- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
163-164

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ricardo, David - Ricasoli, Bettino - Riccardi, Pietro - Riccardia pinguis. Se Jungermanniaceæ - Riccati. 1. Jacopo Francesco R.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

men kapitalvinsten kan ej varda en större andel
af hela nationalprodukten (minus jordräntan)
utom på lönens bekostnad och vice versa. En
ständig konflikt härskar sålunda mellan de
båda inkomstarterna. Prisstegring på lifsmedel
inverkar ej på reallönen, utan medför stegring af
penninglönen. Lönestegringarna förändra ej i och
för sig varupriset, utan sänka kapitalvinsten. Den
"naturliga" utvecklingen väntar sig R. sålunda:
stigande jordränta (med växande folkmängd),
sjunkande kapitalvinst och närmast stationär (reell)
arbetslön. - Beskattningen ställes i samband
med lagarna för fördelningen. I undersökningen
om hvilka inkomstgrupper skatten slutligen
faller på, beredes stort utrymme åt den frågan,
i hvad mån arbetarklassens lefnadsstandard medför
en öfverflyttning af skatten från denna till
bärkraftigare samhällsklasser. Slutsatsen blir,
att skatterna ytterst falla på mottagarna af
jordränta (utan stegring af produkternas pris)
och af kapitalvinst (som också minskas genom
skatt på arbetslön) samt på konsumenter med högre
lefnadsstandard. - I sitt debutarbete o. a. skrifter
framförde R. på ett logiskt och grundläggande sätt
kvantitetsteorien (se d. o.)
- att prisnivån regleras af tillgång och
efterfrågan på pengar. Hans framställning af
förhållandet mellan å ena sidan banksedlarna
och det metalliska myntet samt å andra sidan
prisnivån utgör grundvalen för den s. k.
currency-teorien (se Currency); samtidigt anses
han ha formulerat reglerna för den utländska
växelkursen
. - Han sammanbinder sin penningteori
med läran om den internationella handeln.
Prisnivån stiger eller sjunker med inflytande eller
utgående penningkvantitet till följd af export eller
import. På detta område utformar han principen
om de komparativa kostnaderna: "under ett
system af fullständigt fri handel egnar hvarje
land helt naturligt sitt kapital och sitt arbete
åt de näringsgrenar, som för detta land äro mest
fördelaktiga". - I sin praktisk-parlamentariska politik intog
R. en mindre utprägladt individualistisk och
frihandelsifrande hållning än i sina skrifter;
han hörde f. ö. till sin tids afgjorda
reformvänner. - Litt.: Cannan, "Theories of
production and distribution" (2:a uppl. 1903),
Denis, "Histoire des systèmes économiques et
socialistes", II (1907), Marshall, "Principles" (5:e
uppl. s. å.), Gide och Rist, "Histoire des doctrines
économiques" (1909, I, 3), Hollander, "D. R." (1910),
Schumpeter, "Dogmen- und methodengeschichte"
(i "Grundriss der sozialökonomie", I, 1914)
och artikeln "Ricardo" af Diehl i "Handwörterbuch
der staatswissenschaften" (3:e uppl. 1911).

E. H. T.

Ricasoli [-kaså-], Bettino, baron, italiensk
statsman, f. 9 mars 1809 i Florens, d. 23 okt. 1880
i Chianti, egnade sin första verksamhet, efter
någon tids universitetsstudier, åt landtbruk och
vinplantering. 1847 yrkade han i tidskriften "La
Patria" på Italiens enhet under en konstitutionell
konung och blef gonfalonjär i sin födelsestad,
men efter Österrikes seger öfver de för sin frihet
kämpande italienarna drog han sig för tio års tid
tillbaka till sitt jordbruk. 1859 framträdde R. såsom
Cavours energiske anhängare. I aug. s. å. kallades
han till diktator i Toscana och var generalguvernör
därstädes från dess införlifvande med Sardinien
(mars 1860), tills han 12 juni 1861
blef konungariket Italiens ministerpresident efter
Cavour, hvars politik han fullföljde. Garibaldi
och romerska frågan förorsakade honom emellertid
sådana svårigheter, att han i mars 1862 trädde
tillbaka för Rattazzi. Under några år tog han nu
del i politiken blott från sin bänk i kammaren. 20
juni 1866 öfvertog R. efter Lamarmora ånyo
chefskapet för ministären. Under kriget fasthöll
han troget vid Preussen, men den inre politiken
beredde honom olösliga svårigheter. På frågan om
kyrkogodsens likvidation stupade han, efter en
misslyckad parlamentsupplösning, 4 april 1867, och
drog sig sedan alltmer ifrån offentliga värf. R. var
en allvarsam, energisk och karaktärsfast statsman, som
föraktade folkgunsten och därför aldrig blef populär,
men bland det stora enhetsverkets bästa män skall
"järnbaronen" alltid räknas. I inrikespolitiken
hyllade han decentralistiska idéer, och Cavours
älsklingstanke "fri kyrka i fri stat" hade i R. en
ifrig förkämpe. Tabarrini och Gotti utgåfvo "Lettere
e documenti del barone B. R." (2:a uppl., 10 bd,
1898). Jfr Gotti, "Vita del barone Bettino R." (1895).

Kj.*

Riccardi [rika’-], Pietro, italiensk matematiker,
bibliograf, f. 1828 i Modena, d. 1898, aflade 1848
ingenjörsexamen och deltog s. å. som löjtnant vid
fortifikationen i det italienska frihetskriget samt
erhöll 1849 matematiska doktorsgraden. Sedan han
1850-59 egnat sig åt ingenjörsverksamhet, utnämndes
han 1859 till professor i geodesi vid universitetet
i Modena och 1877 till professor i praktisk geometri
vid universitetet i Bologna, från hvilken befattning
han 1888 erhöll afsked som emeritus. R:s förnämsta
arbete är Biblioteca matematica italiana dalla
origine della stampa ai primi anni del secolo XIX

(3 dlr, 1870-80), ett i sitt slag allenastående
bibliografiskt verk, i hvilket upptagas alla kända
matematiska skrifter af italienska författare
intill början af 1800-talet, jämte noggranna
biografiska och bibliografiska upplysningar. Detta
verk, hvars utarbetning underlättats genom den
stora enskilda boksamling (omkr. 20,000 bd), som
R. samlade, omfattar mer än 8,000 skrifter inom
den rena och använda matematiken, ordnade dels
alfabetiskt efter författarna, dels systematiskt
efter innehållet. För öfrigt utgaf R. ett stort
antal skrifter af matematiskt, matematisk-historiskt,
bibliografiskt och biografiskt innehåll, af hvilka må
nämnas Cenni sulla storia della geodesia in Italia (i
"Memorie dell’ accad. d. scienze di Bologna", 1879-84)
och Saggio di bibliografia euclidea (ibid. 1887-88),
innehållande en förteckning öfver alla kända upplagor
af Euklides’ Elementa.

(I. F.)

Riccardia pinguis, bot. Se Jungermanniaceæ.

Riccati [rika-]. 1. Jacopo Francesco R., grefve,
italiensk matematiker, f. 1676 i Venezia, d.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:01 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free