- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
309-310

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksarkivet, Svenska

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

illustration placeholder

Fig. 3. Stora forskarsalen i Riksarkivets nya hus.

illustration placeholder

Fig. 4. Vägg i ett af Riksarkivets traktatrum (med
löstagbara skåp; i de här synliga skåpen förvaras
Sveriges traktater med Danmark och en del af
traktaterna med Ryssland).

första löneregleringen (1853), Riksarkivet
flyttades till Kommerskollegiets förra hus
på Riddarholmen (fig. 1). Sedan äfven detta
visat sig vara otillräckligt, beviljade 1885
års riksdag anslag till rymligare arkivlokaler
genom tillbyggnad till Riksarkivets gamla hus,
hvarigenom Riksarkivet för första gången fick
förvaringsrum för akterna och arbetsrum från början
afsedda och inredda för dessa behof. Det nya huset
(fig. 2-3), hvartill grunden lades 1887, togs i
besittning 1891. En ny utvecklingsperiod började
1899, då det första landsarkivet (se Landsarkiv)
trädde i verksamhet. Landsarkivorganisationen har
sedermera under Riksarkivets ledning utvecklats,
Riksarkivet som central myndighet ställts i spetsen
för det offentliga arkivväsendet och riksarkivarien
blifvit dess chef, hvarjämte arkivinspektion blifvit
införd. Nya grundregler för ordningsarbetena ha
blifvit fastställda, och den s. k. ursprungs- l.
hemhörighetsprincipen har konsekvent börjat
tillämpas (se under Arkiv-vetenskap).
1909 fick Riksarkivet sin nu gällande
instruktion. Det består numera af riksarkivarien,
fyra förste arkivarier, som äro chefer för hvar sin
sektion - den förra indelningen i en administrativ
och en historisk afdelning har upphört -, tre andre
arkivarier och en registrator samt extra tjänstemän,
vaktmästare och eldare, hvartill sedan 1914 komma
två ordinarie skrifbiträden. Den ordinarie staten
(frånsedt ålderstillägg) uppgår numera till 69,000
kr. Riksarkivet har vidare sedan åtskilliga år
tillbaka sitt eget bokbinderi, och i dess arbetsrum
har elektrisk belysning införts. Tiden sedan 1837
kan sålunda utan öfverdrift sägas ha varit
för Riksarkivets verksamhet och utveckling ännu
betydelsefullare än det första halfva århundradet af
dess tillvaro. Dess senaste styresmän ha varit
R. M. Bowallius (1874-82), K. G. Malmström (1882-87),
K. T. Odhner (1887- 1901) och E. Hildebrand
(från 1901). Jfr S. Bergh, "Kungliga kansliets i
Riksarkivet förvarade diarier" (i "Meddelanden från
Svenska Riksarkivet", 1909) och "Svenska riksarkivet
1618-1837" ("Meddelanden från Sv. riksarkivet". Ny
följd". Ser. II: 5. Under tryckning 1915).

Ehd.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:41 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free