- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
189-190

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Richet, Charles Robert - Richmann, Georg Vilhelm. Se Richmanns lag - Richmanns lag (R:s regel) - Richmond. 1. Stad i Surrey - Richmond. 2. Stad i York - Richmond. 3. Stad i Indiana - Richmond. 4. Hufvudstad i Virginia - Richmond. 5. Stad i Kentucky - Richmond. 6. Stad i Missouri - Richmond. 7. Stadsdel i Greater New York - Richmond. 8. Förstad till Melbourne - Richmond, earler och hertigar af

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(1914) och "Kriget - det förgångna,
freden - framtiden" (s. å.).

B. T-dt.

Richmann, Georg Vilhelm. Se Richmanns lag.

Richmanns lag (R:s regel), fys. Blandar man M kg. af
en vätska, som har temperaturen T, med m kg. af samma
slags vätska med temperaturen t, är enligt Richmanns
lag blandningstemperaturen
= (MT + mt) / (M + m). Med tillhjälp af denna lag kan man
beräkna icke allenast blandningstemperaturen, då de
blandade massorna och deras temperaturer äro kända,
utan äfven massornas blandningsförhållande,
M / m, när temperaturerna äro kända. - Lagen
upptäcktes af fysikern Georg Vilhelm Richmann, son
till svenske räntmästaren Vilhelm R. i Dorpat,
f. 1711 i Pernau, ledamot af akademien i Petersburg,
d. 1753 under ett åskväder vid experiment med
elektriska gnistor från luften. Gnistorna leddes
in i hans laboratorium medelst en metalltråd,
som var förbunden med en på husets tak anbragt
spets, och genom en stark sådan gnista dödades R.

T. E. A.

Richmond [ri’tJmönd]. 1. Stad i engelska grefskapet
Surrey, på södra stranden af Thames, 13,5 km. v. från
Hyde park i London. 33,221 inv. (1911). Staden
besökes flitigt af Londonbor på grund af sina vackra
omgifningar och stora parker. Särskildt beundras
utsikten från den s. k. "terrassen". Där finnas många
förnäma villor, ett wesleyanskt prästseminarium, flera
privatskolor, ett observatorium (Kew) m. m. Orten,
som ända till 1500 hette Syenes, Shene l. Sheen,
hade ett slott, som i flera århundraden tidtals var
kungligt residens och där Edvard III, Henrik VII och
Elisabet dogo. (Se kartan Londons omgifning.) -
2. Stad i engelska grefskapet York, North Riding,
vid floden Swale. 3,934 inv. (1911). Staden är
företrädesvis ryktbar för sitt slott, som ligger
på en klippa vid floden och förr, då det var vida
större än nu, betraktades som ointagligt. Grefskapet
R. - omfattande nära 1/3 af North Riding - skall
af Vilhelm Eröfraren ha förlänats åt Alan Rufus,
grefve af Bretagne, men besittningarna återföllo
till kronan, när Henrik, earl of R., 1485 efterträdde
Rikard III som konung under namnet Henrik VII. Karl II
gaf sin son med Louise Renée de Kéroualle, hertiginna
af Portsmouth, Charles Lennox titeln hertig af R.,
och denna titel bäres ännu af Lennox’ familj. -
3. Stad i nordamerikanska staten Indiana, vid East
Fork af Whitewater river, en biflod i andra hand till
Ohio, och vid en viktig järnvägsknut, 109 km. ö. om
Indianapolis. 22,324 inv. (1910), hvaribland många
kväkare, som här ha en stor läroanstalt, Earlham
college, och många fromma stiftelser. - 4. Hufvudstad
i nordamerikanska staten Virginia, på norra sidan
af den dit upp segelbara James river, 203 km. från
flodmynningen. På andra sidan floden ligger den
forna staden Manchester, som 1910 inkorporerades med
R. Staden är mycket regelbunden och har många och
stora parker. Förnämsta byggnaden är Kapitolium
l. State house på Shockoe hill. Under domen stå i
centralhallen Washingtons staty (af
Houdon) och en byst af La Fayette och på
den öppna platsen omkring byggnaden Crawfords
berömda ryttarstaty af Washington, omgifven af
statyer af framstående män från Virginia (Patrick
Henry, Th. Jefferson, J. Marshall, George Mason,
Th. Nelson och A. Lewis), samt statyer af general
Stonewall Jackson, H. Clay m. fl.; på andra ställen
i staden finnas statyer af generalerna R. E. Lee
och J. E. B. Stuart samt presidenten Jefferson
Davis. Andra mera märkliga byggnader äro City
hall, guvernörens ämbetsbostad, State law library
(öfver 90,000 bd och en stor porträttsamling),
Jefferson Davis’ hus, de konfedererades "Hvita
hus", hvilket Davis bebodde som de konfedererade
staternas president, nu ett de konfedererades
museum, och bland religiösa byggnader den katolska
Sacred heart cathedral, skänkt till staden, och
Monumental church. I sydvästra delen af staden ligger
Hollywoodkyrkogården, med en pyramid rest til1 minne
af 16,000 de konfedererades soldater, som där ligga
begrafna. För bildningen sörja bl. a. R. college
(öppnadt 1832), Medical college of Virginia (1838;
sedan 1913 förenadt med University college of
medicine, 1893), Woman’s college (baptisternas,
1854), Virginia mechanics’ institute (1856),
Union theological seminary (presbyteriansk),
Hartshorn memorial college (baptisternas, för
kvinnor), Virginia union university (för negrer,
1899} samt flera offentliga bibliotek, bl. a. ett
tillhörigt Virginia historical society (1831),
som publicerar en tidskrift. Före inbördeskriget
(1861-65) var R. förnämsta handelsstaden i södra delen
af unionen. Efter kriget stod det en lång tid utan
skepp, köpmän och kapital, men har nu åter blifvit en
af centralpunkterna för sydstaternas handels affärer,
särskildt tobaks-, trävaru- och mjölhandeln, samt har,
tack vare den rikliga vattenkraften i James river,
som faller 35 m. på 14 km., en betydande industri:
lokomotiv- och andra verkstäder, kvarnar, sågverk,
garfverier, skeppsvarf och framför allt tobaksfabriker
(1909 inalles 380 företag med 17,300 arbetare och ett
tillverkningsvärde af 47,3 mill. doll.). Folkmängden,
som 1800 var endast 5,737 pers. och 1900 85,050, hade
1910 vuxit till 127,628 pers., hvaraf 46,733 negrer
och 4,085 i utlandet födda hvita (i Sverige 31). -
R., som anlades 1737, var endast en by med några
hundra invånare, när det 1779 utsågs till Virginias
hufvudstad. Maj 1862-april 1865 var det säte för de
konfedererade sydstaternas regering. Under denna
tid blef det starkt befäst med jordverk rundt
omkring. Efter tre dagars blodig strid dagtingade
det 4 april 1865, hvarigenom inbördeskriget
faktiskt var slut. Stadens kolhamn är afbildad i
art. Hamn, sp. 1277. - 5. Stad i staten Kentucky,
i "bluegrassregionen". 5,340 inv. (1910). Häst- och
tobakshandel. - 6. Stad i staten Missouri, vid
Santa-Fébanan. 3,664 inv. (1910). Stenkolsgrufvor. -
7. Stadsdel (borough) i Greater New York (se New
York
, sp. 900 och 904). - 8. Förstad till Melbourne
i Victoria, belägen strax ö. om Melbourne (se d. o.,
fig. 1). 38,559 inv. (1911).

Richmond [ri’tJmönd], earler och hertigar af. Den
engelska adelstiteln earl af R. bars på 1100-talet
bl. a. af konung Henrik II:s son Geoffrey (Gottfrid)
Plantagenet
(f. 1158, d. 1186)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:59:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcc/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free