- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
501-502

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rivera, Luis - River drift. Se Australien, sp. 450 - Rivers, earler af. Se Woodville - Rivers, Thomas - Rivers dryck. Se Potio Riveri - Riverside - Riverso - Rivesaltes - Rivier, nedre delen av en flod - Rivier, Alphonse Pierre Octave - Rivieran

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Tidigt gjorde sig R. bemärkt som lyrisk skald och
litterär kritiker och skref för scenen versdramerna
Un amor á la moda, El honor y el trabajo, El
padre de familia
, komedierna Amores falsos och
El paraiso en Madrid, zarzuelas El secreto de un
drama, Companone
och Los piratas samt
prosadramerna Luna de miel och Madrid por dentro.
Dessutom utgaf R. bl. a. romanerna Los hijos de
la fortuna
.
Ad. H-n.

River drift [ri’va dri’ft]. Se Australien, sp. 450.

Rivers [ri’vos], earler af. Se Woodville.

Rivers [ri´ves], Thomas, trädgårdsman, f.
1798, d. 1877, egde en större trädskola vid
Sawbridgeworth i södra England och egnade sig åt att
uppdraga nya fruktsorter. Flera af de numera
allmännaste plommon-, körsbärs- och persikesorterna
ha uppdragits af honom. R. utgaf flera mycket
spridda arbeten i trädgårdsodling. Mest kända äro
Miniature Fruit garden (1840; 20:e uppl. 1891) och
The orchard house (1850; 16:e uppl. 1879).
C. G. D.

Rivers dryck, med. Se Potio Riveri.

Riverside [ri´vasaid], stad i nordamerikanska
staten Kalifornien, vid Santa Ana river, omkr.
80 km. ö. om Los Angeles. 15,212 inv. (1910).
Framstående indianskola (internat), Sherman
institute. Staden är medelpunkten för odling af
kärnlösa apelsiner och har sedan 1906 en försöksfarm
för apelsin- och citronodling samt är en besökt
vinterkurort.
(J. F. N.)

Riverso [-så], it. ("omvänd"), mus., en
musikalisk sats, som kan läsas baklänges (i kräftkanon
o. d.).

Rivesaltes [rivsa’lt], stad i franska departementet
Pyrénées-orientales, arrondissemanget Perpignan,
vid sydbanan. 5,588 inv. (1911; i hela
kommunen 5,714). Vinodling och vinhandel (jfr
Muskat).
J. F. N.

Rivier (fr. rivière, flod; se Rivieran), den
nedre delen af en segelbar flod, där fartyg ha
plats nog för att ligga till ankars.
R. N.*

Rivier [-vie], Alphonse Pierre Octave,
schweizisk rättslärd, f. 1835 i Lausanne, d. 1898
i Bruxelles, docent vid Berlins universitet 1862,
professor i folkrätt i Bern 1863 och sedan 1867
vid det fria universitetet i Bruxelles samt sedan
1886 därjämte schweizisk generalkonsul i Belgien,
var en erkänd auktoritet på folkrättens område.
Han skref bl. a. Introduction historique au droit
romain
(1872; 2:a uppl. 1881), Introduction au
droit des gens
(tills, med Fr. v. Holtzendorff,
1888), Lehrbuch des völkerrechts (i Kirchenheims
"Handbibliothek des öffentl. rechts", bd 4, 1889,
2:a uppl. utg. af L. von Bar 1899) och Principes
du droit des gens
(2 bd, 1896) samt redigerade
1878-85 "Revue de droit international" och den
af "Institut de droit international", hvars
generalsekreterare han var, utgifna "Annuaire".

Rivieran (it. la Riviera, fr. la Rivière; af lat.
riparia, af ripa, strand), den smala kustremsan
af Ligurien vid Genuabukten från Cannes till
Spezia. Den delas i R. di Ponente, v. om Genua,
och R. di Levante, ö. om samma stad. Redan
antikens folk kände denna kuststräckas egendomliga
och förträffliga klimat och visste att i
medicinskt syfte begagna det; Cimièz n. om Nizza är
forntidens Cemenelium, och dit skickades bröstsjuka
för sin hälsas skull. Det egendomliga i Rivierans
klimat beror därpå, att Alperna slutta tätt vid
hafvet och att därför omedelbart n. om den smala
strandbrädden ligger ett högland, det vidsträcktaste
och högsta i hela Europa. Alperna gå så nära
intill stranden, att de ofta stupa lodrätt ned i
hafvet. Järnvägen mellan Nizza och Genua har
också fått konstrueras med väl ett halft hundra,
ofta mycket långa tunnlar. Mellan bergen och
hafvet finnes ibland en strandremsa af blott några
hundra meters bredd, t. ex. vid Mentone, ibland
åter små slätter, hvaraf den största är kampagnan
vid Nizza, hvars längd från bergen till hafvet
likväl icke öfverstiger 4-5 km. Följden af denna
belägenhet är, att alla dessa ställen ligga i lä
för nordanvinden, som ej märkes utefter stranden,
utan passerar högt öfver den och ej når jordytan
förr än långt ut på hafvet, 5-6 km. från
land. I dessa högre luftrymder äro de nordliga
vindarna mycket vanliga under vintermånaderna,
och på deras öfvervälde öfver andra vindar
under denna tid beror klimatets karaktär. Ty
då nordanvindarna passerat först öfver en stor
kontinent, sedan öfver det schweiziska höglandet och
slutligen öfver Alpernas bergmassiv norr om
Rivieran, måste under denna deras färd deras fuktighet
ha blifvit kondenserad, innan de anlända öfver
Rivieran, och häraf förklaras denna kuststräckas
myckna solsken och dess få regndagar. Då kusten
ligger exponerad mot söder, blir solverkan stark
och åstadkommer en vintertemperatur, som är långt
högre än andra trakters på samma latitud;
januariisotermen är 8° Celsius, och så hög
januaritemperatur återfinnes först nere på Neapels
breddgrad. Det stora antalet klara, molnfria dagar
och nätter är också orsaken till höga
maximaltemperaturer midt på dagen och lägre
minimaltemperaturer. De sällsynta regnen äro nästan
tropiskt häftiga, hvilket beror på, att de komma med
sydliga hafsvindar, som från Medelhafvet absorberat
massor af vatten, hvilken vattengas kondenseras,
då de möta de kalla nordanvindarna. -
Rivierans klimat blir alltså tack vare den egendomliga
topografien långt varmare, än latituden skulle
medfört, hvilket tar sig uttryck i R:s växtlighet.
Vägen utefter kusten, den berömda Route de la
Corniche, smyger sig utefter de branta klipporna
och är ett mästerverk af vägbyggnadskonst; den
omges af en yppigt sydländsk växtvärld,
johannisbröd- och fikonträd, vinrankor, citron- och
apelsinplanteringar, oleander, myrten, kaktus, agave och
på många ställen palmer, under det att den
förhärskande trädarten är oliven. Rivierans
vinterklimat under den kallare hälften af året,
november–april, motsvarar därför Stockholms klimat
under senare delen af maj och september samt
juni, juli och augusti, hvad temperaturerna
beträffar; oktober och maj vid Rivieran visa redan
temperaturerna betydligt högre än vid högsommaren
här. Men Rivierans vinterklimat är långt mera
soligt och regnfritt än Stockholms under den
varmare hälften af året och tillåter därför långt mera
en vistelse i det fria; den s. k. journée médicale
är därför vid Rivieran äfven under de kallaste
månaderna 4–5 timmar lång. Dessutom är
Rivierans klimat långt jämnare än Sveriges
sommarklimat, växlingarna från år till år och från dag


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:59:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcc/0267.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free