Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ville ersätta med en representation, grundad
på samfällda val (se Klassval) och
organiserad efter ett en- eller tvåkammarsystem
eller enligt den norska blandtypen (enkammarsystem
med en pröfningsnämnd). En fast utgångs- och
samlingspunkt fingo dessa sträfvanden genom det
"förslag till nationalrepresentation", som 1830
publicerades af Anckarsvärd (se d. o. 2) och Richert
(se d. o. 1), men på riksdagen lyckades de först
göra sig gällande 1840, då den liberala majoriteten
i konstitutionsutskottet framlade ett väsentligen
på de Anckarsvärd-Richertska idéerna grundadt
representationsförslag. Som de tre högre stånden
mot detta häfdade klass- eller ståndsvalsprincipcn
i förening med ett verkligt tvåkammarsystem,
modifierades det i någon mån af utskottet, och i
denna form blef det af förstärkt konstitutionsutskott
gjordt hvilande. Genom Oskar I:s tronbestigning fingo
reformsträfvandena konungamaktens stöd, men till
följd af de djupgående meningsskiljaktigheterna
mellan å ena sidan adel och präster och å andra
sidan borgar- och bondeståndet, bragtes dock frågan
ej till lösning under hans regering. Det från
1840 års riksdag hvilande förslaget föll 1844. En
representationskommitté, som konungen på ständernas
begäran tillsatte, utarbetade ett på samfällda val
och verkligt tvåkammarsystem hvilande förslag, och
med anslutning därtill framlades under intrycket af
februarirevolutionen (se Frankrike, sp. 1160) 1848 ett
kungligt representationsförslag. Det föll emellertid
vid riksdagen 1850. Ett då från konservativt håll
framlagdt förslag (se om detta Lagerbjelke 5,
sp. 835) blef visserligen hvilande, men förkastades
vid följande riksdag 1854. Därefter inträdde ett
stillestånd med afseende på representationsfrågan
i stort sedt, tills den åter väcktes till lif af
L. De Geer och genom 1866 års riksdagsordning fick en
sådan lösning, att ståndsförfattningen utbyttes mot
en på samfällda val (dock med städer och landsbygd
som skilda valkretsar och med proportionsvis större
antal representanter för de förra) och på ett
fullständigt tvåkammarsystem hvilande representation
(se härom De Geer 8). Enligt De Geerska reformen
skulle medlemsantalet i båda kamrarna rätta sig efter
invånarantalet i riket och sålunda kunna förändras,
men 1894 fixerades det för Första kammaren till
150 och för Andra kammaren till 230, hvaraf 80
för städerna. Valkretsindelningen på landet utgick
från domsagan. Första kammarens ledamöter valdes af
landsting och af stadsfullmäktige i större städer
för 9 år, hvilken tid gällde hvarje ledamot; till
följd däraf skedde omsättningen i denna kammare ej
periodvis, utan successivt. Genom den för kommunala
val gällande höga graderade röstskalan hade den
större förmögenheten (medelbart genom landsting och
stadsfullmäktige) ett betydande inflytande på Första
kammarens bildning, och detta inflytande befästes
ytterligare genom en hög valbarhetscensus: fastighet
af minst 80,000 kr. värde eller skatt för minst 4,000
kr. inkomst samt därigenom, att ledamöterna ej fingo
arfvode. Valrätten till Andra kammaren var "lika",
men ej "allmän", ty den var bunden vid en viss census:
fastighet af minst 1,000 kr. värde, för minst 5 år
arrenderad jordbruksfastighet af minst 6,000 kr. värde
eller inkomst af minst 800
kr. Dessa censusbestämmelser gåfvo åt det förra
bondeståndet en betydande maktställning i Andra
kammaren (se Landtmannapartiet), men utestängde
till stor del från politiskt inflytande den
s. k. arbetarklassen, och då denna genom industriens
utveckling och folkskoleundervisningen vann ökad
betydelse och själfkänsla, uppstod på 1880-talet en
ny representationsfråga, hvars innebörd var krafvet på
censusbestämmelsernas reformering eller fullständiga
slopande. Genom den ökning i de medborgerliga
skyldigheterna, som värnpliktsreformen 1901 medförde,
tillväxte i styrka anspråken på de medborgerliga
rättigheternas förallmänligande, och slutligen
infördes genom 1909 års rösträttsreform "allmän"
rösträtt (i betydelse af censusfri). Om härigenom
åvägabragta, nu gällands valbestämmelser se
Riksdagsmannaval. - Litt.: I alla större arbeten om svensk
historia ingår riksdagshistorien. Handböcker, som
lämna viktiga upplysningar om denna, äro K. Naumanns
"Svenska statsförfattningens historiska utveckling"
(1864) och E. Hildebrands "Svenska statsförfattningens
historiska utveckling" (1896). Om en mängd riksdagar
finnas monografier (de flesta gradualafhandlingar). Af
öfriga specialundersökningar märkas: O. Wingqvist,
"Om svenska representationer i äldre tider
t. o. m. riksdagen 1617" (1863), N. Eden, "Gustaf
Adolfs riksdagsordning" (1902), N. v. Steyern, "Bidrag
till svenska riksdagens historia 1600-1650" (1863),
K. Beckman, "Bidrag till svenska riksdagens historia
1650-1680" (1888), V. Tham, "Bidrag till svenska
riksdagarnas och regeringsformens historia från
midten af 17:e århundradet" (1845-48), H. Hjärne,
"Våra ståndsriksdagar" (i "Sv. tidskr." 1875),
V. Vessberg, "Om svenska riksdagen, dess
sammansättning och verksamhetsformer 1772-1809"
(1889), F. Lagerroth, "Frihetstidens författning
(1915), L. Stavenow, "Presteståndets sammansättning
och formerna för dess riksdagsmannaval" (1895) och
"Om konungens provisoriska lagstiftningsmakt under
frihetstiden" (1913), O. Alin, "Om beräkningen af
riksståndens röster enligt 1786 års riksdagsbeslut"
(i "Hist. tidskr." 1884), V. E. Svedelius,
"Representationsreformens historia" (1889),
A. Brusewitz, "Representationsfrågan vid 1809-10 års
riksdag" (1913), Hj. Franzén, "Representationsfrågan
1810-30" (1914), G. Rexius, "Det svenska
tvåkammarsystemets tillkomst och karaktär" (1915),
G. Florén, "Tillkomsten af 1866 års R. O." (1912),
V. F. A. Dalman, "Några anteckningar från våra
ståndsriksdagar 1809-65" (1874-79), K. Stenhammar,
"Bilder ur riksdags-och hufvudstadslifvet" från
riksdagarna 1834, 1840, 1844, 1847 och 1850 (1902-03),
R. Törnebladh, "Riksdagsminnen 1873-1909" (1913),
R. Kjellén, "Rösträttsfrågan" (1915), K. Naumann,
"Sveriges statsförfattningsrätt" (1844-74; ny
uppl. 1876-88), H. L. Rydin, "Svenska riksdagen"
(1873-79), K. A. Reuterskiöld, "Öfversigt
af den svenska riksdagens sammansättning och
verksamhetsformer efter 1809" (1895). - Af på trycket
utgifna riksdagshandlingar äro de viktigaste följande:
A. v. Stiernman, "Alla riksdagars och mötens besluth"
(1728-33) med bihang (1743) och register (1820),
E. Hildebrand och O. Alin samt E. Hildebrand,
"Svenska riksdagsakter 1521-1718" (I-IV, 1, 1887-1900,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
