Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rio grande do Sul. 1. Stat i Brasilien - Rio grande do Sul. 2. Stad i 1. - Riohacha. Se Hacha - Rio Hondo. Se Hondo - Rio Hondo de Lerma. Se Rio grande de Santiago - Rioja, La - Rioja, Francisco de - Rioja Alavese. Se Alava - Riom - Rio Magdalena. Se Magdalena 1 - Rio Muni. Se Spanska Guinea - Rion. Se Korone - Rione. Se Fasis 1 - Rio negro. 1. Biflod till Amazonfloden - Rio negro. 2. Flod i Argentina - Rio negro. 3. Territorium i Argentina - Rio negro. 4. Departement i Uruguay - Rio negro. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mellersta delen, n. om floden Jacuhy, där immigranter
slagit sig ned. I ingen annan brasiliansk stat har
den europeiska, företrädesvis tyska, kolonisationen
vunnit så stor utveckling som i denna; man beräknar,
att den tyska befolkningen utgör öfver 250,000
pers., den italienska öfver 100,000 och den polska
omkr. 20,000 pers. Hufvudprodukter äro hvete,
majs, ris, bönor, ärter, lök, kassavamjöl, potatis,
tomater, kål, frukt och tobak. Af vindrufvor
beredes vin. Skogarna lämna matte, virke och
växtfibrer. Kol af underhaltig beskaffenhet brytas
vid São Jeronymo. Äfven handeln är liflig tack vare
det främmande folkelementet. Hufvudstad är Porto
Alegre. Andra större städer äro Pelotas (se d. o.),
Rio grande (se nedan) och Rio Pardo (se d. o.). —
2. Stad i nämnda stat, på en låg, sandig halfö
vid Lagôa dos Patos’ aflopp Rio grande, knappt 1,5
m. öfver hafsytan, ändpunkt för järnväg till det
inre. Omkr. 30,000 inv. (med förstäder). Läget är ej
osundt, men bristfälliga sanitära anordningar göra,
att dödstalet är större än födelsetalet. Barren
vid flodmynningen var förr ett oöfverkomligt
hinder för djupgående fartyg, men inloppet har
nu fördjupats till 10 m. R. är helt och hållet en
handels- och industristad. Den har den äldsta och
en af de största yllefabrikerna i landet och har
äfven andra väfverier, kvarnar, tobaksfabriker,
bryggerier, skofabriker, tvål- och ljusfabriker samt
garfverier. — R. anlades 1737 och blef stad 1807.
1 o. 2. (J. F. N.)
Riohacha [ri’å a’tja]. Se Hacha.
Rio Hondo [ri’å å’ndå]. Se Hondo.
Rio Hondo de Lerma [ri’å å’ndå - lä’-]. Se Rio
grande de Santiago.
Rioja [riå;cha], La, en af de västra provinserna i
Argentina, vid Chiles gräns. 89,498 kvkm. Beräknad
folkmängd 93,466 pers. (1912). Landet är i
v. bergigt (Anderna), men väl bevattnadt; östra
och södra trakterna äro till stor del salt- och
sandslätter utan vatten och skog. Bergen äro rika
på malmer (äfven guld och silfver), men grufdrift
hindras af vattenbrist, och af samma skäl hämmas
jordbruket. Hufvudfloden är Bermejo, som flyter genom
en lång och smal, bördig dal. Invånarna äro mest af
blandad ras, jordbrukare i dalarna, boskapsherdar
på slätten. Hufvudstaden, La Rioja, omkr. 10,000
inv., ligger vid järnvägen Córdoba—Catamarca och
har nationalkollegium och lärarinneseminarium.
(J. F. N.)
Rioja [riå’cha], Francisco de, spansk skald,
f. 1586 (?) i Sevilla, d. 1659 i Madrid. R. var lärd,
jurist, filolog, blef kunglig bibliotekarie och
historiograf samt beklädde en tid inkvisitorsämbetet
i Sevilla, hvarifrån han dock utan grund blef
afsatt och fängslad. Efter några år återinsattes
han emellertid i sina ämbeten. Obesmittad af
tidens förskämda smakriktning, var han en fin och
elegant lyriker i klassisk stil. Af hans poesi äro i
Rivadeneiras "Biblioteca de autores españoles" bd 32
intagna Sonetos amorosos, Silvas och Epístola moral,
hvilken</i> senare enligt A. de Castro och Menendez y
Pelayo sedan 1875 tillskrifves Andrés Fernandez de
Andrade. Likaledes har F. Guerra y Orbe bevisat,
att Las ruinas de Italica, som på sin tid gjorde
R. så ryktbar, är författad af Rodrigo Caro (1573—
1647). På uppmaning af sin beskyddare Olivares skref
R. med anledning af katalanernas uppror mot
Filip IV Aristarco, ó censura de la proclamación
católica de los catalánes. R:s lyrik är publicerad
i Ramón Fernandez’ Colección bd 18, och en samlad,
af La Barrera kommenterad upplaga utkom 1867 och
1872. R. är upptagen i spanska akad:s "Catálogo de
autoridades de la lengua". Ad. II—n.
Rioja Alavese [riå’cha]. Se Alava.
Riom [riã’], arrondissemangshufvudstad i
franska dep. Puy-de-Dôme (Auvergne), vid Alliers
biflod Ambène och järnvägen mellan Nevers och
Clermont-Ferrand. 7,865 inv. (1911; som kommun
10,561). Kommunalcollège. Tobaksfabrik. Staden är
omgifven af bulevarder och har breda gator, men
ett dystert utseende, emedan husen äro byggda af
svart lava. R. var fordom hertigdömet Auvergnes
hufvudstad. Hertigliga palatset upptages nu af
appellationsdomstolen samt ett museum. Staden
exporterar det bördiga Limagnes produkter: spannmål,
mjöl, vin, frukt, i synnerhet aprikoser. (J. F. N.)
Rio Magdalena [ri’å magdale’na]. Se Magdalena 1.
Rio Muni [ri’å mo’ni]- Se Spanska Guinea.
Rion. Se Korone.
Rione. Se Fasis 1.
Rio negro [ri’å ne’grå], "svarta floden". 1. Största
bifloden fr. v. till Amasonfloden, upprinner under
namnet Guainia i sydöstra Colombia, flyter först åt
n. ö. till Venezuelas gräns, där den böjer sig åt
s. s. ö. samt får under ekvatorn en först östlig,
därpå sydöstlig riktning och faller ut i Amasonfloden
nedanför Manáos. Längden är 2,300 km. och bredden
vid mynningen 2 km. Dess vatten är mycket mörkt i
följd af markens beskaffenhet. Af bifloderna märkas
Casiquiare (se d. o.), som utgår från Orinoco och
för en stor del af dennas vatten till R., och den
stora Rio Branco (1,200 km.) från gränstrakterna mot
Brittiska Guyana och Venezuela samt fr. h. Waupes från
Andernas östra kedja i Colombia. — R:s segelbarhet
afbrytes genom forsar s. om ekvatorn, 850 km. från
mynningen. Flodens djup nedanför dem är 30—50 m. Under
nästan hela sitt lopp inom Brasilien är R. fylld af
otaliga låga skogbevuxna öar och delas genom dem i
en mängd armar. — 2. Flod i Argentina i Syd-Amerika,
bildas af två från Anderna kommande källfloder:
Limay från sjön Nahuel-Huapi och Neuquén, flyter
efter föreningen i östlig och sydöstlig riktning
parallellt med den nordligare Colorado genom öde
pampas utan att mottaga ett enda tillflöde och faller
ut i Atlantiska hafvet under 41° s. br. nedanför
Viedma. Flodens längd från föreningen är omkr. 575
km. Den är ända dit farbar med fartyg, som ej ligga
djupare än 3,5 m., men mynningen är spärrad af en
sandbank; små ångbåtar kunna däremot hela året gå
ända upp till sjön Nahuel-Huapi. — 3. Territorium i
Argentina, ett slättland mellan Atlantiska hafvet
och Chile samt mellan floderna Colorado och Limay
i n. och 42:a breddgraden i s. 206,690 kvkm. 40,200
inv. (beräknad folkmängd 1912). Endast en ringa del
är odlad, men kolonisterna ega stora nötkreaturs-
och fårhjordar. Hufvudort är Viedma, vid Rio
negro, 30 km. från mynningen, med omkr. 1,500
inv. — 4. Departement i Uruguay, uppkalladt efter
dess gränsflod R., som faller ut i Uruguay. 8,470
kvkm. Omkr. 30,000 inv. (1912). Hufvudstad är Fray
Bentos (se d. o.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
