Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rio de Oro - Rio de São Marcos - Rio doce - Rio dos Camarões - Rio dulce - Rio Gila - Rio grande. 1. Rio g. de Minas, Brasilien - Rio grande. 2. Biflod till Tocantins - Rio grande. 3. Flod i Guatemala - Rio grande. 4. Flod i Costa Rica - Rio grande. 5. Flod i Bolivia - Rio grande. 6. Rio g. del Norte, Nordamerika - Rio grande. 7. Flod i Portugisiska Guinea - Rio grande de Santiago - Rio grande do Belmonte - Rio grande do Norte - Rio grande do Sul. 1. Stat i Brasilien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
spanskt inflytande inåt land motarbetades af
Frankrike, som gjorde anspråk på protektoratet öfver
Sahara, men konflikten bilades genom gränsreglering
1900. Förvaltningen utöfvas af generalkaptenen på
Kanarieöarna, och lokalstyrelsen är förlagd till
Villa Cisneros på den halfö, som bildar viken Rio
de Oro. Utförseln (ull, esparto, gummi, guldsand,
elfenben, hudar och strutsfjädrar samt fisk) hade
1911 ett värde af omkr. 400,000 pesetas, införselns
värde beräknades till 107,400 pesetas.
Rio de São Marcos [rio də sö′õ ma′rkos], namn på
öfre loppet af Paranahyba, som jämte Rio grande
bildar Paranáfloden.
Rio doce [ri′o då′sə], "söta floden", flod i
Brasilien, upprinner i Minas geraes, har ett mycket
krokigt lopp och faller efter att ha bildat flera
forsar ut i Atlantiska oceanen.
Rio dos Camarões [ri′o doʃ kamarå′î], port.,
"krabbfloden". Se Kamerun, sp. 720.
Rio dulce [ri′å do′lthe], "söta floden", flod i
Argentinska republiken, rinner under namnet Rio
Tala upp på Sierra de Aconquija i prov. Tucuman,
flyter i sydöstlig riktning parallellt med Rio Salado
genom prov. Tucuman och Santiago del Estero förbi
dessas hufvudstäder samt faller ut i Laguna de los
Porongos. Längd omkr. 700 km. Under nedre delen
af sitt lopp får floden namnet Saladillo,
emedan dess ursprungligen söta vatten under sin väg
genom en saltstäpp blir mättadt med salt. Floden är
ingenstädes segelbar. (J. F. N.)
Rio Gila [ri′åu chi′lā], nordamerikansk flod. Se
Gila.
Rio grande [sp. utt. ri′å gra′nde, port. utt. ri′o
grö′də], "stora floden", namn på ett stort antal
floder, företrädesvis i Amerika. 1. Rio g. de Minas
eller Pará i Brasilien bildar genom förening med
Paranahyba floden Paraná, hvars förnämsta källflod
den är. Se Paraná 1. — 2. Biflod till Tocantins i
Brasilien, i sitt nedre lopp kallad Araguaya (se
d. o.). — 3. Flod i centralamerikanska republiken
Guatemala, har sina källor på platåerna v. och n. om
sjön Atitlan, flyter mot ö, och får under sitt nedre
lopp namnet Motagua samt faller genom flera armar
ut i Hondurasviken. Längd omkr. 550 km. — 4. Flod på
västra kusten af Costa Rica i Central-Amerika. — 5.
(Guapay) En af Madeiras källfloder i Bolivia i
Syd-Amerika. Se Madeira, sp. 401. — 6. Rio g. del
Norte, flod i Nord-Amerika. Se Norte, Rio del. —
7. Flod i portugisiska Guinea på Afrikas västkust, af
mandengafolket kallad Koli, af fulbefolket Majo-Kabu
l. Majo-Komba. Den uppstår i Futa-Djallons bergstrakt,
n. v. om staden Labé, mycket nära Gambias källor, har
västlig hufvudriktning samt faller ut i æstuariet Rio
de Geba, midtemot Bissagosöarna. Längd omkr. 400 km.
1—7. (J. F. N.)
Rio grande de Santiago [ri′å gra′nde de
santia′gå], flod i Mexico. Under namnet Rio
Hondo de Lerma utgår den ur sjön Lerma
(2,608 m.) i Tolucadalen vid foten af Nevado de
Toluca, flyter mot n. v. och v. genom staterna
Mexico, Michoacan och Guanajuato samt faller ut
i den stora sjön Chapala. Ett tjugutal km. n. v.
om den punkt, där den mynnar ut i sjön, bryter
sig floden utur densamma, strömmar under olika
namn i nordvästlig riktning genom staten Jalisco
samt faller under namnet Rio grande de Santiago
ut i Stilla hafvet midt emot ögruppen Las tres
Marias. Oaktadt sin stora längd (omkr. 800 km.) och
vattenmassa är floden till följd af forsar och fall
af ringa värde som samfärdsmedel för de stater,
genom hvilka den flyter fram. (J. F. N.)
Rio grande do Belmonte [ri′o grö′də do belmå′tə]
l. Jequitinhonha, flod i östra Brasilien, har sina
källor i prov. Minas geraes på nordvästra sluttningen
af Serra do Espinhaço i närheten af Diamantina,
flyter mot n. ö., upptar fr. h. Rio Arassuahy, inträder
nedanför Salto grande i prov. Bahia samt faller ut i
Atlantiska hafvet vid Belmonte, sedan den afbördat en
del af sitt vatten i den något nordligare Pardo. I
prov. Bahia är R. en bred, men grund flod, som bär
endast grundgående fartyg upp till Salto grande ("det
stora fallet"), hvilket af några resande anses kunna
i storartad skönhet mäta sig med Niagara. Flodens
längd är omkr. 800 km., hvaraf 200 km. i Bahia.
(J. F. N.)
Rio grande do Norte [ri′o grö′də do nå′rtə], stat i
norra Brasilien vid Atlantiska hafvets kust, i öfrigt
begränsad af staterna Ceara och Parahyba. 57,485
kvkm. Omkr. 480,000 inv. (1913). Staten är
kuperad och har åtskilliga lägre bergskedjor:
i ö. Serra da Borborema, som utsänder några korta
kustfloder, bl. a. den grunda Rio grande do Norte
(Potengy), samt i v. Serra do Apody. Största floden
är den från Parahyba kommande Rio Assu l. Rio das
Piranhas. Kusten är låg samt genom ref och sandbankar
nästan otillgänglig. Hela staten är med undantag af
den östligaste delen, där det egentliga kulturlandet
ligger, torr och ofruktbar. De förnämsta produkterna
äro bomull, socker och tobak. Hufvudstad är Natal.
(J. F. N.)
Rio grande do Sul [ri′o grö′də do sol], fullständigt
São Pedro do Rio grande do Sul. 1. Sydligaste staten
i Brasilien, omgifven af Atlantiska hafvet i ö.,
Uruguay i s., Argentina i v. (gräns floden Uruguay)
samt brasilianska staten Santa Catharina i n. 236,553
kvkm. Omkr. 1,750,000 inv. (1913). Staten är ett
skogrikt bergland med breda dalar och öppna slätter
mellan bergen. Klimatet är sundt och angenämt
samt utvecklar den subtropiska vegetationens
fulla yppighet. Kusten är flack och har dåliga
ankarplatser. Längs densamma ligga stora strandsjöar:
Lagôa dos Patos, som står i förbindelse med hafvet
genom den korta Rio grande, samt den sydligare Lagôa
Mirim, som sträcker sig till Uruguays gräns och
har aflopp till den förra genom São Gonçalo. De
största floderna äro Jacuhy och Camacuam till
Lagôa dos Patos samt Ijuhy grande och Ibicuhy till
Uruguay. Hufvudnäringar äro boskapsskötsel och
jordbruk. Torkadt kött exporteras i stor skala
till andra brasilianska stater, medan hudar och
andra biprodukter exporteras till Förenta staterna
och Europa. Vikten af denna näring synes däraf,
att 1905 exporterades 37,6 mill. kg. torkadt kött,
4,7 mill. kg. torra och öfver 12 mill. kg. saltade
hudar, 16,700 kg. köttextrakt, 500,000 kg. oxtungor,
6 mill. kg. talg samt stora kvantiteter läder,
horn, benaska och preserveradt kött. I några trakter
af staten är jordbruket af stor vikt, särskildt i
den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
