Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Ribbing. 6. Per R.
- Ribbing. 7. Konrad R.
- Ribbing. 8. Gustaf R. f. 1719
- Ribbing. 9. Fredrik R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
värdighet. Därpå genomdref han hennes val, men på
villkor, att hon på förhand underkastade sig, hvad
ständerna beslöto om statsskicket Detta synes dock ej
ha blifvit alldeles sådant, som han hade ämnat. Hans
förslag till regeringsform skall ha gått ut på att
skapa en själfständig rådsmakt (såsom före 1680), och
han tyckes ha velat bevara ett öfvervägande inflytande
på riddarhuset åt den besuttna högadeln. Men den
regeringsform, som nu kom till stånd, gjorde rådet
beroende af ständerna, och på riddarhuset genomdrefs,
att klassindelningen upphäfdes, hvarigenom lågadeln
fick öfverhand. Under tvisterna härom uppträdde
R. som medlare och lyckades utverka det villkoret
för klassindelningens upphäfvande, att endast
fastighetsegare skulle få ha rösträtt "uti regementet
berörande saker". Detta villkor blef sedermera likväl
ej iakttaget. Fullkomligt i öfverensstämmelse med R:s
uppfattning var däremot den byråkratiska karaktär,
som det nya statsskicket erhöll och som förnämligast
berodde däraf, att de tre högre, af ämbetsmän till
stor del bestående stånden blefvo de egentliga
"maktegande" vid riksdagarna. Som landtmarskalk
sökte nämligen R. så mycket som möjligt utestänga
bondeståndet från viktigare riksdagsärenden. Han
fick ej upplefva utvecklingen af det statsskick,
i hvars grundläggning han haft så stor del, ej ens
slutet af 1719 års riksdag. På det riksrådsförslag,
som ständerna i kraft af den nya regeringsformen
uppgjorde, fick han första rummet, men afled före
utnämningen. Adeln beslöt 1756 att i riddarhussalen
uppställa hans byst, men detta utfördes ej förrän
1809.
 |
| |
7. Konrad R., friherre, den föregåendes broder,
ämbetsman, f. 7 nov. 1671 i Stockholm, d. 17
okt. 1736, blef 1695 auskultant och 1705 assessor
i Svea hofrätt, 1711 lagman i Närke, s. å. vice
landshöfding i Östergötland, 1712 lagman i Halland,
1714 vice landshöfding först i Södermanland, sedermera
i Västerås län,
1718 lagman i Stockholms lagsaga,
ordningsman i Stockholms län samt öfverordningsman,
därefter, då Karl XII:s nyheter i förvaltningen
afskaffades, 1719 åter lagman i Halland, s. å.
landshöfding i Närke och
Värmland samt 1729 president i Bergskollegium. -
Liksom brodern var han en duglig ämbetsman och
inlade särskildt stora förtjänster som landshöfding i
Närke och Värmland, som lidit mycket genom kriget. I
politiken hyste han samma åsikter som sin broder,
deltog i kommissionen öfver Goertz och medverkade
kraftigt till förändringarna i statsskicket vid 1719
års riksdag, under hvilken han, ehuru förgäfves,
förordade en revision af reduktionen och fällde
yttrandet, att bönderna "uti arcanis reipublicæ et
œconomicis (i statens hemliga och ekonomiska ärenden)
intet böra hafva något votum". Under
striden mellan Arvid Horn och det holsteinska partiet
vid 1726-27 års riksdag sökte han hålla sig neutral,
men röstade dock vanligen med Horns parti.
8. Gustaf R., friherre, son till den
föregåendes broder, generaladjutanten frih. Lennart
R., arkivman, f. 19 mars 1719 i Stockholm, d.
19 juni 1803, studerade i Lund och Uppsala
samt antogs 1740 till e. o.
kanslist i Kanslikollegium. 1744 besökte han Frankrike
och Holland, blef 1758 presidentsekreterare och
1765 sekreterare i Riksarkivet. Om dettas ordnande
och tillgängliggörande inlade R. högst betydliga
förtjänster, så mycket större, som handlingarna
förvarades på skilda ställen och tillgången
på arbetskrafter var otillräcklig. 1770 fick
R. kanslirådsfullmakt och intog 1773 sin plats
som kansliråd. Han omtalas som stor boksamlare
och gravyrkännare. I sistnämnda egenskap blef han
hedersledamot af Målar- och bildhuggarakademien, till
hvilken institution han i sitt testamente skänkte
en stipendiefond. Sin boksamling delade han mellan
k. biblioteket, nyssnämnda akademi och Linköpings
stiftsbibliotek.
9. Fredrik R., grefve, riksråd, son till
öfversten, sedermera landshöfdingen i
Göteborgs och Bohus län, friherre Bengt R.
af Koberg, f. 23 april 1721 i Göteborg, d.
11 okt. 1783 i Stockholm, ingick vid 12 års
ålder som volontär vid fortifikationen, deltog i
1741-43 års finska krig, befordrades därefter raskt
och var 1756 öfverstelöjtnant vid Närkes och Värmlands
regemente. Vid denna tid misstänktes han för alltför
nära förbindelser med hofpartiet, men frikändes
vid den undersökning, som företogs med anledning
af partiets revolutionsförsök s. å. Han deltog
sedermera i alla fälttåg under Pommerska kriget
samt utnämndes 1764 till öfverste och s. å. till
chef för Älfsborgs regemente. Vid 1765 års riksdag
började R. egentligen framträda som politisk person. I
riksdagsförberedelserna deltog han som medlem af
hofpartiet, men öfvergick under riksdagen afgjordt
till mösspartiet, till hvars koryféer han
snart räknades. Af detta parti invaldes
han i sekreta utskottet och sattes främst på tre
riksrådsförslag, men förbigicks vid utnämningen.
S. å. blef han guvernör för prins Fredrik Adolf.
Han ansågs nu af mössorna så omistlig, att de
trots hans önskan icke ville tillåta honom att bli
generalguvernör i Pommern. 1766 utnämndes
han till riksråd. Konsekvent och hänsynslöst
fullföljde han som rådsherre partiets politik.
Vid partihvälfningen vid riksdagens början 1769
afsattes R. från sina ämbeten, men återfördes till sin
rådsplats af partivågen i maj 1772. Äfven Gustaf III,
som med afsikt bildade sitt råd ur båda partierna,
bibehöll R. i hans ämbete. Vid sin ämbetsutöfning
i Justitierevisionen, i hvilken afdelning af rådet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:59:57 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfcc/0089.html
