (se
d. o.) testamentariskt upprättad stipendiestiftelse
vid Oxfords universitet. Rhodes anslog i sitt
testamente medel till stipendier att utdelas
med 300 pd st. årligen i 3 år till studerande
från de brittiska kolonierna och alla stater och
territorier inom Förenta staterna samt med 250 pd
st. årligen till 5 stipendiater från Tyskland. Som
stipendiernas syften angaf Rhodes nyttan för
brittiska riket att ge studerande i kolonierna
vidsynt uppfattning, god utbildning och känsla
för riksenheten, vidare att främja "föreningen
af engelsktalande människor öfver hela världen"
samt att verka för ett brittiskt-amerikanskt-tyskt
samförstånd såsom egnadt att "göra krig omöjligt". De
tyska stipendiaterna utses af tyske kejsaren, de
brittisk-koloniala och amerikanska genom ett af
testamentsexekutörerna (lord Rosebery, lord Grey,
lord Milner, doktor L. S. Jameson m. fl.) i detalj
anordnadt examinationssystem. Krigsutbrottet
1914 vållade suspendering af bestämmelserna om
stipendier åt tyskar och påyrkande af ändring i
testamentsbestämmelserna i denna del. V. S-g.
Rhodez [rådas], stad i Frankrike. Se Rodez.
Rhodia, astron., en af småplaneterna.
Rhodin, Hans Daniel Gustaf, ämbetsman, f. 8 okt. 1854
i Hjo, blef student i Uppsala 1874 och aflade juris
kandidatexamen 1880. Vice häradshöfding 1881, blef
han 1885 auditör vid Smålands grenadjärbataljon,
1886 fiskal i Göta hofrätt och 1888 assessor
där. Konstituerad revisionssekreterare 1892, blef
han följande år ordinarie. R. utnämndes 1899 till
landtmäteridirektör samt 1908 till öfverdirektör
och chef för landtmäteristyrelsen. R. är
sedan 1906 ordförande i Stockholms stads
triangelmätningsnämnd. R. har utgett Förarbetena
till stadgan om skiftesverket i riket 9 juni 1866
(1902). T-s.
Rhodinal, kem. Se Citra1.
Rhodiola L., bot., örtsläkte af fam. Crassulaceæ,
oftast förenadt med släktet Sedum och skildt från de
öfriga artgrupperna inom detta släkte genom oftast
4-taliga, dioika eller polygama blommor. De flesta
af de 12 arterna förekomma på Himalaya. I Sveriges
fjälltrakter och i Bohuslän växer Rhodiola rosea
(Sedum roseum, Sedum Rhodiola), rosenrot, som
är mångårig, vanligen omkr. 15 cm. hög, med tätt
sittande, spiralställda, glatta, köttiga, blågröna,
platta och hela blad samt gula blommor i ett knippe
i toppen af stjälken. Den
fingertjocka rotstocken är gulaktig
och har en ro-senliknande lukt.
O. T. S. (G. L-m.)
Rhodiserriddare. Se Johannitorden.
Rhodiska lagen rörande sjökast (Lex rhodia de
jactu). Se Lex 31, sp. 327.
Rhodites, zool. Se Gallsteklar, sp. 642-643, och
jfr fig. 1-3 till art. Gallbildningar.
Rhodobacteriaceæ, bot. Se Svafvelbakterier.
Rhodochiton, bot. Se Scrophulariaceæ 39.
Rhododendroideæ, bot. Se Ericaceæ och
Rhodoraceæ.
Rhododendron (Rhododendrum) L., Alpros, bot.,
ett släkte af 200 vackra buskar och träd, de
flesta alpina, hörande till fam. Ericaceæ,
underfam. Rhododendroideæ, ofta ständigt
gröna och med blommor ofta sittande flockvis i
grenspetsarna. Blomkronan är sambladig, klocklik,
hjulformig och trattlik, med nästan regelbundet
5-deladt bräm. Ståndarna äro 5-10 och sakna bihang
å knapparna. Frukten är en 5-rummig, mångfröig
kapsel, som öppnar sig från spetsen. Undersläktet
Eurhododendron har fleråriga blad och 10 ståndare,
undersläktet Azalea enåriga blad och 5 ståndare. De
flesta arterna förekomma i Öst-Asien, Himalaya och
Nord-Amerika. De på alperna förekommande arterna
Rh. ferrugineum L. och Rh. hirsutum L., med ständigt
gröna blad och mörkröda blommor, äro de vanliga s. k.
alprosorna.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
