- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
207-208

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ricin - Ricinodendron - Ricinolja - Ricinus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

djuren tåla 5,000 ggr större mängder, än som
behöfvas för att döda icke-immuniserade djur. Hos dessa
försvinner äfven inflammationen på instickstället
vid insprutning under huden likasom den svåra
skadan på ögat efter indrypning innanför
ögonlocken. Hela kroppens motståndskraft har
stegrats i hög grad. Endast de röda blodkropparna
i utgjutet blod ha bibehållit sin egenskap att
agglutinera. En långt drifven immunitet kan stå
sig ett halft år. Enligt det allmänna antagandet
har vid immuniseringen bildats i kroppen en riklig
mängd af ett specifikt motgift, ett "antiricin", som
neutraliserar ricinet. Genom att inspruta blodserum
från ett mot ricin immuniseradt djur på ett annat,
förut ej behandladt, kan man meddela det senare en
viss grad af immunitet mot giftet. Immuniteten mot
ricin är, hvad man kallar specifik, d. v. s. den
skyddar ej mot andra, äfven mycket närstående gifter.

C. G. S.

Ricinodendron Müll. Arg., bot., växtsläkte af
fam. Euphorbiaceæ, underfam. Crotonoideæ med 3
arter i tropiska Afrika, som äro träd med tjocka
grenar och Ricinus-lika blad. Blommorna äro dioika,
hanblommorna med sambladig krona och talrika ståndare
och samlade till en stor, terminal vippa. Af fröna
erhålles ett slags matolja.

G. L-m.

Ricinolja, Oleum ri’cini, Laxerolja
(eng. castor oil), farm., med., är den ur
Ricinus-fröna erhållna feta oljan, som framställes
fabriksmässigt i stor skala i Ostindien, södra
Frankrike, England, Förenta staterna och i synnerhet
i Italien, där stora fabriker finnas i Verona, Padua,
Legnano, på Sicilien och flerstädes. Beredningssättet
består i frönas skalning och kärnornas sönderkrossning
samt kallpressning. Genom varmpressning eller
direkt urkokning med vatten erhålles särskildt i
Ost- och Västindien sämre olja, som ej användes
i medicin. För att befria oljan från giftiga
ägghvitämnen urkokas den med vatten eller löses i
alkohol, hvarpå lösningen upphettas i hermetiskt
slutna kärl och uttvättas med kokande vatten, som
sedan genom uppvärmning aflägsnas. Frisk och god
ricinolja är tjockflytande, färglös eller endast svagt
gulaktig, klar och genomskinande samt saknar lukt, men
har en fet, först mild och sedan något rifvande samt
för de allra fleste mycket obehaglig smak. Vid -17°
eller -18° stelnar ricinoljan, men blir redan vid 0°
kornig. Med salpetersyrlighet ger oljan efter några
timmar fast, ljusgult elaidin. Den löses i alkohol
samt 1-3 delar sprit vid +50°. Oljan bör förvaras i
väl slutna flaskor på mörkt och svalt ställe, således
bäst i en källare. Ricinoljan är ett allmänt användt
laxermedel, som i dos af l-2 matskedar i regel efter
några timmar ger en säker afförande verkan. Många sätt
att underlätta den obehagliga oljans intagning äro
föreslagna, men den enklaste och lättaste metoden är,
enligt ofta bekräftad erfarenhet, att genom omröring
fullständigt inmänga en matsked olja i en kopp kokhet
mjölk till ett slags emulsion, som, egendomligt nog,
har både utseende och smak af - hafresoppa. I små
doser, 1 tesked hvarannan timme, är ricinoljan ett
bepröfvadt medel mot diarré.

O. T. S.*

illustration placeholder

Ricinus communis.

Ricinus L., bot., farm., ett växtsläkte af
fam. Euphorbiaceæ, underfam. Crotonoideæ med 1 art,
R. communis, som har många varieteter. Denna art,
som ursprungligen tillhör Afrika samt numera
är spridd till alla varmare länder, uppträder i
olika trakter i högst växlande storlek, från ett
10-12 m. högt, mångårigt träd i de tropiska
länderna och en medelhög buske i Medelhafstrakterna
till en enårig ört af 1-2 m. höjd i kallare
tempererade nejder, där denna märkliga växt ofta
odlas i trädgårdarnas bladväxtgrupper för de prydliga
bladens skull. Stam och blad äro glatta, grenarna
hos olika varieteter gröna eller rödbruna, vanligen
blådaggiga. Bladen äro långskaftade, uppbärande
excentriskt fästa, sköldformiga bladskifvor. Dessa
äro djupt delade i 7-11 olikstora, lansettlika,
mer eller mindre utdragna flikar, hvilkas kanter
äro tämligen groft och ojämnt sågade. Blommorna äro
skildkönade och sitta i en lång, vipplik ställning,
som nedtill har knippen af hanblommor med talrika
grenade ståndare och upptill utgöres af honblommor,
hvilkas pistiller ha 3 tvåklufna stift. Frukten är en
treknölig, trerummig, mjuktaggig kapsel, i hvarje rum
innehållande blott ett frö. Fröna, som växla i storlek
hos olika varieteter, från inemot 2 cm. till mindre
än 1 cm. i längd, ha en sammantryckt, ellipsoidisk
form och äro försedda med caruncula (se fig. till
d. o.). Ytan är glänsande och visar en prydlig
marmorering af linjer och fläckar i flera färger,
öfvervägande i askgrått, brunt och svartaktigt. Detta
fröskal är sprödt och aflossas lätt från den med en
mjuk, hvit inre fröhinna beklädda kärnan, som består
af embryot och en ymnig fröhvita, som innehåller öfver
40 proc. fet olja (se Ricinolja). Återstoden efter
oljans utpressning innehåller det mycket giftiga ämnet
ricin (se d. o.) och enzymet lipas, som sönderdelar
fett, hvarför presskakorna fått teknisk användning
(se Glycerin). - Den i bibeln (i äldre
öfversättningar) omtalade "kurbits", som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:41 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free