- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
363-364

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksförsäkringsanstalten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Riksförsäkringsanstalten uppfördes endast på extra
stat. Genom K. M:ts beslut 9 juni 1902 förordnades,
att Riksförsäkringsanstalten skulle inrättas och
1 sept. s. å. träda i verksamhet. Jämlikt K. M:ts
beslut 31 okt. 1902 utarbetade och fastställde
Riksförsäkringsanstalten gemensamt med styrelsen
för Postsparbanken de allmänna bestämmelserna
för handläggning på postsparbankskontor af
försäkringsgöromålen. Organisationsarbetet bedrefs
med den skyndsamhet, att Riksförsäkringsanstalten
redan i dec. 1902 kunde utfärda försäkringsbref att
träda i kraft 1 jan. 1903.

Riksförsäkringsanstalten egde till en början icke
befogenhet att meddela försäkring med vidsträcktare
rätt till ersättning än som stadgades i 4 § af
lagen 5 juli 1901. Sålunda kunde anstalten icke
bevilja försäkring med rätt till ersättning under
den s. k. karenstiden eller de sextio första dagarna
efter inträffadt olycksfall. I skrifvelse den 30
dec. 1903 hemställde Riksförsäkringsanstalten därför
om befogenhet att meddela försäkring med rätt till
ersättning under den s. k. karenstiden, hvarjämte
anstalten äfven ifrågasatte befogenhet att bevilja
försäkring för olycksfall utom arbetet. K. M:ts
i anledning häraf till riksdagen afgifna förslag
till ändring i olycksfallsersättningslagen afsåg
emellertid endast att lämna anstalten befogenhet
att meddela försäkring med rätt till ersättning
under karenstiden. Sedan riksdagen bifallit K. M:ts
förslag härom, utfärdades 3 juni 1904 lag i ämnet,
hvarefter Riksförsäkringsanstalten meddelat försäkring
af ifrågavarande art sedan 1 okt. 1904. Emellertid
ansågs det önskvärdt, att Riksförsäkringsanstalten
erhöll befogenhet att meddela försäkring äfven för
olycksfall utom arbetet. Inom riksdagen väcktes vid
flera tillfällen motion därom, och 1906 års riksdag
aflät till följd af en dylik motion skrifvelse
i ämnet till K. M:t. För följande årets riksdag
framlades också proposition om befogenhet för
Riksförsäkringsarstalten att under vissa villkor
afsluta försäkring med rätt till ersättning jämväl
vid olycksfall utom arbetet, hvilket af riksdagen
bifölls. 28 sept. 1907 utfärdades k. kungörelse härom,
som trädde i kraft 1 jan. 1908. Ytterligare har
Riksförsäkringsanstalten fått sitt verksamhetsområde
utvidgadt, dels genom k. kung. 2 okt. 1908 angående
en särskild för fiskare afsedd försäkring mot
olycksfall, dels genom k. kung. 18 juni 1909,
enligt hvilken Riksförsäkringsanstalten fått sig
ålagdt att afgöra frågor om ersättning i anledning af
kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring. Med
Riksförsäkringsanstalten är sedan 1905 förenad
förvaltningen af Barnmorskornas pensionsanstalt.

Olycksfallsersättningslagen stadgar,
att arbetsgifvare är berättigad att i
Riksförsäkringsanstalten försäkra sina arbetare mot
olycksfall, som afses i lagen, med den verkan, att
arbetsgifvaren, så långt försäkringen räcker, blir
fri från ersättningsskyldighet. Vidare är äfven annan
arbetsgifvare, som icke bedrifver ersättningspliktigt
yrke, berättigad att teckna försäkring i
anstalten. Samma rätt har också enskild arbetare för
egen del. Arbetsgifvare, som är skyldig utge lifränta
enligt olycksfallsersättningslagen, kan genom inköp
i Riksförsäkringsanstalten af dylik lifränta befria
sig från betalningsskyldigheten. Utvecklingen af
Riksförsäkringsanstaltens försäkringsverksamhet under perioden
1903-1914 framgår af nedanstående tabell:

År Provisionella antalet kollektivt försäkrade arbetare
Premier för försäkringar kr.
Kapitalvärdet af inköpta lifräntor kr.
+–––––-+–––––-+–––––-+–––––-+
1903 32,091 176,324,19 130,457,30
1908 70,432 410,990,03 311,387,71
1913 127,384 730,948,00 172,661,50
1914 135,427 809,318,60 105,808,10

Sammanlagda beloppet af försäkringspremierna
1903-1914 har uppgått till omkr. 5,190,000 kr. och
sammanlagda beloppet af kapitalvärden för inköpta
lifräntor till omkr. 3,130,000 kr.

Under 1913 var sammanlagda antalet arbetare, som
försäkrats i inhemska försäkringsanstalter enligt
olycksfallsersättningslagen, omkr. 300,000, af hvilka
hade försäkrats i

Riksförsäkringsanstalten ... 108,347
5 aktiebolag ... 65,679
3 större ömsesidiga bolag ... 98,136
12 mindre sammanslutningar mellan arbetsgifvare ... 29,970

Något öfver en tredjedel af alla enligt
olycksfallsersättningslagen försäkrade
arbetare var sålunda under 1913 försäkrad i
Riksförsäkringsanstalten. Sammanlagda antalet anmälda
olycksfall, som drabbat de hos anstalten försäkrade
arbetarna 1903-14, uppgick till 53,405.

Hela det 1903-14 utbetalda beloppet af
skadeersättningar, inbegripet utanordningar för de
inköpta lifräntorna, har utgjort kr. 3,656,934,15,
sålunda fördeladt:

utbetald sjukhjälp ... kr. 1,395,892,08
utbetalda lifräntebelopp ... » 2,173,918,93
utbetald begrafningshjälp ... » 29,040,00
utbetalda kapitalbelopp ... » 58,083,14
––––––––-
summa kr. 3,656,934,15

Riksförsäkringsanstaltens tillgångar och skulder
vid 1914 års slut balanserade med ett belopp
af kr. 6,509,945,01. De förnämsta posterna
bland tillgångarna utgjordes af obligationer
kr. 4,321,155,88, kommunallån kr. 1,609,826,86,
inteckningslån kr. 435,000. Bland skulderna utgjordes
största posten af lifräntereserven, som uppgick till
kr. 5,507,868,15.

Jämte sin försäkringsverksamhet har
Riksförsäkringsanstalten en annan lika viktig
uppgift, nämligen att vara sakkunnig myndighet i
vissa frågor rörande olycksfallsersättning. Hit hör
i främsta rummet dess befogenhet att afge vissa
utlåtanden. Om skadad arbetare icke är försäkrad
i Riksförsäkringsanstalten, ega den skadade och
hans arbetsgifvare efter gemensam öfverenskommelse
påkalla Riksförsäkringsanstaltens utlåtande,
huruvida det arbete, hvari den skadade var stadd,
är sådant, som afses i lagen, eller i hvad mån
kroppsskadan åstadkommit nedsättning af den
skadades arbetsförmåga. Likaså ega domstolar
och skiljemän påkalla dylikt utlåtande. Äfven
andra ämbetsmyndigheter pläga begära
Riksförsäkringsanstaltens yttrande i frågor af
nyssnämnda art. Hela antalet afgifna utlåtanden
angående invaliditetsgrad under perioden 1903-14
utgjorde 4,085. Riksförsäkringsanstaltens utlåtanden
ha visat sig fylla ett viktigt behof samt vara af
stor betydelse därigenom, att en viss likformighet i
praxis rörande reglering af olycksfallsersättningar
uppstått.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:04:33 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free