Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ridley, Nicholas - Ridley, Matthew White - Ridning. Se Ridkonst - Ridpiska. Se Ridspö - Ridsadel. Se Sadel - Ridskola - Ridsport
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vid tillkomsten af "Common prayer book" och de 42
artiklarna. Han utmärkte sig för varm personlig
fromhet och var en alsterrik skriftställare: många
af hans arbeten ha gått förlorade. De bevarade
äro utgifna af Parker-society. - Vid Marias
tronbestigning kastades R. i fängelse och blef
tillsammans med Latimer bränd på bål i Oxford,
där nu "Martyr’s memorial" är rest till minne af
dessa och Cranmer. Se Ollard, "Dictionary
English church history" (1912)
och litt. till engelska reformationshistorien.
Hj. H-t.
Ridley [ri’dli], Matthew White, viscount R., engelsk
politiker, f. 1842, d. 27 nov. 1904 på sitt gods
Blagdon i Northumberland, var konservativ led. af
underhuset 1868-1900, 1878-80 understatssekreterare
i inrikesministeriet i Disraelis ministär, 1885-86
finanssekreterare vid skattkammaren i Salisburys
första och 1895-1900 inrikesminister i dennes
andra ministär. Vid kabinettets rekonstruktion 1900
utträngdes R. och upphöjdes i samband därmed till
peer som viscount R. (sedan 1877 var han genom arf
baronet). Han egde god administrativ begåfning, men
var tämligen ordinär som parlamentarisk debattör.
V. S-g.
Ridning. Se Ridkonst.
Ridpiska. Se Ridspö.
Ridsadel. Se Sadel.
Ridskola, utbildningsanstalt för ridkonst (se
d. o.). Ridskolor för den militära ridutbildningen
finnas numera inom alla arméer; af de mera bemärkta
militära ridskolorna må anföras följande. Franska
arméns ridskola är förlagd till Saumur och
räknar sina anor från 1763; under de revolutionära
oroligheterna 1790 indrogs den, men återupprättades
1796 i Versailles; 1809 flyttades ridskolan till
Saint-Germain; 1814 förlades ridskolan åter till
Saumur (jfr Karusell, sp. 1183 och fig. 2). Tyska
arméns ridskola daterar sig från 1816, då en
"militairreitanstalt" upprättades i Berlin; 1849
förlades ridskolan till Schwedt a. d. Oder; den
upplöstes under kriget 1866, men återupprättades
redan följande år och förlades då i Hannover, där den
fortfarande existerar som centralen för Tysklands
militära ridkonst, medan ridskolor dessutom finnas
i Dresden, München, Paderborn o. s. v. Österrikes
militärridskola är förlagd till Wien; Italiens till
Penerollo nära Turin samt under sommarmånaderna
till Rom; Rysslands till Petersburg. Svenska arméns
ridskola inrättades 1868 på Strömsholms slott
i Västmanland. Skolan står under öfverinseende af
inspektören för kavalleriet och har till ändamål att
åt kavalleriets unga officerare meddela undervisning i
ridning, krigsvetenskap, veterinärlära, hofbeslag,
vapenföring och gymnastik, att utbilda lärare
vid skolan samt lärare i ridning och remontdressyr
vid öfriga beridna vapen, hvarjämte officerare vid
generalstaben och, i vissa ämnen, veterinärer kunna
beordras
till skolan. Lärokursen börjar hvarje år i okt. och
fortgår i omkr. 10 månader; antalet lärjungar
(vanligen omkr. 25) bestämmes för hvarje kurs; några
kunna med eget medgifvande genomgå ytterligare
en kurs. Lärare och elever medföra till skolan
två tjänstehästar; för elevernas utbildning i
remontdressyr lämnas erforderligt antal remonter
från visst regemente; dessutom rida eleverna
äldre och yngre hingstar tillhörande statens på
Strömsholm förlagda hingstdepå. Till pris i fält
och hinderridning åtnjuter ridskolan årligen
särskildt statsanslag. Personalen utgöres af 1
chef, 1 förste lärare i ridning, 2 andre lärare
i ridning, 1 lärare i krigsvetenskap och adjutant
(en af lärarna undervisar jämväl i vapenföring och
gymnastik), 1 lärare i veterinärlära och hofbeslag
(ombesörjer äfven hästsjukvården), 1 räkenskapsförare,
1 fodermarsk och stallbetjänter. Lärarna ombytas i
regel hvart tredje år. Skolans stat utgör f. n. (1915)
42,000 kr. - Ridskolan vid Strömsholm har gjort mycket
för att höja ridskickligheten och ryttarandan i de
beridna vapenslagens led. Principerna för utbildningen
ändrades i mera praktisk riktning under början af
1890-talet. Skolan har i hög grad främjat Sveriges
anseende som ryttarnation och lagt grunden till
de segrar, som svenska ryttare tillkämpade sig vid
olympiaden 1912. Innan ridskolan på Strömsholm blef
organiserad, funnos militära ridskolor i Sverige
vid olika kavalleriregementen, t. ex. i Malmö vid
Kronprinsens husarregemente på 1840-60-talen under
ledning af den framstående stallmästaren Giese
(f. 1799, d. 1868). Bland icke militära ridskolor
är den af kejsar Karl VI grundlagda s. k. spanska
hofridskolan i Wien fortfarande den mest bemärkta;
det är den enda, där ännu ridkonsten bedrifves
och läres uteslutande efter den "höga skolans"
lärosatser. I Sverige öppnade Ehrengranat (se
d. o.) på Flyinge stuteri 1817-38 samt därefter någon
tid i Stockholm en privat ridskola, som enligt den
tidens principer på ridkonstens område stod högt i
anseende. Privata ridskolor ha på senare tid vanligen
varit anordnade i samband med körskolor (se d. o.),
ehuru ej af någon större betydelse för ridkonsten.
B. C-m.
Ridsport. Den egentliga sporten till häst
utgöres af kapplöpning (se d. o.) och jaktridning
(se d. o.). Under medeltiden omfattade täflingarna
till häst företrädesvis s. k. tornerspel (se d. o.),
som numera ersatts af prisridning, prishoppning,
olika slags fältridningstäflingar, polospel
o. s. v. Antikens Olympiska spel upptogo ej från
början hästtäflingar. Vid den 25:e olympiaden 660
(f. Kr.) förekommo för första gången hästtäflingar,
men då hästen vid denna tid till krigsbruk
företrädesvis användes att framdraga stridsvagnar,
hade de första olympiska hästtäflingarna karaktär af
kappkörningar. Först senare, vid den 33:e olympiaden
644 (f. Kr.), infördes kapplöpningar under ryttare. Då
nutidens olympiska spel 1896 börjades i Aten, ingick
hästsporten ej i täflingsprogrammet. Det var först
vid olympiaden i Stockholm 1912, som hästtäflingar
åter införlifvades med dessa klassiska spel. De
hästtäflingar, som förekommo vid dessa, voro följande:
I Fälttäflan, bestående af distansridt 55 km.,
hvaraf ridning i terräng 5 km., samt enskild ridning
öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
