- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
299-300

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rikissa, svenska drottningar och prinsessor. 1. R. f. 1106 - Rikissa. 2. R. den föregåendes dotterdotter - Rikissa. 3. R. den föregåendes dotterdotter, f. omkr. 1238 - Rikissa. 4. R. den föregåendes brorsdotter - Rikissa. 5. R. den föregåendes kusin - Rikli, Arnold - Rikli, Martin - Rikoschettbatteri. Se Rikoschettering - Rikoschettering - Riksadvokat - Riksaftal. Se Kollektivaftal, sp. 550-551 - Riksakt - Riksakten. 1. Namn på en skrift

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Danmark. Återkommen till Danmark, då sonen Knut blef
konung (1146), äktade hon i slutet af 1140-talet
konung Sverker (i hans andra gifte) och skänkte
honom sonen Burislev (utropad till konung af
sverkerska partiet under tronstriden 1167-73, men
besegrad af Knut Eriksson). Hon öfverlefde sannolikt
Sverker; hennes senare öden äro obekanta. - 2. R.,
den föregåendes dotterdotter, dotter till konung
Valdemar I af Danmark och Sofia, förmäldes 1210
med konung Erik Knutsson. Hon var moder till konung
Erik Eriksson. Hon ligger begrafven i Ringsted. -
3. R., den föregåendes dotterdotter, dotter till
Birger Jarl och prinsessan Ingeborg, f. omkr. 1238,
d. 13 dec. 1288, trolofvades omkr. 1248 med konung
Håkan IV:s af Norge son Håkan och firade 1251 sitt
bröllop med honom. Med Håkan hade hon en son, Sverre
(d. 1261). Hon blef 1257 änka och gifte 1262 om sig
med en vendisk furste, Henrik af Werle. - 4. R.,
den föregåendes brorsdotter, dotter till Magnus
Ladulås och Helvig af Holstein, var den tredje i
ordningen af Klara klosters abbedissor, på 1330- och
1340-talen, och synes ha lefvat ännu 1347. - 5. R.,
den föregåendes kusin, dotter till konung Valdemar
af Sverige och Sofia, förmäldes 1285 med Przemyslav,
polsk hertig, sedermera konung af Polen. Hennes
dotter, som äfven hette R., blef förmäld med konung
Venceslav af Böhmen.

Rikli, Arnold, tysk-schweizisk naturläkare, f. 1822
i Bern, d. 1906, öppnade efter flera års experiment
en liten anstalt vid Trieste, men flyttade den 1855
till Ober-Krain, nära Laibach. R. började först
med solbad och öfvergick sedan till luftbad;
på detta område anses R. vara banbrytare.

Ln.

Rikli, Martin, schweizisk botanist, f. 23 sept. 1868 i
Basel, filos. doktor, var 1893-1904 seminarielärare,
blef 1896 konservator och 1900 docent i botanik
vid tekniska högskolan i Zürich, erhöll professors
titel 1909. R. har gjort sig fördelaktigt känd som
växtgeograf. Han har anordnat och ledt flera större
internationella studieresor för naturforskare,
däribland till Syd-Europa, Nord-Afrika, Kaukasien,
Alpländerna m. m. Hans förnämsta författarskap
behandlar de besökta ländernas vegetation,
t. ex. Botanische reisestudien von der spanischen
Mittelmeerkuste
(1907), Die arve in der Schweiz
(1909), Lebensbedingungen und vegetationsverhältnisse
der Mittelmeerländer und atlantischen inseln
(1912),
Natur- und kulturbilder aus den Kaukasusländern und
Hocharmenien
(1914) m. m. Han har äfven skrifvit
Richtlinien der pflanzengeographie (1911).

C. Lmn.

Rikoschettbatteri. Se Rikoschettering.

Rikoschettering, fr. ricochet, "gräsning", kallades
vid slätborrade artilleripjäser den skjutmetod, vid
hvilken rundkulan efter första nedslaget studsade
i mindre och mindre bågar. Den skilde sig från den
s. k. studsningsskjutningen endast genom en mindre
laddning. Båda slagen skjutning afsågo att utsträcka
den slätborrade kanonens eld på längre håll än med
direkt skjutning på målet. Efter öfvergången till
rafflade pjäser föll denna skjutmetod ur bruk, dels
emedan dessa pjäsers skottvidd var väsentligt större,
dels emedan samtidigt ihåliga projektiler, afsedda för
krevad i nedslaget, infördes. Batterier, hvilka
hade rikoschetteld till uppgift, kallades
rikoschettbatterier och anlades för att bestryka de för
anfallet mest utsatta delarna af en fästning. Till
rikoschettering nyttjades vanligtvis haubitser. För
att skydda vallgångarna för rikoschettering
gjordes dessa i brutna linjer, eller också anlades
traverser. - Ett slags studsningsskjutning har
på senare tid åter kommit i bruk vid artilleriet
i samband med införandet af brisansgranater (se
Granat 1). Den afser i detta fall endast att
åstadkomma en kort studs med söndersprängning
af projektiler i den uppgående grenen omedelbart
efter nedslaget. Jfr Fördröjare och Nedslagseld.

G. af Wdt.

Riksadvokat, i Norge enligt den s. k. "jurylagen"
af 1887 den ämbetsman, som står i spetsen för statens
åklagarmyndighet. Honom tillkommer afgörandet af
åtalsspörsmålet i sista instans i alla mål utom sådana
mot ämbetsmän för förbrytelse i tjänsten. Under
riksadvokaten sortera 12 statsadvokater.

K. V. H.

Riksaftal. Se Kollektivaftal, sp. 550-551.

Riksakt (ty. reichsakt), en form af fredlöshet inom
tyska riket. Jfr Akt och Bann, sp. 873.

Riksakten. 1. Namn på en skrift, som ständernas Stora
sekreta deputation 1756 aflät till konung Adolf
Fredrik med anledning af ett revolutionsförsök
s. å. till konungamaktens förmån. Ständernas
kommission, som fått i uppdrag att döma öfver
statshvälfningsförsöket, lyckades visserligen
ej bevisa, att konungen och drottningen varit
invecklade i sammansvärjningen, men det framgick
af rannsakningen, att Lovisa Ulrika på hvarjehanda
sätt stämplat för att åstadkomma en förändring i
regeringssättet. Det härskande hattpartiet vågade ej
gå så långt, att det afsatte konungen, men det ville
dock grundligt skrämma honom från hvarje nytt försök
att utvidga sin makt. Fördenskull uppdrogs åt en Stor
sekret deputation att vidtaga lämpliga åtgärder. Denna
uppsatte i form af ett vanligt riksdagsbeslut en
s. k. riksakt, hvari man sorgfälligt upprepade alla
de brott mot konungaförsäkran och regeringsform,
hvilka konungen ansågs ha begått ända från början af
sin regering. Man beskyllde visserligen ej konungen
för att ha deltagit i revolutionsförsöket, men man
påstod, att han underlåtit det endast af fruktan
för följderna samt att han haft kunskap om det och
hjälpt deltagarna däri på flykten. Ständerna ansågo
sig därför vara i sin goda rätt, om de afsatte
konungen, men ville för denna gång nöja sig med
lindrigare utvägar. På grund af sin tillgifvenhet
för konungen och för de kungliga barnens skull
ville de ej heller gå så till rätta med drottningen,
som de egde rätt och makt att göra, men de väntade
af konungen, att han skulle bringa sin gemål till
besinning af hennes plikt. Skriften slutade med den
hotelsen att, om konungen fortfore att ej rätta sig
efter regeringslagarna, skulle ständerna anse sig
lösta från sin trohetsed till honom och nödsakade
att skilja honom från styrelsen. Adolf Fredrik måste
underkasta sig förödmjukelsen att inför rådet och
ståndens talmän åhöra denna skrapa (23 aug. 1756),
hvarefter akten förseglades och förvarades för
framtida behof. Eget nog fingo stånden ej kännedom om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:01 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free