Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland / 531-532 (1916) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Robertsfors - Robertson, William - Robertson, Frederick William

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Gällivare socken i Norrbottens län med ett
tax.-v. af 1,999,900 kr. R., som har prov.-läkare
och afdelningskontor af Bank-a.-b. Norra Sverige, är
genom elektrisk järnväg förenad med bolagets hamn och
skeppningsplats Sikeå, som är tillgänglig för fartyg
om 6 m. djupgående och har ett djup vid bryggan af 3,6
m. Årstillverkningen vid sulfitfabriken är omkr. 9,000
ton stark och lättblekt sulfitmassa ; årsskeppningen
af trävaror är omkr. 5,COO stds sågade, 4,000 stds
hyflade och 1,500 stds öfriga varor. Drifkraft lämnas
af 3 turbiner om tills. 335 hkr, elektrisk motor om
160 hkr, drifven från vattenkraftanläggning. Brukets
uppkomst daterar sig från 1759, då masugn byggdes af
R:s dåvarande egare Rob. Finlay och hofmarskalken
John Jennings. Senare, på 1780-talet, anlades
af bergsrådet Jean Lefebure stångjärns- och
manufakturverk, gjuteri och mek. verkstad. Malmen
togs från Dannemora, Utön och andra grufvor, till
hvilka de förstnämnde voro egare. Ännu på slutet
af 1880-talet fortgick järntillverkningen, men
numera är trävarurörelsen hufvudsak. Vid R. finnes
stort mejeri, och där fanns länge en mejeriskola
för Norrland. R. har brukskyrka, vid hvilken
särskild prästman är anställd, men tillhör Bygdeå
kyrkoförsamling. Prästlöneregleringskommittén har
föreslagit, att norra delen af Bygdeå med R. bruk
vid konventionens utgång (1921) afskiljes till
ett kapell. Wbg.


Robertson [råbetsen], William,
skotsk historiker, f. 19 sept. 1721 i Borthwick,
Midlothian, d. 11 juni 1793 i Edinburgh, studerade vid
Edinburghs universitet och erhöll vid 22 års ålder ett
litet pastorat. Han gjorde sig snart bemärkt för sin
vältalighet och beslutsamma karaktär samt blef ledare
för det moderata partiet inom skotska kyrkan. Efter
utgifvandet af sitt första historiska arbete blef han
1759 kaplan i Stirling castle, 1761 hofpredikant,
1762 rektor för Edinburghs universitet och 1763
rikshistoriograf. R. vann med ens rykte genom arbetet
History of Scotland during the reigns of queen Mary
and James the sixth (2 bd, 1759; många uppl.). Ett
för sin tid högt värde eger äfven The history of the
reign of the emperor Charles the fifth (3 bd, 1769,
flera uppl.; "Willhelm Robertsons historia om kejsar
Carl V:s regering", 1800-04, i 4 dlr; de två första,
innehållande "Inledningen", öfv. af E. Schröderheim,
de senare af C. Eckerbom), med den berömda, men af
hans samtids ytliga och ohistoriska uppfattning
af medeltida förhållanden alltigenom präglade
inledningen öfver europeiska samhällets tillstånd
under medeltiden. Han författade dessutom History
of America (1777, 3:e uppl. 1829; svensk öfv. 1796)
och Historical disquisition concerning the knowledge
which the ancients had of India (1791). - I afseende
på vid historisk blick står R. framom sina bägge stora
samtida och vänner Hume och Gibbon. Han utmärker sig
för oväld,
grupperingskonst, en i hög grad klar och harmonisk
stil samt lif och högstämdhet i skildringar, men
torftigheten af de källor han hade att tillgå
har gjort, att hans arbeten småningom blifvit
föråldrade. Jfr biografi i lord Broughams "Lives
of men of letters... in the time of George III"
(1845-46).


Robertson [råbetsen], Frederick William, anglikansk
präst, berömd predikant, f. 3 febr. 1816 i London,
d. 5 aug. 1853 i Brighton, inträdde efter mycken
tvekan på den prästerliga banan och prästvigdes
1840. Samtidig med Oxfordrörelsen, kände han sig
tillbakastött af denna och intog till en början
i läran en moderat kalvinistisk ståndpunkt, varmt
sympatiserande med den evangelikala, lågkyrkliga
riktningen. Under sin tjänstgöring i Cheltenham fann
han, att han missräknat sig på lågkyrkans religiösa
ideal och arbetsmetoder, hvarför han lämnade sin
plats, genomgående en säkerligen länge förberedd
religiös kris. Den tyska idealismen (delvis genom
Co-leridge) och Carlyle spelade därvid en roll; mera
betydde en djupgående meditation öfver skriften och
en oupphörlig inre kamp att lära känna sig själf och
få makt öfver sig själf. Den ståndpunkt han nådde
fram till har betecknats som intuitiv-religiös. Af
den sammanfattning han själf gett däråt må följande
två satser framhållas: Andlig sanning fattas blott af
anden, ej genom begreppsmässiga slutledningar. Därför
skall den förkunnas ej dogmatiskt, utan suggestivt,
vända sig till hjärta och inbillningskraft. Tron
på Kristi mänskliga karaktär måste gå före tron på
Kristi gudomliga ursprung. 1847 kom R. till Trinity
chapel i Brighton och vann här snart rykte som en
utomordentlig predikant, som under sin predikstol
samlade åhörare af alla klasser. Genom sitt geniala
grepp vid framställningen af den mänskliga sidan hos
Jesus blef han för många en hjälp att komma loss från
en teologisk-doktrinär och fram till en personligt
upplefvad, liffull uppfattning af kristendomen. I ord
och handling visade han sin djupt kända sympati för
den engelska arbetarvärlden i dess betryckta läge på
1840-talet och stod härvid sida vid sida med Maurice
och Kingsley. De tre räknas som de mest betydande
representanterna för den s. k. broad church. R.,
som hade ett öfverkänsligt sinne, hvilket han dock
med all makt sökte stålsätta, rönte mycket motstånd
och missförstånd, hvarigenom hans svaga hälsa
totalt undergräfdes. Hans efter hans död utgifna
predikningar (5 bd, 1855-90; 3 dlr i sv. öfv. 1864-
69, 2:a uppl. 1896-1901; IV 1904) ha erhållit en
enorm spridning, och han är utan gensägelse den mest
läste anglikanske predikanten i nyare tiden. R:s
"Föredrag öfver Pauli bref till korintierna" utkom
1883. Se biogr, af Brooke (1865; 2:a uppl. 1866).
E.M.R.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>