Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riddarhus - Riddarhusafgift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1660-talet; stora trappan synes ha blifvit färdig till
riksdagen 1668; först 1674 kunna arbetena anses
afslutade, då Ehrenstrahl mottar slutbetalning för
den stora plafondmålningen "Sveriges förhärrligande"
i Riddarhussalen. Simon De la Vallées stora projekt
med de båda kringbyggda gårdarna hade småningom krympt
ihop till endast själfva hufvudbyggnaden. För de båda
flyglarna på södra sidan hade visserligen grund lagts
och sannolikt äfven någon del ofvan jord murats. Jean
De la Vallée uppgjorde 1669 enligt uppdrag nytt
förslag till tomtens bebyggande med något kortare
flyglar åt söder och två fristående hörnpaviljonger
på området norr om hufvudbyggnaden (fig. 3
o. 4). Detta förslag, som återfinnes i Dahlberghs
"Suecia". gillades formligen af 1672 års riksdag,
men sattes ej i verket. De nuvarande paviljongerna
uppfördes 1870 efter ritningar af A. V. Edelsvärd,
i samband hvarmed den af gamla ruckel vanprydda
gården planerades och omgafs med balustrader samt
utanför den norra fasaden uppfördes en terrassbyggnad
inrymmande källare för ved m. m. samt lokaler för
centraluppvärmningsanordning för byggnadens
västra hälft, Riddarhussalen och
rummen därunder. Samtidigt ombyggdes strandvägen
utmed Riddarholmskanalen och västra gafvelns
grundmurar. Tack vare bevarade
ritningar, räkenskaper och protokoll
har man kunnat i detalj följa
Riddarhusets märkliga byggnadshistoria
(se G. Upmarks text till R. Haglunds etsningar
"Svenska Riddarhuset"). Som byggnaden nu står (fig.
7), förefaller den framsprungen ur
en mans hjärna. Minst af allt skulle
man inför denna byggnad kunna
misstänka, att i densamma inväfts
efter hvarandra konstnärliga inslag
af olika konstnärer, alla af olika
nationalitet, först af en fransman,
så af en tysk, en holländare och
slutligen af en svensk. Byggnaden
har grundligt reparerats 1815-17,
1847 och 1903-04. Vid denna
senare reparation, som afsåg
byggnadens yttre iståndsättande, utfördes den norra
portalomfattningen i sandsten af skulptören
Vetterlund efter Jean De la Vallées bevarade ritning
(fig. 6). Säkra data för södra portalens tillkomst
saknas. 1911-12 ha de tre s. k. Secreta utskottets rum
till vänster på nedre botten, hvilkas enda inredning
dittills bestått af den intressanta samlingen
af landtmarskalksporträtt, försetts med dyrbara
inredningar enligt ritningar af professor I. G. Clason
samt med förnäma möbler enligt äldre förebilder
iordningställda under ledning af öfverintendenten
J. Böttiger. I öfre vestibulen uppsattes samtidigt
professorn frih. G. O. Cederströms väggmålning Erik
Dahlbergh visande Karl X Gustaf vägen öfver Stora
Belt. Äfven ny värmeledning och elektrisk belysning
infördes då i hela byggnaden. På norra gården har
ridderskapet och adeln låtit resa Axel Oxenstiernas
stod, modellerad af J. Börjeson (den aftäcktes 10
mars 1890). Sedan ridderskapet och adeln 1911 till
Stockholms stad försålt en del af
den framför Riddarhuset belägna delen af dess tomt,
det s. k. Riddarhustorget, har beslut fattats om att
anordna den återstående delen till en af balustrader
omgifven förgård, hvilken nu (1915) håller på
att utföras efter ett af professor I. G. Clason
upprättadt förslag. Gustaf Vasas staty, som tillhör
ridderskapet och adeln, skall i samband härmed flyttas
närmare Riddarhuset och uppställas på en ny sockel
af granit med samma former som den ursprungliga af
Kolmårdsmarmor utförda, som vid nedtagningen visade
sig söndersprängd och delvis förvittrad.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
