Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland / 543-544 (1916) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Robinson. 2. George Frederick Samuel R. - Robinson, John - Robinson, John Thomas Romney - Robinson. 1. Edward R. - Robinson. 2. Therese Albertine Luise R., född von Jakob

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

åstadkom Washingtonfördraget om tvistens slitande
genom skiljedom. För därvid inlagda förtjänster
upphöjdes han s. å. till markis af Ripon. Mycket
uppseende väckte 1874 hans öfvergåug till
katolicismen. R. var 1880-84 vice-konung af Indien
och hyllade på denna post en liberal reformpolitik,
som af många ansågs alltför västerländskt
doktrinär. Han upphäfde sålunda bl. a. flertalet
förut gällande stränga kontrollbestämmelser rörande
på indiska språk utkommande tidningar, en åtgärd, som
sedermera visat sig betänkligt främja terroristisk
anti-brittisk propaganda. Vidare utsträckte han den
kommunala själfstyrelsen och verkade med mycken ifver
för folkundervisningens höjande. Ett lagförslag om
indisk rättegångsreform, enligt hvilket infödda
domares jurisdiktionsrätt utsträcktes äfven till
brittiska undersåtar af europeisk börd, väckte så
häftig opposition inom europeiska kretsar i Indien,
att brittiska regeringen måste stryka dess mest
klandrade bestämmelser genom stadgandet, att inför
infödda domare instämda européer egde rätt att bli
dömda af en jury, till minst hälften bestående af
européer. R. var förste amiralitetslord i Gladstones
tredje ministär (1886) och kolonialminister under
Gladstone och Rosebery 1892-95. I Campbell-Bannermanns
ministär (1905-08) var han sigillbevarare och
öfverhusets ledare samt innehade förstnämnda post
äfven några månader efter ministärens rekonstruktion
under Asquith (till okt. s. å.). R. hade i sin
ungdom anslutit sig till den mot 1840-talets slut
framträdande "kristligt socialistiska" rörelsen
och var till sin åskådning radikal demokrat under
hela sin långa politiska bana. Hans inflytande
inom det liberala partiet aftog emellertid märkbart
efter hans öfvergång till katolicismen. Af Indiens
infödda befolkning var R. kanske mer uppburen än
någon föregående eller efterföljande vice-konung.

l-2. V. S-g.

Robinson [rå;bins9n], John, engelsk biskop och
diplomat, f. 7 nov. 1650 i Yorkshire, d. 11 april 1723
i Hampstead, blef, efter studier i Oxford, i början
af 1680-talet predikant vid engelska beskickningen
i Stockholm och verkade i Sverige ända till 1709,
under ordinarie envoyén, Philip Warwicks, frånvaro
långa tider såsom tjänstförrättande resident eller
envoyé. Han ledde sålunda 1700 förhandlingarna om
Haagtraktatens förnyande och åtföljde s. å. Karl
XII på dennes fälttåg till Narva. R. blef efter sin
återkomst till England domprost i Windsor 1709 och
biskop af Bristol 1710. Han blef 1711 sigillbevarare -
enligt Stanhope sista gången en engelsk biskop erhöll
ett högt politiskt ämbete - och var 1712-13 Englands
förste delegerade vid fredsunderhandlingarna i
Utrecht. 1713 blef han biskop af London och inkallades
1714 af Georg I i Privy council. Han har öfversiktligt
skildrat svenska
förhållanden i Account of Sweden together with an
extract of the history of that kingdom (1695; 3:e
uppl. 1717), ett af utländska diplomater länge med
förkärlek anlitadt arbete. V. S-g.

Robinson [rå’binsen], John Thomas Romney, engelsk
fysiker, f. 1792 i Dublin, d. 1882, sedan 1823
astronom vid Armaghobservatoriet, utgaf bl. a. en
stjärnkatalog (Places of 5345 stars observed from
1828 to 1854 at the Armagh observatory, 1859),
men skaffade sig ett namn egentligen genom sin
konstruktion af anemometern (se d. o.).

Robinson [rårbinsen]. 1. Edward R., amerikansk lärd, f.
1794 i nord-Southington i
Connecticut, d. 1863, blef efter vidsträckta resor
och studier vid flera utländska universitet 1830
e. o. teol. professor och bibliotekarie vid teologiska
seminariet i Andover i Massachusetts. Där började han
utge en teologisk tidskrift, "Biblical repository",
som emellertid 1851 uppgick i den af R. jämte
professorerna Edwards, Park och Taylor redigerade
"Bibliotheca sacra". Af hälsoskäl tog han afsked
från sin lärarbefattning 1833, författade flera
vetenskapligt teologiska arbeten, bland hvilka
hans grekisk-engelska ordbok till nya testamentet
(1836) eger förblifvande värde, mottog 1837 kallelse
till en teol. professur vid det presbyterianska
universitetsseminariet i New York, dock med
förbehåll, att han före tillträdet af denna plats
skulle få egna några år åt en forskningsresa i Heliga
landet. Frukten af denna resa blef hans epokgörande
Biblical researches of Palestine (utg. samtidigt i
England och Amerika samt i en af R. ombesörjd tysk
öfv. 1841), ett arbete, som förskaffade sin författare
teol. doktorsvärdigheten 1842 af universitetet i Halle
samt jurisdoktorsdiplom af Yale college i New Haven
1844. Efter en andra resa i Palestina 1852 framlade
han de värdefulla forskningsresultaten af denna resa
i Later biblical researches (1856), som upptogs i den
3:e upplagan af nyssnämnda arbete (1867). Efter R:s
död utkom hans Physical geography of the Holy land
(1865). Biogr. af H. B. Smith och Hitchcock (1863).

2. Therese Albertine Luise R., född von Jakob, den
föregåendes hustru, tysk skriftställarinna, känd
under signaturen Talvj (begynnelsebokstäfverna i
hennes flicknamn), f. 1797 i Halle, d. 1869 i Hamburg,
vistades i Ryssland 1807-16, följde, sedan hon 1828
ingått äktenskap, sin make till Amerika samt biträdde
honom i hans lärda arbeten. Hon öfversatte serbiska
folkvisor (2 bd, 1825-26; 3:e uppl. 1853) och gjorde
sig äfven sedermera ett namn genom sin förtrogenhet
med olika länders folkdiktning. Bland hennes
öfriga arbeten märkas Versuch einer geschichtlichen
charakteristik der volkslieder germanischer nationen
(1840), den länge högt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>