Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland / 467-468 (1916) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riseberga. 1. Fordom kloster - Riseberga. 2. Jordegendom - Risehulen - Risekatslösa - Risell, Johan - Riset - Risflingor. Se Ris, bot. - Risfodermjöl - Risfågeln, Nordamerikanska. Se Icteridæ - Risgryn. Se Gryn och Ris - Risgrynsrätter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1384, då klostret under den sista krigstiden
varit utsatt för plundringar och därigenom råkat i
fattigdom, lade biskop Tord i Strängnäs äfven Hackva
socken under klostret. - Betydande abbedissor voro
under 1300-talets förra hälft Ramfrid och Gertrud, mot
samma århundrades slut Margareta. Under stridigheterna
mellan Magnus Eriksson och Albrekt af Mecklenburg
och då konung Håkan Magnusson i Norge innehade
Värmland, förlorade klostret sina besittningar i
detta landskap, men de blefvo å Håkans vägnar genom
marsken Erik Kettilsson Puke till klostret återställda
(1369). Bland nunnor kunna nämnas en dotter till
biskop Kol, den bekante drotsen Johan Brunkows
syster Cecilia samt Ulf Gudmarssons och den heliga
Birgittas dotter Ingeborg, som ingafs i klostret 1341,
då föräldrarna dit skänkte gården Hvarf i Vartofta
härad, Västergötland; vid samma tid uppfostrades äfven
den sistnämndas mera bekanta syster Katarina under
några år i R. under abbedissan Gertruds uppsikt. Den
länge trodda berättelsen om klosterrofvet i R. under
konung Albrekts tid, som skildrats i den s. k.
Elisifs visa, har ur historien utmönstrats som en ren dikt,
härledande sig från 1700-talet (se Elisifs visa). -
Klostrets första känning af reformationsbeslutet
1527 bestod i, att den östgötske frälsemannen Per
Svenske s. å. återbördade åtskilliga gods i Närke. Med
konungen ingicks 1529 ett kontrakt, enligt hvilket
abbedissan fick behålla klostrets förvaltning mot en
årlig afgift till kronan af 100 mark örtug, hvilken
summa dock två år därefter minskades till 60. Antalet
af klostrets landbönder uppgick till mellan 200 och
300. 1536 förlänades R. till Nils Jespersson. 1546
härjades klostret af vådeld. Ännu 1556 funnos 2 nunnor
kvar. - Ruiner af klostret finnas kvar, särskildt en
betydande del af klosterkyrkans
västra gafvelvägg (se fig.). 1903 års riksdag anslog
2,000 kr. till ruinernas aftäckande och konservering.

Riseberga klosterruin.

2. Jordegendom i Edsbergs socken, nu med Solberga
endast 4 mtl, tax. till 174,400 kr. (1914), gafs
af jarlen Birger Brosa åt R. kloster och skänktes,
sedan detta indragits till kronan, 1586 af hertig Karl
till ståthållaren i Närke Jost Kursell (Kürt-zell),
ärfdes af hans måg riksrådet Erik Ryning och af den
förres dotterson landshöfdingen Jakob
Fleming, hvilkens dotterson G. J. Horn af Rantzien
1750 sålde det till Erl. v. Hofsten, hvilkens måg
Olof Svensson Hedengren ärfde det. 1830-70 egdes
det af dennes sonson, den framstående landtbrukaren
O. G. Hedengren (se denne), som gjorde egendomen
till en mönsterfarm i stor skala och därigenom
fäst både sitt och R:s namn i historien om
svenska jordbrukets utveckling. 1898-1909
egdes R. af kapten A. Lenman och har sedan dess
tillhört K. B. Wetter på Bärsta i Hackva socken.
1. C. S-e. (K. B. W-n.)

Risehulen, kalkstensgrotta vid Lavangsbotn, innerst
i Lavangfjorden, Lavangens härad, sydligast i Tromsö
amt, Norge. K. V. H.

Risekatslösa, socken i Malmöhus län, Luggude
härad. 1,496 har. 578 inv. (1914). Annex till
Häslunda, Lunds stift, Luggude kontrakt.

Risell, Johan, skald, f. 1697 på Risäter, Ulleruds
socken, Värmland, d. 1724, blef student i Uppsala
1717 och förestod efter slutad akademisk kurs
någon tid borgmästarsysslan i Köping samt valdes
1724 till stadsfiskal i Skara. R:s skaldestycken,
samlade i P. Hansellis "Samlade vitterhetsarbeten"
etc., del 16 (1873), efter att ha varit tryckta
på spridda håll, utgöras dels af ett par längre
kväden, Parentation öfver C. Piper (1720) och
Beskrifning öfver en soldat (1722), dels af några
smärre dikter. Dessa ega i allmänhet den karaktär,
som utmärker den karolinska tidens diktning, en viss
benägenhet för bombast, härledd ur bekantskapen med
den andra schlesiska skolan, samt större enkelhet
och innerlighet i de smärre styckena. Ännu på fru
Nordenflychts tid var emellertid R. icke förgäten.
-rn.*

Riset, med., ett mycket obestämdt sjukdomsbegrepp, som
af allmänheten begagnats för att beteckna flera slags
barnsjukdomar, som föranleda aftyning, trånsjuka eller
tvinsot, orsakerna må ha varit mag- och tarmkatarr,
engelska sjukan eller andra invärtes lidanden.

Risflingor. Se Ris, bot.

Risfodermjöl, kraftfoder, som erhålles som affall
vid risgrynens polering. Oblandadt är det ett
lättsmält fodermedel, innehållande af smältbara
näringsämnen omkr. 7 proc. protein, 10 proc. fett
och 35 proc. stärkelse. Det kan med fördel användas
till utfodring af göddjur, men är mindre lämpligt för
mjölkkor, emedan det minskar mjölkafsöndringen och
mjölkens fetthalt. Det förfalskas ofta med risskal
(se Riskli), hvarigenom dess näringsvärde sänkes.
H. J. Dft.

Risfågeln, Nordamerikanska, zool. Se Icteridæ.

Risgryn, tekn. Se Gryn och Ris.

Risgrynsrätter. Af risgryn kan tillagas en hel
mängd förträffliga rätter, dels att äta enbart, dels
som birätter till kött, ända från hvardagskostens
risgrynsvälling (som kan förädlas med mandelmjölk
o. s. v.) och helgernas risgrynsgröt upp till den
fina risgrynsblancmangén och skumglassen. Bland
risgrynsrätter intar risotto ett framstående
rum. Rätten, som härstammar från Milano, tillverkas
af risgryn, höns- eller fiskbuljong, smör, oxmärg,
lök, kajennpeppar, vin och parmesanost; den färgas
med saffran, så att den blir ljusgul; ostron, kräftor
eller champinjoner till garnering göra rätten ännu
läckrare. Kokta risgryn (med eller utan curry)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>