Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ringdahl, Johan Julius - Ringdans. Se Dans, sp. 1324-25 - Ringdufvan. Se Dufsläktet - Ringe - Ringebu - Ringedalsfoss. Se Ringedalsvand - Ringedalsvand l. Skjeggedalsvand - Ringenen - Ringerike - Ringfasanen. Se Fasansläktet, sp. 1420 - Ringformigt hvalf. Se Hvalf, sp. 1392 - Ringfot. Se Hof, sp. 897 - Ringfotboll. Se Bollspel, sp. 1031 - Ringgranat. Se Granat 1 - Ringhorne - Ringius, Hans Henrik - Ringius, Henrik Florus - Ringkarleby, socken. Se Rinkaby 2 - Ringkedja. Se Kätting 1 - Ringkedjan l. Tretåiga måsen. Se Måssläktet, sp. 226 - Ringkjöbing - Ringkjöbing amt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
äfven porträtt. 1856 blef han lärare vid akademiens
principskola, men måste 1860 begära sitt afsked. Ett
slaganfall hade då förlamat hans kraft. Som en
bruten man framlefde han ännu två årtionden.
G-g N.
Ringdans. Se Dans, sp. 1324-25.
Ringdufvan, zool. Se Dufsläktet, (sp. 1031
o. fig. 3).
Ringe, stad på södra Fyn, ung. midtemellan Odense och
Svendborg, knutpunkt för de sydfynska järnvägarna,
i det från R. går järnväg till Odense, Nyborg,
Svendborg och Faaborg. R. tillhör R. socken med 3,360
inv. (1911), hvaraf ung. 1,300 i stationssamhället,
som vuxit upp sedan 1887. Bank och teknisk skola.
E. Ebg.
Ringebu, härad och pastorat i mellersta
delen af Gudbrandsdalen, Kristians amt,
Norge. 1,256,27 kvkm. 4,385 inv. (1910). R. är en
af dalens vackraste och fruktbaraste bygder. Det
har äfven flera sätersanatorier. Genom
R. stryker Gudbrandsdalsbanan fram med
stationerna R., Losna, Myre och Tretten.
K. V. H.
Ringedalsfoss. Se Ringedalsvand.
Ringedalsvand l. Skjeggedalsvand, en 4,48 kvkm. stor
fjällsjö ö. om Sörfjorden, Odda, Hardanger,
S. Bergenhus amt, Norge, har genom älfven Tysso
aflopp till Sörfjorden, i storslagna omgifningar
5 km. n. om fabriksstaden Odda. Då älfven utför en
brant fjällkam störtar ned i R., bildar den ett
för sin imposanta skönhet berömdt fall, den 160
m. höga Ringedals (Skjeggedals-)foss,
hvilken som naturminnesmärke förvärfvats af Norske
turistforening för att skonas från industriell
användning. Det n. om R. belägna vackra fallet
Tyssestrengene lämnar däremot drifkraft till mycket
betydliga fabriksanläggningar i och vid Odda. K. V. H.
Ringeren, norsk veckoskrift, utgifven 1898–99 af
Sigurd Ibsen under medverkan af Björnson, C. Nærup
och J. E. Sars som organ för moderna strömningar i
politik, litteratur och filosofi. K. V. H.
Ringerike, bygd i Dramsälfvens dalgång, Buskerud
amt, Norge, mellan insjöarna Tyrifjorden i s. och
Sperillen i n., med Holeias skogstrakter på gränsen
till Krödsherred i v. och Nordmarkens i ö. 1,696,48
kvkm. 16,213 inv., hvartill kommer staden Hönefoss
med 2,679 inv. (1910). R., som omfattar häradena
Hole, Norderhov och Aadalen, är en af Öst-Norges
bördigaste och vackraste bygder (kuperad terräng
med höjder ända till 600–700 m.), som flerstädes
ha praktfulla utsiktspunkter (Krokkleven, se
Krokskogen, Ringkollen, se d. o.). R. genomströmmas
af de vattenrika Randselven (se Randsfjorden)
och Aadalselven, bägge med betydliga
fall, som äro drifkraft för mycken industri,
särskildt vid den ansenliga Hönefoss. R. beröres
af Bergens- och Drammensbanorna. Dessutom
finns utmärkt körförbindelse med Kristiania
och Drammen öfver Sundvolden genom den för
sin naturskönhet bekanta Svangstrandsvei
längs Tyrifjordens östsida. De nämnda sjöarna
trafikeras af ångbåtar. I R. ligga exercisplatserna
Helgelandsmoen och Hvalsmoen. I Hole ligger R:s
nickelverk, ett af de största i sitt slag i Norge.
K. V. H.
Ringfasanen, zool. Se Fasansläktet, sp. 1420.
Ringformigt hvalf, bygnk. Se Hvalf, sp. 1392.
Ringfot. Se Hof, sp. 897.
Ringfotboll. Se Bollspel, sp. 1031.
Ringgranat, artill. Se Granat l och fig. l till
art. Projektil.
Ringhorne, nord. myt., Balders skepp. Se Ba1der.
Ringius, Hans Henrik, präst, botanist, f. 30 mars 1808
i Silfåkra (Malmöhus län), d. där 28 juni 1874, blef
student i Lund 1828, filos. magister 1838, prästvigdes
1841, erhöll 1856 klockartjänsten i Glemminge och
utnämndes 1867 till kyrkoherde i Silfåkra. R. utgaf
ett mycket förtjänstfullt exsickatverk, Herbarium
normale plantarum rariorum et criticarum Sueciæ,
fask. l, 2 (1835-36), sedermera fortsatt af Elias
Fries. (C. Lmn.)
Ringius, Henrik Florus, präst, f. 26 nov. 1847 i
Varberg, blef student i Lund 1869, prästvigdes 1874
för Göteborgs stift och är sedan 1896 kyrkoherde
i Solberga, Bohuslän. R., som företräder en
utprägladt högkyrklig riktning af schartauansk
typ, har utom ett stort antal smärre skrifter i
religiösa, etiska och samhälleliga ämnen författat
ett arbete Om den dagliga husandakten (1901) och två
band tal Till den konfirmerade ungdomen (I, 1908,
4:e uppl. 1912, II 1913). Till 1911 och 1914 års
psalmboksförslag har R. bidragit med en missionspsalm.
E. N. S-g.
Ringkarleby, socken. Se Rinkaby 2.
Ringkedja, mek. Se Kätting 1.
Ringkedjan 1. Tretåiga måsen, zool. Se Måssläktet,
sp. 226.
Ringkjöbing [-köb-], stad i västra Jylland, vid östra
stranden af R.-fjorden. 3,528 inv. (1911). Handel
och sjöfart äro obetydliga, då först 1903 en liten
hamn anlades. Viktigare näringskällor äro landtbruk
och fiske. Sedan 1875 är R. station på västjylländska
järnvägen. Två banker och en sparbank; "Den vest-
og sönderjydske kreditforening" har här sitt
kontor. Staden är säte för amtmannen i R. amt. –
R. är säkerligen från 1200-talet och fick sina
privilegier 1443. E. Ebg.
Ringkjöbing amt [-köb-], mellersta delen af västra
Jylland s. om Limfjorden, är det största, men på
samma gång det minst bördiga och glesast befolkade
amtet i Danmark. Befolkningens täthet är knappt 1/3 af
Fyns. Areal 4,620 kvkm. 130,859 inv. (1911), af hvilka
endast 19,838 bo i städerna: Herning, Ringkjöbing,
Holstebro och Lemvig. I n. skär Nissumfjorden djupt
in i landet och längre åt s. Ringkjöbingfjorden,
som skiljes från Nordsjön genom den långsträckta
Holmsland klit och genom ön Holmsland delas i en
nordlig och en sydlig del (Stadilfjord). Nissumfjorden
emottager de från ö. kommande Storaa och Holstebroaa,
Ringkjöbingfjorden Skjernaa, under det Karup-Skiveaa
flyter längs östra gränsen till Limfjorden. Jordmånen
är fruktbar utmed södra stranden af Limfjorden och på
enstaka ställen i v., men mer än hälften af amtets
jord var fordom ljunghedar, medan kuststräckan
vid Nordsjön utgöres af flygsandsfält. Sedan 1870
ha likväl stora sträckor af hedarna omskapats
genom odlingsföretag, bevattning från åarna cch
skogsplantering, mest genom Hedeselskabets försorg,
och befolkningens tillväxt under samma tid har
varit mycket stor, nämligen 72 proc. Enligt 1912 års
uppgifter brukades 86,300 har till spannmålsproduktion
och 36,100 till annan produktion, 158,150 voro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
