Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland / 463-464 (1916) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ripsläktet - Ripspiké - Riptjäder. Se Ripsläktet - Ripuarier. Se Franker. - Ripört. Se Chamorchis. - Riquet, de. Se Chimay - Riquet, Pierre Paul de - Riquetti, de. Se Mirabeau - Ris. bot. - Ris, ett antal af 20 böcker (papper) - Ris, Hans Nikolaus - R. I. S. A.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

riklig behållning. Allmogejägaren fångar riporna i
snaror under vintern, och riporna försändas söderut
i fruset tillstånd. - Riporna äro för närvarande
(1915) fridlysta: i Norrbottens, Västerbottens,
Västernorrlands och Jämtlands län fr. o. m. l mars
(skottår 29 febr.!), t. o. m. 20 aug.; i öfriga
delar af riket fr. o. m. l jan. t. o. m. 20 aug.
G. G.

Ripspiké, text., till väfnadssättet randig
bomulls-piké, som till sitt yttre liknar
ripsväfnad. Jfr Piké, sp. 866, och Rips.
G. A. W.

Riptjäder, zool. Se Ripsläkte

Ripuarier. Se Franker.

Ripört, bot. Se Chamorchis.

Riquet [rika7], de. Se Chimay.

Riquet
[rika’], Pierre Paul de, fransk ingenjör, f.
1604, d. 1680, berömd som upphofsman till
den under Ludvig XIV med kraftigt stöd af
hans minister Colbert utförda kanalförbindelsen mellan
Atlanten och Medelhafvet, den s. k. Languedoc-kanalen
(se d. o.).

Riquetti, de. Se Mirabeau.

Vanliga riset (Oryza sativa). 1 vippa (1/2 nat. storl.), 2 småax.

Ris, Oryza L., bot., ett grässläkte med ett fåtal arter
i tropikerna. Från roten uppskjuter en
mängd strån, som hos olika arter nå en höjd
från 0,60 m. till 3 m. Bladen äro
långa och smala, vippan utbredd, gles, med
grenarna lutande, då fröna äro mogna. Frukten
("hinnfrukt") är sammantryckt, innesluten
inom agnar (undantagandes de agnskallösa
afarterna). Den viktigaste arten, O. sativa L. (se
fig.), är ursprunglig i Asiens varmare delar
och sedan 2,800 år f. Kr. odlad i den största
utsträckning och i mer än 50 arter eller afarter i
Ostindien, såväl fastlandet som öarna, i Kina,
Japan och andra östra Asiens varma länder, vidare
i Västindien, södra och mellersta Amerika och de
sydligare af Nord-Amerikas förenta stater, i Afrika,
Australien samt i mindre skala äfven i Spanien,
dit den infördes af araberna, Italien (mest
i Lombardiet), Grekland och Ungern. Utom det
vanliga riset odlas i mindre skala bergris
(Oryza montana), som trifves på mindre fuktig jord
och mognar hastigare, och klibbris
(Oryza glutinosa), hvars
stärkelsekorn till största delen bestå af
amylodextrin och som därför vid kokning
bildar en sammanhängande massa. Det vanliga
riset är en utpräglad ettårig sumpväxt,
hvarför risåkrarna under vegetationsperioden
måste sättas under vatten. Ofta anläggas åkrarna
i form af terrasser, såsom på Java och i Japan,
som genomflytas af särskildt
anlagda vattenledningar. Efter 3–4 månader aftappas
vattnet, och riset skördas, när marken torkat (se
fig. 3 å pl. I till art. Japan; jfr fig. 9
å pl. II till art. Kina). Ris kommer i handeln
dels oskaladt (paddy), dels skaladt, d. v. s. befriadt
från agnarna, dels båda slagen blandade
(blandris). Skalningen försiggår med maskiner i särskilda
kvarnar (en sådan finnes i Göteborg), hvarvid flera
produkter erhållas, först och främst risgryn, som
utgör fröet befriadt från fröskalet och glutenlagret,
dessutom riskli, som afskiljes vid det skalade
risets slipning och polering, och skal. De bästa
risgrynen, de halfgenomskinliga karolinarisgrynen,
erhållas af råvara från södra Nord-Amerika; mycket
goda risgryn framställas äfven af Java-ris. Risgrynen
äro 4–5 mm. långa, plattadt trubbkantiga, något
smalnande mot ena ändan och i den andra snedt
afhuggna. Färgen är mer eller mindre rent hvit. De
innehålla omkr. 80 proc. stärkelse, som består af
mångsidiga, mycket små korn, de minsta af alla i
handeln förekommande stärkelseslag. Därjämte finnas
omkr. 8 proc. proteinämne och 0,5 proc. fett. Ris
är det sädesslag, som användes till föda af största
antalet människor (därnäst kommer hvetet). För
Ostindiens och östra Asiens folk är riset snart sagdt
det förnämsta födoämnet, af hvilket, som bekant,
äfven i Europa och Amerika beredas i hushållen
många närande anrättningar i form af välling,
gröt, pudding o. s. v. (Se Risgrynsrätter.) Genom
upphettning af risgryn beredes quaker rice
(se d. o.). Andra rispreparat äro risflingor,
rismjöl och risstärkelse, som under namn af poudre
de riz användes som toalettmedel. Det vid gryn- och
mjölfabrikationen erhållna affallet, riskli (se
d. o.) och risfodermjöl, utgör fodermedel. Risskalen
användas som packningsmaterial. Af ris beredes
genom jäsning arrak (se d. o.), koji (se Soja)
och japanernas risvin sake. Om vildris se Oryza.
O. T. S. (G. L-m.)

Ris (ty. ries, mhty. ris, af it. risma, af
arab. rizma, packe, bunt), ett antal af 20 böcker
(papper). Se Bok 4.

Ris, Hans Nikolaus, "original", f. 1780 i
Hälsingborg, d. 1853 på Dal, blef farm. studiosus och
tillbragte från 1802 sitt lif på resor i Danmark, där
han blef "privilegierad apotekare" samt 1807-10 satt
fången, misstänkt som engelsk spion, vidare i Norge,
Tyskland, Frankrike o. s. v. Detta kringströfvande,
uppfylldt af åtskilliga, delvis mycket apokryfiska
äfventyr, synes sedan blifvit ett behof och en
vana för honom, ty det fortgick oaflåtligt. 1833
begynte han sin s. k. subskriptionsrund i Sverige,
afsedd att skaffa afnämare till hans memoarer;
den omfattade enligt hans egen uppgift omkr. 300
mil. 1835 utkom också Hans Nicolaus Ris’ res-
och lefvernesbeskrtfning (ny uppl. 1837), ett
vidunderligt sammelsurium af minnen, anekdoter,
reflexioner, poem och allt möjligt. Sitt
kringflackande lefnadssätt fortsatte R. alltjämt;
först döden satte en gräns för hans "runder".
-rn.*

R. I. S. A., förkortning för lat. Romani imperii
semper auctor, alltid vidgare af romerska riket,
fordom tillägg till tyska kejsartiteln. Ursprungligen
betydde förkortningen Romanorum imperator semper
Augustus.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>