Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland / 171-172 (1916) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Richardson, Jakob - Richardson, Samuel - Richardson, sir John - Richardson, James - Richardson, sir Benjamin Ward - Richardsonia - Richardt, Ferdinand - Richardt, Ernst Kristian

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och Götha rikens urgamla frihet
(1758) var R:s sista litterära alster.

-rn.*



Richardson [ri’tJödson], Samuel,
engelsk romanförfattare, skapare af den moderna
familjeromanen, f. 1689 i Derbyshire, d. 4 juli
1761, blef tidigt boktryckare i London och vann på
detta yrke både anseende och förmögenhet. Han var
redan femtio år gammal och hade ej försökt sig inom
vitterheten, då han, på vänners uppmaning att författa
mönster för brefstil, skref en sedelärande berättelse
i brefform och för denna nya art af litteratur lade
i dagen en snillrik begåfning, som ingen anat hos
honom. Nämnda roman, Pamela or virtue rewarded
(1740, 2 bd; 1741 ytterligare 2 bd; sv. öfv. 1783),
är historien om en vacker och dygdig flicka, som
motstår sin husbondes förförelseförsök och slutligen
blir hans hustru. Boken, den första europeiska
sederoman, som behandlade de lägre klassernas lif,
rönte, genom sin psykologiska sanning och rikedomen
på smådrag ur verkligheten, den största framgång. R:s
andra och bästa roman, Clarissa Harlowe (7 bd, 1748),
äfvenledes i brefform, är ett bland prosadiktningens
mästerverk. Den stolta och renhjärtade Clarissa
har att skyddslös utkämpa en förtviflad strid mot
förförelsekonsterna från en glänsande, men djupt
fördärfvad världsman, Lovelace, som hon i grunden
älskar. R. utvecklar där ett äkta tragiskt patos
i skildringen af passioner, och litteraturen kan
ej uppvisa många mera fulländade karaktärsbilder
än Clarissa och Lovelace. Vida lägre står R:s sista
roman. Sir Charles Grandison (7 bd, 1754), i hvilken
han ville framställa mönsterbilden af en dygdig
ädling, men endast åstadkom en abstrakt och odräglig
typ, emedan tonen i de aristokratiska kretsarna låg
utom hans erfarenhet. Som sedelärare kritiserades
R. redan af sin samtid, och hans Pamela parodierades
af Fielding i dennes Joseph Andrews. R. prisar
dygden och varnar för lasten, framhållande deras
följder i detta lifvet. Dygden blir för honom
knappast mer än ett slags lefnadsklokhet. Genom sina
romaners brefform kunde R. låta karaktärerna själfva
långsamt och medelst fint ifyllande drag yppa sin
egendomlighet, hvarigenom deras subjektivitet klart
framstod. Han var en kännare af kvinnohjärtat i dess
innersta skrymslen och egde, med all sin sedelärande
gråtmildhet, verkligt djup i känslan. Oaktadt
framställningens ytterliga bredd eger han en
ovanlig förmåga att fängsla läsarens intresse. -
R:s romaner lästes inom kort med andakt i snart
sagdt hela Europa. I Frankrike blef R. minst lika
beundrad som i sitt hemland; han prisades högt af
Rousseau, som efterliknade hans brefform, Diderot,
Prévost d’Exiles m. fl. I Tyskland var hänförelsen
knappast mindre. Gellert, Bodmer, Klopstock, Wieland
och Goethe ha alla mer eller mindre påverkats af R. -
R:s samlade arbeten utkommo i 20 bd 1783 och
1901. 1804 utgafs i 6 bd R:s "Correspondence",
hvilken är särdeles upplysande i fråga om det drag
af kvinnlig vekhet och fåfänga, som fanns i hans
karaktär. Se E. Schmidt, "R., Rousseau und Goethe"
(1875), Gassmeyer, "R:s Pamela" (1890), Thomson,
"R." (1900), Dobson, "R." (1902) och F. S. Boas,
"R:s novels" (1911).

E. B-n.

Richardson [ri’tJödsen], sir John, engelsk
polarfarare, f. 1787, d. 1865, blef 1807 underläkare
vid flottan och 1838 läkare vid Haslarhospitalet i
Portsmouth och inspektor öfver marinhospitalen. Han
deltog som läkare och naturforskare i Franklins
expeditioner 1819-22 och 1825-27, för att uppsöka
nordvästpassagen, och 1848-49 jämte Rae i en
expedition för att skaffa underrättelser om den
1845 utgångna, men sedan ej återkomna franklinska
expeditionens öde. Nämnda syfte vanns icke, men
R. hade tillfälle att under sina färder utför
Mackenziefloden och längs kusten öster om dennas
mynning göra viktiga iakttagelser rörande det arktiska
Amerikas fysikaliska förhållanden. R. författade
Fauna Boreali-Americana (4 bd, 1829-37), Boat voyage
through Rupert’s land (2 bd, 1851) och The Polar
regions (1861). Se lefnadsteckning af Mac Ilraith
(1868).

Richardson [ri’tJödsön], James, engelsk Afrikaresande,
f. 1806, d. 1851, företog 1845 öfver Alger och
Tripolis en resa genom Sahara till Ghadames och Gath,
beskrifven i Travels in the great desert of Sahara (2
bd, 1848), samt ställdes 1849 i spetsen för en större,
af brittiska regeringen understödd expedition till
det inre Afrika. Jämte Barth och Overweg kom han i
närheten af Tsadsjön, där han dukade under för resans
mödor. Hans anteckningar och dagböcker utgåfvos af
Bayle S:t John: Narrative of a mission to Central Africa
(1853) och Travels in Morocco (2 bd, 1859).

Richardson [ri’tJödsön], sir Benjamin Ward, engelsk
läkare i London, f. 1828, d. 1896, skref ett stort
antal vetenskapliga och populära arbeten, bland dem
Diseases of modern life (1874; sv. öfv. i "Vår tids
sjukdomar", 1880). R. utgaf en kvartalsskrift med
titeln "The asclepeads, a book of original research".

Richardsonia L., bot., farm., ett släkte af
enåriga, uppräta eller nedliggande, ofta
sträfva örter hörande till fam. Rubiaceæ,
underfam. Coffeoideæ och förekommande i tropiska
och subtropiska Amerika. R. brasiliensis
har spridt sig till andra varma länder,
och dess rötter, liksom motsvarande delar af
R. scabra, användes förr som kräkrot (se d. o.).

G. L-m.

Richardt, Ferdinand, dansk målare, f. 1819,
d. 1895 i Kalifornien, där han var bosatt sedan
1873. Han utställde 1839-71 en mängd landskap, som
dock voro af ringa värde, men blef bekant för sina
Prospekter af danske herregaarde (20 bd, 1844-68)
med historisk beskrifning af T. A. Becker och
K. E. Secher; härtill kommo Skånska herregårdar
(6 bd, 1852-63) med text af G. Ljunggren.

E. Ebg.

Richardt, Ernst Kristian, dansk skald, präst, f. 25
maj 1831, d. 18 dec. 1892, blef student 1848 och
gjorde sig tidigt bemärkt i Studenterforeningen
som författare både af lustiga visor och allvarliga
sånger, starkt påverkade af tidens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>