- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
307-308

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksarkivet, Svenska

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

betänkanden eller berättelser återkom. Målen för
hans sträfvanden voro förvärfvande af en ny lokal
för Riksarkivets samlingar, ett ökadt antal ordinarie
tjänstemän och slutligen arkivets återgång till hvad
det i viss mån skulle ha varit under 1600-talet:
en historisk institution med bibehållande af dess
administrativa uppgifter, en centralanstalt för den
historiska forskningen. Det första målet vanns 1846,
då Riksarkivet under B. E. Hildebrands inseende kunde
inflytta i det s. k. Ridderstolpeska huset (n:r 2 vid
Skeppsbron), det andra åtminstone till en del 1853,
då vid en omreglering af Riksarkivets stat antalet
tjänstemän utom riksarkivarien blef 5 (2 aktuarier, 2
första och 1 andra amanuens) och anslaget höjdes till
omkr. 20,000 kr. För att vinna det sistnämnda målet
borde, enligt Järtas åsikt, arkivet fördelas på minst
två afdelningar under samma chef, en administrativ
och en historisk, af hvilken senare med tiden skulle
bli "en praktisk historisk skola eller seminarium"
för att utbilda ämnesvenner såväl för Riksarkivet
som för öfriga ämbetsverk och läroverken. För att
främja denna afdelnings bildande sökte Järta draga
till Riksarkivet yngre historiska förmågor och erhöll
rätt att använda riksarkivarielönen till arfvoden åt
sådana. Som närmaste biträde vid ledningen af denna
historiska afdelning använde han dåv. riksantikvarien
B. E. Hildebrand. Efter hand omordnades och delvis
nybildades under de närmaste årtiondena, icke
alltid efter någon genomtänkt plan, många för senare
tiders historiska forskare välbekanta serier, såsom
"Acta historica" (numera omordnade), samlingarna af
"Rådslag", "Handlingar ang. ridderskapet och adeln",
"Städers acta" m. fl., hvarjämte samlingen af äldre
rådsprotokoll fullständigades. Vid 1853 års reglering
fördelades också aktuarierna på hvar sin afdelning,
en historisk och en administrativ, ehuru förändringen
så tillvida blef nominell, som ännu hvarje mera
detaljerad instruktion för arkivets verksamhet
saknades. Ett nytt steg för att realisera Riksarkivets
historiska uppgifter togs 1859, då ledningen af
de historiska text- och urkundspublikationer,
till hvilka riksdagen alltsedan 1853 gifvit
anslag, öfverläts åt riksarkivarien, hvarjämte i
största allmänhet en plan för dem uppgjordes, som
sedermera blifvit följd. Sedan anslaget flera år
varit indraget, har det fr. o. m. 1882 åter årligen
utgått, och sedan Riksarkivet äfven öfvertagit
utgifvandet af "Svenskt Diplomatarium", kan det
sägas ha trädt i spetsen för dessa publikationer,
hvilkas betydelse Järta äfvenledes påpekade. För
närvarande ha utgetts eller äro under utgifning
följande serier: "K. Gustaf I:s registratur",
"Lagförslag i Karl IX:s tid", "Kyrkoordningar och
förslag dertill före 1686", "Riksrådets protokoll"
samt "Svenska riksdagsakter" (i två serier); dessutom
en "Förteckning öfver Riksarkivets pergamentsbref
1351-1400". - Efter kanslikollegiets upplösning
(1801) kvarstod Riksarkivet ända till 1840
under hofkanslerens öfverinseende; det lydde
därjämte 1809-33 under kanslistyrelsen, hvari
arkivsekreteraren hade säte, och vissa befogenheter
utöfvades 1801-09 af kanslipresidenten, 1833-40 af
utrikes statsministern. Efter departementalstyrelsens
införande fortfor det tills vidare
att räknas till K. M:ts kansli och hade
ecklesiastikministern till högste chef. Sin första
särskilda instruktion fick Riksarkivet 1874. 1877
erhöll det ny instruktion i sammanhang med en
reglering och tillökning af dess stat och är fr. o. m.
1878 ett själfständigt ämbetsverk med riksarkivarien
som chef. Senast nämnda instruktion fastställde
ytterligare fördelningen på två afdelningar, den
administrativa och den historiska, af hvilka den
senare fördelades på två sektioner. Tjänstemännen
bestodo utom af riksarkivarien af 3 arkivarier
och 3 amanuenser jämte extraordinarie tjänstemän
och vaktbetjäning (hela ordinarie anslaget 38,500
kr.). Sedan Järta, som 1840
flyttat till Uppsala, definitivt nedlagt sin
befattning med Riksarkivet, kallades 1846 till
riksarkivarie den finske professorn J. J. Nordström
(1846-74), under hvars tid, förutom den ofvannämnda

illustration placeholder

Fig. 1. Riksarkivets gamla hus vid Birgerjarlstorg
(f. d. Stenbockska palatset).

illustration placeholder

Fig. 2. Riksarkivets nya hus vid Riddarholmskanalen,
baktill sammanbyggdt med det gamla (se fig. 1), som
fortfarande begagnas till förvaringsrum för arkivalier.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:58 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free