- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
529-530

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Roberts, David - Roberts, Isaac - Roberts, Frederick Sleigh - Robertsfors

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

södern och Orienten och utgaf illustrerade
reseskildringar, The holy land... (3 dlr, 1842-49),
Egypt and Nubia (3 dlr, 1846-49) m. fl. R. blef
1841 medlem af akademien i London. Jfr monografi af
J. Ballantine (1866). G-g N.

Roberts [rå’bots], Isaac, engelsk astronom,
f. 27 jan. 1829 i Denbigh, Wales, d. 17 juli
1904, egnade sig först åt affärsverksamhet,
men öfvergick senare helt till astronomien. Han
innehade ett privatobservatorium i Crowborough
hill, Sussex, och utförde där banbrytande arbeten
inom astrofotografien. Framför allt tillhör honom
förtjänsten att ha ådagalagt spegelteleskopens stora
fördelar vid det fotografiska studiet af nebulosorna
(se Astrofotografi, sp. 280). Utom
ett flertal afhandlingar i facktidskrifter
offentliggjorde han ett stort arbete, Photographs
of stars, starclusters and nebulæ, together
with information concerning the instruments and
the methods employed in the pursuit of celestial
photography
(2 bd, 1893, 1899), där han nedlagt de
viktigaste resultaten af sina astrofotografiska
undersökningar. - Om hans hustru i andra giftet,
Dorothea Klumpke-Roberts, se Klumpke-Roberts.
B-d.

illustration placeholder

Roberts [rårbats], Frederick Sleigh, earl
R. of Kandahar, Pretoria and Waterford,
engelsk fältmarskalk, f. 30 sept. 1832 i
Cawnpur i nordvästra Indien, d. 14 nov. 1914,
genomgick krigsskolan i Sandhurst (England) och
utnämndes 1851 till underlöjtnant vid bengaliska
artilleriet. Befordrad till löjtnant 1857, deltog han,
anställd i högste befälhafvarens stab, i kufvandet
af det stora indiska upproret 1857-59, hvarunder
han utmärkte sig i en mängd strider. 1860 blef han
kapten och erhöll s. å. majors värdighet. Äfven
närmast följande år deltog han, fortfarande i
egenskap af stabsofficer, med utmärkelse i flera
expeditioner mot upproriska stammar, hufvudsakligen
i nordvästra Indien. 1867-68 tillhörde han den
mot Abessinien utsända expeditionskåren (under
general Napier). 1871-72 deltog han i fälttåget
mot Sushai i nordöstra Indien. 1875 utnämndes han
till generalkvartermästare vid indiska armén och
öfverste. Under kriget i Afganistan 1878 förde han
befälet öfver den kolonn, som genom Kurampasset
framträngde mot Kabul, hvarvid han genom en djärf
operation kringgick afganernas starka ställning vid
Peiwar Kotal i hans väg. Senare på året utnämnd till
generalmajor och arméchef, ledde han de operationer,
som medförde hufvudstadens fall. Under krigets
fortsättning opererade han med skicklighet och kraft
mot Ejub-kan (se d. o.). Särskildt berömd är R:s
marsch 8-31 aug. 1880 med en till 10,000 man uppgående
armé från Kabul till Kandahar, hvarvid 320 eng. mil
tillryggalades på 23 dagar under de mest pröfvande
väderleksförhållanden, hvilken operation ledde till
sistnämnda fästnings undsättning och krigets
afslu-tande. Han erhöll då till belöning
baronetvärdighet. 1881 utnämndes R. till guvernör
i Natal och öfverbefälhafvare för den mot boerna
kämpande brittiska hären i Syd-Afrika, men hann
aldrig tillträda denna befattning, enär fred redan var
sluten vid hans ankomst till krigsskådeplatsen. Han
återvände då till Indien, där han, efter att 1883 ha
utnämnts till generallöjtnant, blef öfverbefälhafvare
för armén, en befattning, som han innehade till
april 1893. Under denna tid utkämpades med lycklig
utgång för engelsmännen det s. k. 3:e Burma-kriget
1885-89, men R:s stora förmåga togs hufvudsakligen
i anspråk för indiska arméns omorganisation och
tidsenliga utbildning, hvarpå han nedlade ett
träget och äfven fruktbringande arbete. 1890 blef
han general och 1892 peer (baron), 1895 utnämndes
han till fältmarskalk och öfverbefälhafvare på
Irland. När boerkriget (se d. o.) i dec. 1899 tagit
en för engelsmännen olycklig vändning, anförtroddes
åt R. öfverbefälet öfver brittiska stridskrafterna
i Syd-Afrika. Jämte sin generalstabschef general
Kitchener anlände han i jan. 1900 till Kapstaden
och öfvertog befälet efter general Buller. Efter att
ha undsatt Kimberley, i grund slagit boergeneralen
Cronje vid Paardeberg, eröfrat Oranjefristaten
och besatt den viktigaste delen af Transvaal med
Johannesburg och Pretoria återvände R. till England
i dec. 1900. Efter hemkomsten blef han earl, erhöll
en tacksamhetsskrifvelse af parlamentet jämte en
nationalbelöning af 100,000 pd st. Tillika blef han
(1901) öfverbefälhafvare öfver brittiska armén,
hvilken befattning han innehade till 1904, då den
indrogs. Äfven efter afgången ur aktiv tjänst verkade
han med aldrig tröttnande energi för härordningens
utveckling och särskildt för införande af allmän
värnplikt. Sina tankar i denna fråga framlade han i
det mycket uppmärksammade arbetet Fallacies and facts
(1911). Han afled under en resa för inspektion af
de i Frankrike i kamp mot den tyska invasionsarmén
stående indiska trupperna. Som härförare utmärkte
sig R. i synnerhet för sin förmåga att genomskåda
sin motståndares afsikter, sitt lugn och sin
beslutsamhet äfven under brydsamma lägen samt
för målmedvetenhet och energi vid fullföljandet
af ett fattadt beslut. Till sin natur vänlig och
god samt anspråkslös i sitt uppträdande, åtnjöt
han stor popularitet, särskildt bland trupperna,
hvilka benämnde honom med smeknamnet "Bobs" och voro
"färdiga att följa honom hvart som helst". Af hans
utgifna arbeten är, utom det ofvannämnda, Forty-one
years in India
(1897) mest bekant. Se Cobban,
"Life and adven-tures of earl R." (4 bd, 1903).
H. J-dt.

Robertsfors, bruksegendom i Bygdeå socken,
Västerbottens län, vid Rickleån, omkr. 15 km. ofvanför
utloppet i Bottniska viken, omfattar bl. a. gjuteri
och mek. verkstad, Norrfors turbinsåg med 5 ramar,
2 kant- och 2 stafverk, hyfleri samt 2 klyfsågar,
tullmjölkvarn, 2 elektriska kraftstationer samt
sulfitfabrik, alltsammans tax. till 1,130,000
kr. (1914) och tillhörigt aktiebolaget Robertsfors
(1899; aktiekapital 1,7 mill. kr.), hvilket äfven eger
jordegendomar, de största och bäst skötta i länet,
och skogar i Bygdeå, Burträsks, Norsjö, Nysätra och
Säfvars socknar i Västerbottens län samt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:01 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0281.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free