Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
regerings- och domarmaktens beslut. De fall,
då riksdagen eger att efter sakens beskaffenhet
besluta åtal eller vidtaga annan åtgärd för att
rätta anmärkta fel, äro a) enl. R. F. §§ 105, 106,
107, rätt till granskning af statsrådsprotokoll och
därmed förbundna åtgärder (se Konstitutionsutskottet
och Statsråd); b) enl. R. F. § 103, den rätt, som i
afseende på Högsta domstolen och Regeringsrätten är
gifven åt Opinionsnämnden (se d. o.); c) enl. R. O. §
39, rätt att i samband med granskning af statsverkets
räkenskaper anmäla de anledningar, som förekommit,
att mot någon för statsutgifterna redovisande
ämbetsman i laga ordning yrka ansvar. Besläktad
med kontrolleringsrätten är också rätt till
interpellation (se d. o.; sedan 1912 också erkänd
i Första kammarens ordningsstadga). Slutligen
har riksdagen 5) rätt att i utomordentliga fall
anordna riksstyrelsen, nämligen då konungen vistats
utomlands eller varit sjuk öfver 12 månader,
då konung är omyndig, eller då nytt konungahus
skall utkoras (jfr R. F. §§ 91-94). I afseende på
utöfning af riksdagens politiska rättigheter gäller,
att lagtima riksdag har själfständigt initiativ (se
d. o. 1) att till behandling upptaga alla frågor,
som falla under riksdagens verkningskrets, medan
vid urtima riksdag endast må förekomma ärenden,
som föranledt riksdagens sammankallande, samt hvad
därmed står i oskiljaktigt sammanhang eller eljest
på grund af det konungen tillkommande initiativ
af honom framlägges. Konungen har fullständigt
initiativ hos riksdagen, och bekräftelse eller
verkställighetsåtgärd från konungens sida fordras,
för att riksdagens beslut skola kunna göras gällande
utom riksdagen eller utom dess fullmäktiges och
ombuds verksamhetsområde. Riksdagens rättigheter äro
förenade med förpliktelser. Riksdagen är förpliktad
att ge svar på konungens framställningar (R. O. §§
56, 58, 79) och kan ej neka dem behandling. Särskildt
är lagtima riksdag ålagdt att ha inom den för dess
samvaro bestämda tiden verkställt statsregleringen,
ty, därest detta icke egt rum, skola (R. F. § 109)
den förra statsregleringen och bevillningen fortfara
intill nästa riksdag. Konungen är förpliktad att i
allt, där riksdagens medverkan är af nöden, taga denna
i anspråk för statsändamålets främjande samt att låta
sig föredraga och taga under pröfning af riksdagen
gjorda framställningar och anbefalla åtgärder för
beslutets verkställande, där sådant pröfvas nödigt,
eller, då framställningen innehåller lagförslag, som
konungen gillar, ge dem sin sanktion och påbjuda dem
såsom lagar till efterlefnad. - Riksdagens rättigheter
som riksförsamling inbegripa, utom förr omförmälda
rätt att hvarje år sammanträda på lagbestämd tid
och ort samt att under viss tidrymd vara samlad,
rätt att ostördt egna sig åt riksdagsgöromålen,
till följd hvaraf den åtnjuter okränkbarhet samt
öfverläggningsfrihet inom lagstadgade former.
Angående ärendenas beredning, behandling och afgörande
äro enligt svensk statsrätt bestämmelser sammanfattade
i en af våra grundlagar, Riksdagsordningen (se
d. o.), och enligt denna är särskild tillsyn öfver
föreskrifternas noggranna iakttagande uppdragen
åt talmännen (se Proposition 4, sp. 391,
och Konstitutionsutskottet,
sp. 864). Riksdagsordningen innehöll före 1909
också detaljbestämmelser om riksdagsmannaval,
men dessa äro nu intagna i en vallag, som
ej har grundlags natur (se ofvan). Till de i
Riksdagsordningen innehållna stadgandena komma de
reglementariska föreskrifter och ordningsstadgar
eller arbetsordningar, som kamrarna ega rätt att
fastställa. Vårt tvåkammarsystems egendomliga karaktär
har äfven gett sin prägel åt ärendenas beredning. I
den svenska riksdagen förefinnes ej den frihet, som
i andra länders riksförsamlingar råder, att efter
sig företeende omständigheter bestämma sättet för
ärendenas beredning med ledning af en ordningsstadga,
som hvarje representationsafdelning för sig eger att
efter godtfinnande antaga och förändra. Grundlagen har
en gång för alla bestämt sättet för denna beredning
genom sina stadganden om vår utskottsinrättning, dels
de för bägge kamrarna gemensamma sex s. k. ständiga
och de särskilda utskotten samt de genom deputerade
från de ständiga bildade s. k. sammansatta utskotten,
dels de af endera kammaren tillsatta tillfälliga
utskotten (se vidare Utskott). Den i grundlag stadgade
beredningen af ärenden genom utskott ingår som ett
så väsentligt moment i vår riksdagsordning, att intet
förslag i allmän fråga, som ej omedelbart nedlägges,
kan leda till något riksdagens beslut eller, om det
tillhör tillfälligt utskotts behandling, bifallas,
såvida det ej undergått förberedande behandling i
utskott. De ständiga utskotten ha en större befogenhet
än de tillfälliga. De ha att sammanjämka kamrarnas
olika beslut och i några fall äfven initiativ och rätt
att besluta med riksdagens makt. Jämte dessa utskott
böra omnämnas Kanslideputerade, Talmanskonferens
(se dessa ord) samt de i R. O. § 50 omförmälde
deputerade, hvilka ha att med konungen öfverlägga
om ärenden, som han anser böra hållas hemliga (se
Hemligt utskott). - De ärenden, som kunna bli föremål
för riksdagens pröfning, skola innehålla frågor af
den beskaffenhet, att deras pröfning och afgörande
falla inom riksdagens verkningskrets, hvarjämte
de framställda förslagen skola ha blifvit väckta i
behörig ordning. Vissa af dessa ärenden ha sin grund
i grundlagens bud, t. ex. val af justitieombudsman,
och andra i konungs och riksdags initiativ. Konungen
eger därför att, när han så prof var skäligt, af ge
propositioner till riksdagen (se Proposition 4). I
riksdagens initiativ ligger grunden till enskild
riksdagsmans rätt att framställa motioner (se
Motion 2) äfvensom till den rätt, Riksdagens
justitieombudsman, militieombudsman och revisorer
ha att i sina berättelser väcka förslag, samt till
den de ständiga utskotten tillkommande rätten att,
i de fall grundlagen sådant anger, själfständigt
framställa förslag. För att den enskildes motioner
skola bli föremål för pröfning, fordras därjämte,
att de, då viss motionstid är stadgad, skola vara
afgifna inom denna.
För att en väckt fråga af den beskaffenhet, att
den bör upptagas till pröfning af riksdagen, skall
kunna bringas till afgörande, fordras först, att
båda kamrarna hvar för sig dryfta och pröfva den
samt besluta om den. För sådant ändamål är bestämd
en viss ordning för kammarens sammanträden och
öfverläggningar. Öfverläggningarna ske, under ledning
af talman, vid sammanträde, hvartill kallelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
