- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
417-418

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rimedi Mattei (= Matteimedel). Se Hemliga medel - Rimestad. 1. Kristian Vilhelm R. - Rimestad. 2. Kristian R. f. 1830 - Rimestad. 3. Kristian R. f. 1878 - Rimfaxe - Rimforsa - Rimfrost - Rimini

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Rimedi Mattei (= Matteimedel). Se Hemliga medel.

illustration placeholder

Rimestad. 1. Kristian Vilhelm R., dansk politiker, f. 17
jan. 1816 i Köpenhamn, d. 11 aug. 1879, student 1832,
blef 1833 lärare vid "borgerdydskolen" i Köpenhamn
samt var 1846-53 denna skolas rektor. Han var ifrig
demokrat, tog tidigt del i sträfvandena för arbetarnas
höjande och hade länge stort inflytande på deras
politiska hållning. I synnerhet verkade han
väckande och upplysande genom sina föredrag och stiftade
1860 Arbejderforeningen, hvars ordf. han var till
sin död, men förmådde likväl icke hindra, att en
stor mängd af hufvudstadens arbetare på 1870-talet
slöt sig till socialismen. R. var folketingsman
1854-66 och 1869-72, tillhörde urspr. vänstern,
sedan 1861 de nationalliberale, men med aftagande
politisk betydelse, samt var 1864-75 redaktör af
den nyuppsatta tidningen "Dagstelegrafen". Han skref
äfven flera läroböcker i geografi. - 2. Kristian R.,
den föregåendes broder, dansk politiker, f. 22 mars
1830 i Köpenhamn, d. 4 okt. 1894, blef juris kandidat
1851 och kort därpå anställd i justitieministeriet,
där han blef expeditionssekreterare 1858 och
bl. a. deltog i utarbetandet af lagförslaget om
en ny sjö- och handelsrätt i Köpenhamn. 1861
utnämndes R. till "landoverrets"- och 1878
till "höjesterets"-assessor. Han utsågs 1861 till
representant i folketinget och hade där säte ända till
1884, då han föll igenom vid de nya valen. R. gjorde
sig mycket bemärkt i representationen, till en
början i fackfrågor, men sedan också i allmänna
politiska förhandlingar, såsom vid fredstraktatens
stadfästelse 1864, då han var "referent". Efter Hall
utsågs R. 1881 till ledare och ordf. för högern i
folketinget. 1868-77 och ånyo 1892-98 var han medlem
af k. kommissioner för rättskipningens ombildning
och 1872 af den skandinaviska myntkommissionen. -
3. Kristian R., den föregåendes son, författare,
f. 30 jan. 1878 i Köpenhamn, vardt student 1895 och
mag. artium 1903, har sedan varit medarbetare i
"Politiken" och flera tidskrifter. R. har utgett
diktsamlingarna Aftnerne (1905), Ilden og asken
(1908) och De höstlige hymner (1910), erinrande om
modern fransk poesi, samt två litteraturhistoriska
arbeten, Fransk poesi i det 19. aarhundrede
(1905) och Belgiens store digtere (1915).
1-2. E.Ebg.

Rimfaxe (isl. Hrimfaxi), nord. myt., den häst, efter
hvilken Natt (se d. o.) färdas öfver himlahvalfvet.
Markens dagg troddes uppkomma af fradga, som
dröp från R:s betsel. Namnet betyder "med rimfrost
i manen". Ett annat namn på honom är Fjorsvartner. Jfr Faxe. Th. W.*

Rimforsa, landthushållningsskola i Östergötland.
Se Fredrika-Bremer-förbundet.

Rimfrost, Rim
(isl. hrim), meteor, (se Dagg,
Frost
och Frostdimma), uppkommer dels genom
vattenångans kondensering på föremål, som af kylas
genom värmeutstrålning (internationellt meteorologiskt
tecken /__\, ty. reif, fr.
gelée blanche), dels genom utfällning af dimma
eller öfverkylda vattendroppar på kalla föremål
(internationellt meteorologiskt tecken V,
ty. rauhjrost 1. duft, fr. givre, kan på svenska
kallas dimfrost). Vid vattenpartiklarnas beröring
med de fasta föremålen, trädgrenarna m. m., sker en
hastig och riklig isutfällning på dessa och detta
företrädesvis på den sida, hvarifrån dimman kommer. På
höga berg förekommer dylik dimfrost-bildning stundom
i oerhörda massor. Fenomenet är i Sverige studeradt
af Axel Hamberg (se Hamberg 3), som i fjällen norr
om Kvikkjokk gjort mångåriga iakttagelser öfver
detta fenomen. På 2,000 m. höjd i dessa fjäll,
där årliga nederbördsmängden uppgår till omkr. 2
m. i vattenhöjd, torde nära hälften bestå af dylik
rimfrost. Denna spelar där en viktig roll icke blott
genom sin myckenhet utan också genom sin egenskap
att fastkitta den lösa, kalla snön, så att den icke
blåser bort utan blir kvarliggande på fjället. Dylik
rimfrost fastnar i tjocka lager äfven på lodrätt
uppskjutande föremål, t. ex. en stång, företrädesvis
pä vindsidan. - Ett tredje slag af rimfrost är
den, som utfalles på stenar, metaller m. m. efter
en köldperiod, när fuktig, varmare luft kommer i
beröring därmed. Detta fenomen framträder i smått,
när ett dylikt föremål vintertiden utifrån intages
i ett varmt rum. Bokstafligen i ögonen fallande är
fenomenet för en person, som med glasögon inträder
ur vinterkylan i ett varmt rum. Likaså afsätter sig
ett rimfrostlager vintertiden på fönsterrutorna
i ett dylikt ej med innanfönster försedt rum.
(R. R.) N. E-m.

Rimini, stad uti italienska prov. Forli
(Romagna), nära Adriatiska hafvet, mellan floderna
Marecchia och Ausa och vid järnvägarna Bologna-Ancona
och Ferrara-R. Omkr. 18,000 inv. (som kommun
50,852 inv. 1911). Biskopssäte, gymnasium, teknisk
skola, navigationsskola, offentligt bibliotek,
tafvelgalleri och arkeologiskt museum. Staden är
omgifven med murar och har flera intressanta romerska
fornlämningar: Porta romana, en 14 m. hög triumfbåge,
som stadsinvånarna reste år 27 f. Kr. af tacksamhet
för restaureringen af Via flaminia, bron öfver
Marecchia (Ponte d’Augusto), 72 m. lång, 4,5 m. bred,
med 5 bågar af hvita, kolossala marmorblock, ostridigt
det bäst bibehållna minnet af detta slag från hela
forntiden (se afbildning i art.
Brobyggnadskonst, fig. 5), samt några obetydliga rester af en
amfiteater. De förnämsta medeltidsbyggnaderna äro
domkyrkan, byggd i italiensk gotik, 1446-55, men ej
fullbordad, Malatestas kastell (nu fängelse), Palazzo
del comune, framför hvilket står en staty af påfven
Paul V. Biblioteket upprättadt 1617, innehåller 23,000
bd. I forntiden belägen tätt vid hafvet, ligger staden
nu till följd af upplandning l km. därifrån. Hamnen
ligger vid Marecchias mynning, och varor föras
därifrån på en kanal till staden. Hafsbadet vid
kusten, Porta Marina, besökes ganska mycket och
bidrar till stadens välstånd, hvilket för öfrigt
väsentligen är beroende af jordbruk, industri och
fiske. - R. (lat. Ariminum) var ursprungligen en
umbrisk stad och blef 269

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:41 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0225.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free