Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland / 477-478 (1916) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ristenpart, Friedrich Wilhelm - Ristic, Jovan - Ristiina. Se Kristina, socken - Ristijärvi - Ristning - Ristori, Adelaide, markisinna del Grillo - Ristorno, riktigare Ritorno

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

för hela den sydamerikanska astronomiska
forskningen och motsåg med ifver fullbordandet
af den nya stora institutionen, då genom flera
omständigheter motigheter uppstodo. I ett anfall
af öfveransträngning och missmod begick han
själfmord. — R:s vetenskapliga arbeten ligga
till största delen inom fixstjärnastronomiens
område, och särskildt utförde han betydelsefulla
undersökningar öfver stjärnornas egenrörelser.
B—d.


Ristic [-itj], Jovan, serbisk politiker, f. 27
okt. 1831 i Kragujevac, d. 4 sept. 1899 i Belgrad,
inträdde efter studier i Tyskland och Frankrike
1854 i statstjänst och var 1860—67 serbisk agent i
Konstantinopel, där han skötte de underhandlingar,
som 1867 ledde till, att turkarna utrymde de serbiska
fästningarna. Efter att under en kort tid i slutet af
1867 ha varit ministerpresident och utrikesminister
var han 1868—72 medlem af tremannaregentskapet under
furst Milans minderårighet, hvarunder han genomförde
den liberala författningen af 1869, och blef efter
furstens myndighetsförklaring 1872 utrikesminister
samt 1873 president i dennes första ministär,
men afgick mot slutet af sistnämnda år. Under
Balkankrisen 1875 ställdes han åter i spetsen
för regeringen, afgick efter kort tid s. å., men
återkallades i april 1876 och kvarstod sedan ända
till 1880. Under denna tid utkämpade Serbien två
krig med Turkiet och lyckades på Berlinkongressen
1878, där R. representerade sitt land, förvärfva
oberoende och utvidgning af sina gränser. R:s afgång
1880 framkallades af hans motsättning mot Österrike,
och han var sedermera den egentlige ledaren för den
ryssvänliga s. k. liberala oppositionen. I juni 1887
kallades han ännu en gång till ministerpresident och
utrikesminister, men afgick redan i dec. s. å. Efter
Milans abdikation 6 mars 1889 blef han förste
medlem af tremannaregentskapet under Alexanders
minderårighet, hvilket emellertid störtades genom
dennes statskupp 13 april 1893. Han lämnade sedan
det politiska lifvet. R. författade åtskilliga
arbeten (mestadels på serbiska) om Serbiens
samtida historia och litteratur. H. B—n.

Ristiina, fi. Se Kristina, socken.

Ristijärvi, kapell
under Hyrynsalmi (se d. o.) imperiella pastorat,
Finland, är bestämdt att i framtiden bilda egen
kyrkoherdeförsamling. 854 kvkm. 2,421 inv. (1913),
finsktalande. A. G. F.

Ristning, arbete med ett
hvasst, skärande redskap i något hårdt stoff — sten,
ben, metall o. s. v. — förekommer hos olika primitiva
folkslag och utgör det äldsta sättet att teckna. Från
den paleolitiska tiden (se Paleolitisk konst) finnas
t. ex. djurbilder i grottor i Syd-Frankrike och norra
Spanien, dels ristade i renhorn, dels ristade och
målade på grottornas väggar (se
Grottmålningar). De första försöken till ornamental prydnad af
kärl utgöras af ristade linjer och snirklar
(se pl. I till art. Ornament). På olika områden
utvecklade sig dels gravyr, dels reliefkonst ur de
primitiva ristningarna; den egyptiska reliefen ger
en god föreställning om de olika stadierna. Inom den
nordiska konsten äro hällristningarna af betydelse
som prof på både ornamental smak och primitiv
figurframställning i ett hårdarbetadt material (se
Hällristningar). I modern konst förekommer ristning
ytterst undantagsvis. Ett exempel från vår samtid är
Ernst Josephsons porträtt på hans grafvård, ristadt
af Kr. Eriksson efter teckning af R. Bergh. G—g N.


Ristori, Adelaide, markisinna del Grillo,
italiensk skådespelerska, f. 29 jan. 1821 i Cividale
(prov. Udine), d. 9 okt. 1906 i Rom, dotter till
ett obetydligt skådespelarpar, uppträdde redan vid
4 års ålder i barnroller och tolfårig i ingénue-
och subrettroller. När hon fyllt 15 år, fick hon
anställning vid en sardinsk trupp, där hon åtnjöt
handledning af en utmärkt aktris, Carlotta Marchionni,
samt med stor framgång uppträdde i Goldonis komedier
och småningom pröfvade sina krafter i det högre
dramat. Sedan hon 1847 trädt i brudstol med den
unge markisen del Grillo, lät hon en tid se sin
talang endast i privata kretsar, men fördes snart
oemotståndligt tillbaka till scenen, uppträdde under
sitt flicknamn och tjusade hela Italien i Alfieris
hjältinneroller. 1855 sträckte hon färden till
Paris, vann där triumfer och fördunklade själfva
Rachel. R. gaf 1857 gästspel i Spanien och under
1860-talet i större delen af Europa samt Nord-
och Syd-Amerika. Hösten 1879 och 1880 besökte hon
Sverige, medförande eget teatersällskap, och väckte
hänförelse bl. a. som Legouvés Medea, Maria Stuarda
(efter Schiller), P. Giacomettis Elisabetta samt Lady
Macbeth. R. intar en plats bland alla tiders största
skådespelerskor. Hon var af naturen utrustad med de
präktigaste framställningsmedel, och hennes konst var
ända till fulländning sann, noggrann och uttrycksfull,
frukten af ett djupt studium, hvilket dock ej alls
störde illusionen. Hon förstod att med en enda åtbörd,
ett tonfall, ett minspel säga ofantligt mycket. Med
italienskans eldiga kraft förenade hon parisisk
förfining. Sedan hon på 1880-talet lämnat scenen,
lefde hon ett lyckligt familjelif i Rom och uppträdde
endast någon gång för välgörande ändamål. Hennes
själfbiografi, Ricordi e studi artistici, utkom 1887. Jfr
E. Brandes, "Fremmed skuespilkunst" (1881).

Ristorno [ristå’rnå], riktigare Ritorno (it.),
återställande af premie, när försäkringsaftal af vissa
anledningar återgår. Förfaller aftalet efter det den
fara begynt, för hvilken försäkringen tagits, eger
ristorno ej rum. Som ersättning för sitt besvär eger
försäkringsgifvaren erhålla en viss provision, som vid
sjöförsäkring utgår med 1/4 proc. af försäkringssumman
eller med halfva premien, om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>