Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utfärdas af talman, på därför bestämd sal, hvarest
hvarje ledamot tar sin plats efter en viss länsvis
bestämd ordning. Som villkor för kammarens behörighet
att rådpläga och besluta fordras ej som i andra
länder, att ett visst antal ledamöter (s. k.
quorum) är närvarande. Detta får vara huru ringa som
helst. I afseende på öfverläggningsordningcn gäller,
att talman har att föredraga ärenden i en bestämd
ordning (se Dagordning), upptaga, reda och framställa
de yttrade meningarna och göra proposition på besluts
fattande. Han får ej deltaga i förhandlingarna och
i beslut ej ens vid paria vota, då afgörandet i
stället sker genom en på förhand aflagd förseglad
sedel (se Omröstning, sp. 706). Kamrarna få ej
öfverlägga och besluta i konungens närvaro. Däremot
få statsråd, när de ej föra riksstyrelsen, utan
att vara riksdagsmän, öfvervara och deltaga i
överläggningarna. Annars må ingen annan än ledamot
af kammare vid öfverläggning begagna ordet. Hvarje
sådan ledamot eger att fritt tala och utlåta sig
i alla frågor, som grundlagsenligt komma under
öfverläggning, med rätt att framställa förslag
till beslut och deltaga i dem, så framt icke målet
rör honom personligen. Enhvar, som har ordet, skall
yttra sig till protokollet, d. v. s. han ansvarar
för hvarje ord. Ingen må tillåta sig personligen
förolämpande uttryck. För öfrigt må han begagna
sig af ordet i ett föredraget ärende, huru många
gånger han finner för godt, och ingen öfverläggning
kan afslutas, förrän alla, som begärt ordet, fått
yttra sig. Hvarken öfverläggning eller sammanträde
kan afbrytas, förrän kammaren lämnat bifall till
talmans därom gjorda förslag. Vidmakthållande af
ordning vid sammanträde åligger talman, men hvarken
grundlagar eller ordningsregler innehålla närmare
föreskrifter om sättet härför. Endast för det fall,
att någon talare tillåtit sig förolämpande uttryck,
föreskrifver R. O. (§ 52), att kammaren må kunna
besluta varnings utdelande af talmannen. För att
bereda kammarens ledamöter tid till att pröfva
de förekommande ärendena äro föreskrifter gifna om
bordläggning (se d. o., sp. 1154 f.), hvilken eger rum
en gång, om någon så önskar, innan remiss till utskott
sker, men alltid skall ega rum med betänkanden, som
afges af utskott, och då kan ytterligare en gång ske
på fleras begäran, men ej en tredje gång. När ärende
företas till slutligt afgörande, eger hvarje ledamot
att mot det framställda förslaget göra anmärkningar
och i öfverensstämmelse därmed framställa förslag
till beslut, vare sig afslag, där sådant kan komma i
fråga, eller också ändringsförslag, hvilka dock ej
få innehålla nya frågor eller sträcka sig utöfver
de gränser, som de i ämnet ursprungligen väckta
förslagen ange. Det beslut, som kammaren efter slutad
öfverläggning eger fatta, är bifall till eller afslag
på det föredragna betänkandet eller något af de däri
innehållna förslagen eller reservationerna eller
också något af de under öfverläggningen framställda
förslagen, allt under förutsättning, att hvarje
förslag är af beskaffenhet att kunna i frågans
förhandenvarande läge grundlagsenligt göras till
föremål för proposition. Har utskott utlåtit sig i
saken, eger kammaren enligt R. O. § 63 antingen att
genast, med bifall till eller afslag af utlåtandet
eller annat framställdt förslag, fatta sitt beslut
eller också, om ämnet anses fordra ytterligare utredning,
återremittera målet till utskottet. Huruledes
proposition skall affattas och af kammaren afgöras
samt huru besluten, där så erfordras, skola genom
votering bestämmas, se Proposition 4 och
Omröstning, sp. 705-706. De beslut, som kamrarna hvar för
sig fattat i frågor, som ej röra kamrarna enskildt,
skola, om de äro olika, där så låter sig göra, förenas
till ell gemensamt riksdagens beslut. Detta sker, där
frågan varit föremål för behandling af ett för båda
kamrarna gemensamt utskott, genom ett af utskottet
afgifvet sammanjämkningsförslag. Har en fråga varit
handlagd af tillfälligt utskott och den kammare, som
tillsatt utskottet, icke afslår den i frågan väckta
motionen, skall beslutet genom utdrag af protokollet
delges medkammaren, som därpå besluter om frågan. Om
kammaren icke rent bifaller eller afslår det meddelade
beslutet, utan med ändring återlämnar det till den
kammare, som först handlagt saken, kan denna kammare,
därest den icke afslår eller oförändradt antar
medkammarens beslut, ånyo öfverlämna sitt beslut
till förnyad pröfning af medkammaren. Hvad kamrarna
sammanstämmande beslutit, är riksdagens beslut
och skall som sådant befordras till verkställighet
med undantag af beslut i grundlagsfrågor, ty sådant
beslut, som fattats vid den riksdag, då frågan blifvit
väckt, skall hvila för att vid en följande efter
nya val till Andra kammaren sammanträdande riksdag
tagas under slutlig ompröfning. Bli kamrarna efter
ofvannämnda behandling om ett beslut ej ense, skall
frågan anses ha för den riksdagen förfallit, så framt
den icke är af natur att ej kunna förfalla. Sådana äro
de frågor, som utgöra föremål för samfälld omröstning
(se Omröstning, sp. 708). Vissa ärenden afgöras ej
af kamrarna, utan af utskott eller särskilda nämnder
äfvensom af Riksdagens fullmäktige i Riksbanken och
Riksgäldskontoret. Riksdagens i laga ordning tillkomna
beslut böra, för att erhålla rättsverkan, officiellt
bestyrkas, hvilket sker därigenom, att de införas i
de öfver riksdagens förhandlingar förda protokollen
och därpå meddelas genom skrifvelse till konungen,
i hvad honom vidkommer, eller expedieras på lämpligt
sätt till andra, hvilka besluten angå. Om en riksdag
blifvit afslutad, kan ej annat åberopas såsom giltigt
än det, som blifvit uppsatt och i behörig ordning
expedieradt. Har något härutinnan blifvit uraktlåtet,
träder ej beslutet i kraft, äfven om styrkas kan,
att det uppfyller villkoren för att anses som ett
riksdagens gemensamma beslut. För att allmänheten
må erhålla kännedom om hvad som vid riksdag blifvit
vidtaget och beslutet, sker en sammanfattning däraf
i riksdagsbeslutet, hvilket vid riksdagens afslutning
uppläses på rikssalen (se Riksdagsbeslut).
Riksdagens kamrars förhandlingar äro offentliga,
såvida ej beslut fattas, att öfverläggningar
i något ärende skola hållas för lyckta dörrar,
eller åhörarna på grund af oordningar aflägsnas
på befallning af talmannen. Riksdagens protokoll
samt andra riksdagshandlingar skola offentliggöras
i tryck. Dessa andra handlingar (k. propositioner,
utskottsbetänkanden etc.) utges under namn af Bihang
till riksdagens protokoll i numrerade "samlingar".
När riksdagen skall åtskiljas, infinna sig, på
konungens kallelse och efter förrättad gudstjänst,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
