- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
475-476

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rist, Johan Georg - Rist, Peter Frederik - Rista blodörn. Se Blodörn - Ristafallen. Se Indalsälfven - Ristdörne. Se Dörne - Ristell, Adolf Fredrik - Risten, Lilla och Stora - Ristenpart, Friedrich Wilhelm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hertigdömena, och var 1834-46 medlem af
provinsregeringen på Gottorp. R:s Lebenserinnerungen
utgåfvos i 3 bd 1880-88. E. Ebg.

Rist, Peter Frederik, dansk militär, författare, f. 7
juli 1844, deltog som frivillig officersaspirant i
kriget 1864 och sårades vid Dybbölställningens fall
18 april s. å., blef löjtnant 1866 och avancerade
1894 till öfverstelöjtnant, men afgick ur hären
1904. I sin första bok, Fra stövlettiden (1884),
lämnade han en förträfflig skildring af soldatlifvet
i Danmark på 1700-talet, och 1899 berättade han med
värme Olaf Ryes saga. Ännu mera uppseende väckte
hans ypperliga berättelse En rekrut fra 64 (1889;
6:e uppl. 1897, med illustr. af Fr. Henningsen), och
sedan följde bl. a. Efter Dybböl (1892), Pagebreve
(1898, bilder från Fredrik V:s hoflif) och en större
berättelse från kriget 1659, Lasse Månsson fra
Skaane
(1903). R. har vidare varit medutgifvare af
tidskriften "Museum" (1889-96) och samlingen "Memoirer
og breve" (1905 ff.) samt ledare af generalstabens
krigshistoriska arbeten 1896-1901; 1898 öfversatte han
Heidenstams "Karolinerna". E. Ebg.

Rista blodörn. Se Blodörn.

Ristafallen. Se Indalsälfven.

Ristdörne, bygnk. Se Dörne.

illustration placeholder

Ristell, Adolf Fredrik,
eller Ristel, som han själf skref namnet,
Dramatiska teaterns grundare, dramatiker, kritiker,
memoarförfattare, f. 17 juli 1744 i Uppsala, d. 1829,
kom till Stockholm som lektor hos drottning Lovisa
Ulrika samt blef först bekant som prisvinnare i
Vitterhetsakad. 1774 och 1775 för Skaldekonsten,
3 sånger
, och Ode öfver ett godt samvete samt genom
tolkningar af Voltaires "Zayra" (1773) och "Merope"
(1774). R. blef 1777 antagen till konungens enskilde
bibliotekarie vid Drottningholm med fullmakt från
april 1778, hvarjämte honom också anförtroddes
konungens bibliotek i Stockholm. Han framträdde
äfven som en rätt menlös granskare i Vitterhets-
och granskningsjournal
(1778), där han meddelade
Tankar öfver smak i vitterhet och konster. Han
utgaf tragedien Domald (1777), i den franskklassiska
smaken, samt öfversatte för teatern lyriska och rent
dramatiska stycken, bland hvilka må nämnas Konung
Gustaf Adolphs jagt
, efter Collé (1776), Roland,
efter Quinault (1781), Iphigenie uti Tauriden, efter
Guillard (1783), Atys, efter Quinault och Marmontel
(1784), Orphée och Euridice, efter Calzabigi (1786),
Armide, efter Quinault (1787), Electra, efter Guillard
(s. å.). - Från april 1787 erhöll R., som då afgick
från sin bibliotekariebefattning, privilegium på
att under sex år, som entreprenör, uppföra svenska
skådespel på Bollhusteatern. Därigenom uppstod
"Svenska dramatiska teatern", hvars förste styresman
R. sålunda blef. Teatern öppnades 2 juni 1787
med ett af honom bearbetadt teaterstycke,
Visittimman (tr. 1820). Företaget gick dock snart
öfver ända i anseende till de betydande kostnader,
som därpå nedlagts, och sedan R. i april 1788 gjort
cession, rymde han 1789 ur riket, efterlämnande
en skuld af 13,000 rdr. I sitt ekonomiska betryck
hade han tillgripit de dyrbaraste mynten i den
samling, som på Drottningholm var ställd under
hans vård och hvilken bildats af drottning
Lovisa Ulrika. Fåfänga försök att återfinna
denna skatt gjordes länge. Slutligen påträffades
den 1853 af riksantikvarien B. E. Hildebrand -
pantsatt i Sveriges riksbank. Enligt ständernas
beslut öfverlämnades det sålunda gjorda fyndet till
statens myntkabinett. Rosenstein betecknar 1789 i
bref till Gustaf III R. såsom "en god och beskedlig
människa som af torftighet blifvit bragt till de
fel han begått". - R. ställde först färden till
England och därifrån till Paris. År 1790 utkom hans
Characters and anecdotes of the court of Sweden, som
samtidigt öfversattes på franska (3 uppl. 1790-1808)
och tyska (1790) samt i utdrag på danska (1792),
men först långt senare (1820) på svenska under
titeln Anekdoter om konung Gustaf III:s hof och
regering.
Engeström karakteriserar dessa anteckningar
som innehållande "mycket sannt och mycket osannt,
så som Stockholmsskvaller kan vara". Dock kunna
åtskilliga ganska intressanta bidrag till tidens seder
och personalhistoria hämtas ur dem, då författaren
på nära håll sett mycket af hvad han berör. R. har
kanske skrifvit den under namnet John Brown utgifna
"The northern courts" (1808, ny uppl. 1895). -
Öfver R:s öden, sedan han lämnat fäderneslandet,
hvilar ännu nästan fullkomligt mörker. Han lär
ha tagit namnet Rosen samt någon tid vistats i
Elsass. 1812 uteslöt Vitt. hist. o. ant. akademien,
som R. tillhört sedan 1786, på kunglig befallning
honom från ledamotskapet. Däremot bibehöll han
egendomligt nog å allmänna indragningsstaten
ända till sin död en pension af 300 rdr specie,
som synes ha kommit hans närmaste till godo. (Jfr
Årsskrift utgifven af Sveriges Teaterhistoriska
samfund 1913: "När dramatiska teatern grundlades",
af J. Flodmark, och "Personhistorisk tidskrift" 1906.)
-rn.* (K. W-g.)

Risten, Lilla och Stora, bebodda öar i Roslagens
skärgård, Gräsö socken, den förra ö., den senare
s. om Gräsön.

Ristenpart, Friedrich Wilhelm, tysk astronom,
f. 8 juni 1868 i Frankfurt a. M., d. 9 april 1913 i
Santiago de Chile. Efter anställningar som assistent
vid flera tyska Observatorier blef R. 1900 anställd
vid Vetenskapsakademien i Berlin för genomförandet
af det stora, på hans initiativ igångsatta arbetet
"Geschichte des fixsternhimmels", en systematisk
gemensam bearbetning af alla i nyare tid utförda
ortsbestämningar för fixstjärnorna. 1908 mottog han
kallelse som direktor för nationalobservatoriet
i Santiago i Chile med uppdrag att där planlägga
och leda uppförandet och utrustandet af ett nytt
stort observatorium. R. hängaf sig med brinnande
intresse åt denna svåra uppgift, samtidigt med att
han med de resurser, som under tiden stodo till buds,
organiserade och genomförde omfattande vetenskapliga
arbeten. Han hade redan efter några få år gjort
Santiago till centralpunkten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:54 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0254.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free