Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rhododendron - Rhododendrum. Se Rhododendron - Rhodofyllin. Se Klorofyll - Rhodokrom - Rhodonit - Rhodope, astron. - Rhodope, bergskedja - Rhodophyceæ - Rhodoporfyrin - Rhodoraceæ - Rhodos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eller med andra arter (Rh. hybridum), som blomma
på våren i olika färger, anses med skäl tillhöra
trädgårdarnas och de kalla och tempererade växthusens
förnämsta praktväxter. Som krukväxt odlas allmänt
"azalean", Rh. indicum, från Kina och Japan, af
hvilken en stor mängd former, äfven med
dubbla blommor, finnes. Liksom den likaledes
ofta odlade Rh. flavum, med starkt välluktande
gula blommor, hör Rh. indicum till undersläktet
Azalea. Honung, som härstammar från blommorna af flera
Rhododendron-arter, särskildt Rh. flavum, är giftig,
hvilket t. ex. Xenofons soldater, såsom hans Anabasis
berättar, fingo erfara.
O. T. S. (G. L-m.)
Fig. 2. Rhododendron indicum ("azalea"),
1 längsskuren blomma.
Rhododendrum, bot. Se Rhododendron.
Rhodofyllin, kem. Se Klorofyll.
Rhodokrom (af grek. rhodon, ros, och chroma, färg),
miner., en understundom finkornig, kromhaltig klorit
(se d. o.) af violett, i tunna splittror blodröd
färg, förekommande med krom järn i Ural och Amerika.
Ant. Sj.*
Rhodonit (af grek. rhodon, ros), Röd mangankisel, Kiselmangan, Pajsbergit, miner., ett
enkelt metasilikat, Mn Si 03, med Mn till någon del
ersatt af Ca (Mg . Fe). Den kristalliserar efter det
triklina systemet och synes genom allt kalkrikare
varieteter närma sig vollastoniten. Däremot torde den
icke få anses isomorf med pyroxenerna. Hårdheten
omkr. 5; eg. v. = 3,5-3,6. Mineralet angripes af
klorvätesyra. Dess färg är rosenröd till rödaktigt
brun. Där den, såsom vid Jekaterinburg i guvernementet
Perm, förekommer i därba massor, kan den bli föremål
för bearbetning till vaser, ornament o. d. I Sverige
är den först funnen vid Långbanshyttan, men har
sedermera blifvit anträffad vid Harstigsgrufvan vid
Pajsberg, där den förekommer i små, väl utbildade
kristaller. Kristalliserad finnes den också inom
Ögsfjordens järnmalmsfält på Lofoten, vid S:t
Marcel i Piemont, i Mexico m. fl. st. Se Allagit.
A. Hng.
Rhodope, astron., en af småplaneterna.
Rhodope (grek. [’Rodópe], lat. Rhodope, nu
Despoto dag, Dospad dag l. Despoto planina),
en betydande, med Balkankedjan sammanhängande, i
n. v. och s. ö. löpande bergskedja i västra delen af
det forna Tracien (nu Rumelien), hvars högsta topp,
Mus Allah, nära Maritsas och Iskers källor, reser sig
2,930 (enligt andra 3,109) m. ö. h. Rhodopeberget
var i forntiden ryktbart genom de larmande fester,
som där till Bakchos’ (Dionysos’) ära brukade firas
af de traciska kvinnorna (se Dionysos, sp. 464,
och Menader).
A. M. A.
Rhodophyceæ, Rödalger, Rodofycéer, bot.,
afdelning af algerna, utmärkt däraf, att i kromatoforerna utom
klorofyll finnes ett rödt färgämne, fykoerytrin; hos
många rödalger (särskildt hos sötvattensformerna)
finnes dessutom äfven ett blått färgämne, fykocyan
(jfr Myxophyceæ). Hos på grundt vatten
växande former synes fykoerytrinhalten vara mindre
än hos djupvattensformerna, hvarför de förra
ofta ha en brunaktig färg, då däremot de senare,
t. ex. Delesseria, ofta äro praktfullt röda. Genom
cilier rörliga celler saknas alldeles hos rödalgerna,
endast amoebaartad rörelse förekommer. Den könlösa
förökningen sker genom tetrasporer, könsorganen
äro antheridier och karpogon (se Florideæ). De
som resultat af befruktningen uppkomna sporerna,
karposporerna, utbildas i allmänhet i särskildt
afgränsade delar af växten, cystokarpier. De
flesta Rhodophyceæ tillhöra hafvet; endast ett
fåtal lefver i sött vatten. Några former lefva
parasitiskt på andra rödalger och sakna alldeles
kromatoforer. Rhodophyceæ indelas i två klasser,
Bangiales (se d. o.) och Florideæ. Se vidare den till
art. hörande illustrationssidan (sp. 123-124) med 18
bilder af rodofycéer.
G. L-m.
Rhodoporfyrin, kem., är en sönderdelningsprodukt af
klorofyll (jfr d. o.).
Rhodoraceæ, Alprosfamiljen, bot., detsamma som
underfam. Rhododendroideæ af fam. Ericaceæ.
Rhodos (grek. Ῥόδος, lat. Rhodus), betydande ö
i sydöstra delen af Egeiska hafvet, utanför kusten
af det forna landskapet Karien i Mindre Asien. Öns
form är långsträckt oval, med längdaxel i n. ö. och
s. v. Längd 80 km., största bredd 30 km. Areal 1,460
kvkm. (enl. Strelbitsky), d. v. s. något större
än Ölands (1,345 kvkm.). Ön är till största delen
genomdragen af måttligt höga berg, hvilkas högsta
topp, Atabyrion (nu Attairo), når en höjd af 1,240
m. öfver hafvet. Af naturen gynnad genom ett härligt
klimat och flera goda hamnar samt rik på mångfaldiga
naturprodukter från såväl mineral- som växtriket,
var ön sedan urminnes tid säte för ett blomstrande
kulturlif. Som första inbyggare nämna sagorna de
konsterfarne telchinerna. Bevisligen har ön redan
i urminnes tid tagits i besittning af karer och
fenicier, hvilka dock redan tidigt undanträngdes eller
helleniserades af invandrade doriska greker. Af tidigt
doriskt ursprung voro säkerligen de tre gamla städerna
Lindos, Ialysos och Kameiros, hvilka sedermera
tillika med Halikarnassos och Knidos på fastlandet
samt Kos på den liknämnda ön bildade en förbundsstat,
den s. k. doriska hexapolis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
