- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
131-132

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rhône - Rhônegiaciären - Rhônekanalen. Se Rhen-Rhônekanalen - Rhônemynningarna - Rhôneviner - Rhopalocera. Se Dagfjärilar - Rhopalum. Se Rofsteklar - Rhophites. Se Panurginæ - Rhotacism - Rhus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

från dess industri, främst sidenindustrien, som har
sitt centrum i Lyon. Äfven de flesta öfriga grenar af
textilindustrien äro företrädda. Andra framstående
industrigrenar äro järnindustrien, tillverkning
af maskiner och verktyg, porslin, fajans, glas,
färgämnen, svafvelsyra och andra kemiska produkter,
papper, läder etc. Departementet är indeladt i 2
arrondissemang, Lyon och Villefranche. Hufvudstad
är Lyon. Jfr Varnet, "Géographie du département du
R." (1898). (J. F. N.)

illustration placeholder

Nedre delen af Rhôneglaciären (med glaciärporten
och glaciärälfven).

Rhôneglaciären [rån-], en från Dammagruppen i
Bernalperna i sydlig riktning sig sträckande glaciär
af 10,3 km. längd och omkr. 21 kvkm. yta, inbäddad
mellan Gerstenhörner (3,185 m.) och Gelmerhörner
(3,200 m.) i v. samt Galenstock (3,597
m.), Rhônestock (3,603 m.) och Dammastock(3,633 m.) i
ö. och med sin nedre ända nående ned till 1,800
m. ö. h., där vid poststationen Gletsch, hvarest
vägarna från Furka, Grimsel och Rhônedalen mötas,
Rhône framströmmar ur tre källor och upptar isvattnet
från R. Sedan slutet af 1700-talet ha noggranna
mätningar och iakttagelser gjorts, hvilka sedan 1874
öfvervakas af den schweiziska glaciärkommissionen.
Wbg.

Rhônekanalen [rån-]. Se Rhen-Rhônekanalen.

Rhônemynningarna [rån-], franskt departement. Se
Bouches-du-Rhône.

Rhôneviner [rån-], röda och hvita franska viner,
af drufvor, som skördas längs Rhône, på högra
flodstranden i Lyonnais och Languedoc, på den
vänstra i Provence och Dauphiné. De bästa sorterna
äro fina, eldiga och aromatiska viner. Bland dem
märkas l’Ermitage-sorterna, hvaraf de röda jämföras
med Bourgognevinet, Côte rôtie, och de hvita Côte
Saint-André
.

Rhopalocera, zool. Se Dagfjärilar.

Rhorpalum, zool. Se Rofsteklar.

Rhophites, zool. Se Panurginæ.

Rhotacism (Rotacism), felaktigt uttal af
konsonanten r, "skorrning", egentl, missbruket att för
mycket i tal och skrift använda ljudet r (grek. Q,
rho, däraf namnet). Ordet betecknar nu i allmänhet
den inom flera språks historiska utveckling iakttagna
företeelsen, att ett ursprungligt s öfvergår till
r. Fonetiskt kan denna öfvergång förklaras endast
genom antagande af mellanstadiet z ("lent s"). I
grekiskan förekommer rhotacism endast i de eretriska
och eliska dialekterna, där under vissa betingelser
ett allmängrekiskt g (s) kan öfvergå till £ (r),
t. ex. eretr. OJIOQOS af ojioaog, i lat. allmänt
mellan vokaler, t. ex. gen. sing. generis af *genesis
af genus. Ofta kan man, speciellt i de germanska
språken, iakttaga en växling inom samma ordgrupp
mellan s och r (af z), beroende på ursprungligen
växlande accent ("Vernerska lagen"): sv. frysa,
men ty. frieren o. s. v. På rhotacism beror r i vara
(af roten ves-) och är (af roten es-) samt t. ex. -r
i vissa ändelser såsom sv. dager motsv. fnisl,
dagr af ett urgerm. ðazaz, indoeurop. *dhoghos
eller nom. plur. fötter motsv. fnisl, føtr af ett
indoeurop. *podes (jfr grek. Ttodeg, sanskr. padas).
K. F. J.

Rhus L., bot., farm., ett släkte af lägre träd
och buskar, hörande till fam. Anacardiaceæ,
af hvars 120 arter många äro af stor teknisk
betydelse. Bladen äro enkla, parbladiga eller
trefingrade; de oftast små, polygarna blommorna
sitta i vippor i grenspetsarna. Foderflikar,
kronblad och ståndare äro 5, frukten stenfrukt med
hartsrikt mesokarp. I Medelhafsområdet förekommer
ett par arter, af hvilka R. Coriaria L. sedan
äldsta tider är bekant och använd vid garfning
och färgning af finare lädersorter, såsom saffian
och karduanläder, hvartill bark, blad och grenar,
sumak, lämna materialet. Dess rötter och frukter
användas till rödfärgning. Många andra rhus-arter
användas på samma sätt, beroende på deras rikedom på
garfämne, så t. ex. de nordamerikanska R. typhina,
R. glabra
och R. copallina (amerikansk sumak). Äfven
de gallbildningar (kinesiska galläpplen), som
förekomma på den östasiatiska R. semialata, äro
ett viktigt garfmedel och användas äfven till
framställning af bläck och tannin (se Galläpplen,
sp. 650). Flera Rhus-arter äro beryktade för sin
giftighet. Mest bekant bland dessa är R. Toxicodendron
(Nord-Amerika), giftsumak, giftek (se fig.), hvars
hartssaft åstadkommer svårartad hudinflammation
(se nedan); en liknande verkan ha R. venenata,
R. vernicijera, R. succedanea
m. fl. Bladen af
R. Toxicodendron ha medicinsk användning, särskildt
i homöopatiska medikament, likaså rotbarken af
R. aromatica samt de adstringerande bladen och
frukterna af R. Coriaria

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:33:17 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free