Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ristorno, riktigare Ritorno - Riström, Johan. Se Läsare, sp. 231 - Risuke. Se Ito, H. - Risum teneatis, amici? - Risus sardonius - Risvegliato - Risö - Risöbank - Risöhavn. Se Risösundet - Risör - Risösundet - Rit (jfr Ritual) - rit. mus. - Rita - Ritarakademien, Kongl. Se Konstakademien, sp. 825 - Ritardando - Ritbestick. Se Bestick - Ritbord. Se Ritinstrument - Ritbräde. Se Ritinstrument - Ritchie, Anne Isabella. Se under Thackeray, W. H. - Ritchie, Charles Thomson, lord R. - Rite - Ritenbenk - Ritenuto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
denna understiger 1/2 procent af försäkringssumman. Om
ristorno vid bodmeri se d. o. I. Afz.
Riström, Johan. Se Läsare, sp. 231.
Risuke. Se Ito, H.
Risum teneatis, amici?, "kunnen I hålla er för skratt,
go’ vänner?" Uttrycket är hämtadt från Horatius’ dikt
"De arte poetica", v. 5.
Risus sardonius ("sardoniskt skratt") l. Spasmus
cynicus, kallades af de gamle en skrattliknande kramp
i ansiktets muskler, t. ex. vid stelkramp. Namnet
kommer af en planta sardoa eller sardonia, som
härstammade från Sardinien och sannolikt var en
ranunkel (Ranunculus sardous?). F. B.*
Risvegliato [-veljātå], it., mus. (eg. återuppväckt),
lifligt, gladt.
Risö, jämte de i n. ö. belägna Lågnö (Langö)
och Rågö, till Björksund hörande öar i Tystberga
socken, Södermanlands län. I s. ö. ligger Ledskärs
fyr vid segelleden mellan Södertälje samt Nyköping
och Norrköping.
Risöbank, hamn utanför inloppet till Mandal, Lister
og Mandal amt, Norge. K. V. H.
Risöhavn. Se Risösundet.
Risör (förr Österrisör l. Östre Risör),
stad på halfön mellan Söndeledfjorden i n. och
Sandnesfjorden i s. vid kusten mellan Kragerö och
Arendal, omgifven af Söndeleds härad, Nedenes amt,
Norge. 3,758 inv. (1910). R. har en af skärgården
väl skyddad rymlig hamn. Holländarnas trävaruhandel
på Sörlandet gaf 1570 anledning till det första
bebyggandet vid R. 1630 blef R. lastageplats
under Skien, blef 1723 stad, sedan 1735 med
stadsprivilegier. Näringsgren förutom sjöfart är
utförsel af timmer och trämassa, lax, hummer, is
och huggen sten. I R. finnas två skeppsvarf och en
del mindre fabriker samt två tidningar. R. har en
representant i stortinget. K. V. H.
Risösundet, trångt och grundt sund mellan Andöen
och Hinnöen, Nordlands amt, Norge, är den kortaste
genomfartsleden mellan norra och västra Lofoten,
Vesteraalen och Tromsö amt. N. om R. ligger
handelsplatsen och ångbåtsanhalten Risöhavn
med post-, telegraf- och rikstelefonstation.
K. V. H.
Rit (jfr Ritual), kyrklig ceremoni, kyrkobruk,
kulthandling.
rit., mus., förkortning för ritenuto (se
d. o.).
Ṛita (sanskr. ṛta- adj. och subst. "rätt, sann";
"den rätta, lagmässiga ordningen"), ind. relig.,
i den äldsta religionen en abstrakt beteckning
för den kraft, som upprätthåller den bestående och
oföränderliga världsordningen. Som väktare af denna
heliga världsordning gälla Āditya och särskildt
bland dem Varuṇa (se d. o.). I samma mån som dessa
gudar kunna i den vediska uppfattningen betraktas som
representanter för den genom himlakropparnas rörelser
karakteriserade oföränderliga världsordningen, torde
rita ursprungligen beteckna denna himlakropparnas
lagbundenhet vare sig som rörelse (till sanskr. ṛṇōti,
"rör sig", lat. orior) eller som det hopfogade,
fastställda (till sanskr. arpayati, "fäster",
grek. ἀραρίσκω, "foga", lat. ars, o. s. v.). Till
sanskr. rta svarar avest, asha, "sanning, rätt";
"den heliga, eviga rätten, gudomlig världsordning",
äfven personifieradt som en gudom (ängel eller amesha
spenta). Jfr Oldenberg, "Religion des
Veda" (1894), "Nachrichten der k. gesellschaft
zu Göttingen. Philologisch-historische klasse"
(1915, s. 167 ff.), och Bartholomæ, "Altiranisches
wörterbuch", s. 229 ff. (1904) med litt.
K. F. J.
Ritarakademien, Kongl. Se Konstakademien, sp. 825.
Ritardando [-då], it., mus. (förkort, ritard.),
dröjande, småningom långsammare.
Ritbestick. Se Bestick.
Ritbord. Se Ritinstrument.
Ritbräde. Se Ritinstrument.
Ritchie [ri’tji], Anne Isabella. Se under Thackeray,
W. H.
Ritchie [ri’tji], Charles Thomson, lord R., brittisk
politiker, f. 19 nov. 1838 i Dundee, d. 9 jan. 1906 i
Biarritz, var köpman i London, då han 1874 invaldes
i underhuset, som han därefter tillhörde, tills han
i dec. 1905, några veckor före sin död, upphöjdes
till peer (som baron R. of Dundee). Han var strängt
konservativ, vann anseende som insiktsfull talare
i finansfrågor, var 1885—86 amiralitetssekreterare
i Salisburys första och 1886—92 president i Local
government board i dennes andra ministär. Som sådan
genomförde han 1888 års Local government act, hvilken
blef epokgörande för demokratiseringen af Englands
och särskildt Londons kommunalförvaltning. I den
tredje Salisburyministären var han efter hvartannat
handelsminister (1895—1900) och inrikesminister
(1900—02). Vid ministärens rekonstruering under
Balfour blef R. (juli 1902) skattkammarkansler,
och den budget, som han våren 1903 framlade,
var märklig genom borttagandet af den 1869
afskaffade, men 1902 återupplifvade obetydliga
registreringsafgift på importerad spannmål, hvilken
Chamberlain (som vid budgetförslagets uppgörande
var frånvarande på en resa till Syd-Afrika och
vid hemkomsten ej förmådde genomdrifva dess
omarbetning) ämnat använda som utgångspunkt för sin
tariffreformpolitik (jfr Chamberlain, sp. 35). Denna
R:s åtgärd påskyndade den stora tullstridens utbrott;
Chamberlain demonstrerade mot denna punkt i R:s
budget genom att i sitt ryktbara tal i Birmingham
(15 maj s. å.) offentligt framlägga grunddragen af
sin tariffreformpolitik, och i sept. afgingo de båda
motståndarna samtidigt ur Balfours ministär. R. skulle
dock ha velat stanna kvar, blott han i rätt tid
fått kännedom om Chamberlains afgång; han uppträdde
sedermera på politiska möten som en bland den
Chamberlainska tullpolitikens häftigaste vedersakare.
V. S—g.
Rite, lat., vederbörligen, på formenligt sätt.
Ritenbenk, danskt kolonialdistrikt i norra
delen af Grönland, omfattar några småöar och
halfön Nugsuak vid mynningen af Umanakfjorden. 454
inv. (1911). Distriktets hufvudort R., grundlagd 1755,
ligger på en liten ö i Diskoviken på 60° 45’ n. br. I
närheten ligga det 628 m. höga fjället Kanger och ett
af Grönlands största fågelberg, där milliontals alkor
och måsar bygga reden. (R:s grönländska namn, Agpat,
betyder just alkor; danska namnet är ett anagram af
Berkentin, minister 1755.) På ön Disko ligger R:s
kolbrott med väldiga, lätt tillgängliga kollager.
E. Ebg.
Ritenuto [-ötå], it., mus. (förkort, rit., riten.},
återhållet, något långsammare (än hufvudtempot).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
