- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
565-566

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rockville - Rocky mountains. Se Klippbergen - Rococo. Se Rokoko - Rocoux - Rocroi l. Rocroy - Rocuna. Se Blåsrör 2 - Rod, engelskt längdmått - Rod, Édouard - Roda, stad i Sachen-Altenburg - Roda, La, stad i Spanien - Rodagen - Rodan. Se Cyan - Rodanammonium - Rodanföreningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Geo. Maxwell memorial library och Sykes manual
training school (slöjdseminarium).

J. F. N.

Rocky mountains [rå’ki mauntinṡ]. Se Klippbergen.

Rococo [råkåkå’], fr. Se Rokoko.

Rocoux [råko],
äfven skrifvet Raucoux, Roucourt, Rocour, Rocourt, by
i Belgien, strax n. om Liège, bekant genom marskalkens
af Sachsen seger öfver hertig Karl af Lothringen 11
okt. 1746. – Oriktig är den flerstädes förekommande
uppgiften, att slaget stått vid köpingen Raucourt
nära Sedan i franska dep. Ardennes.

Rocroi l. Rocroy [-kroa’], stad och fästning i
franska dep. Ardennes (Champagne), nära Meuse och
belgiska gränsen. Omkr. 2,200 inv. Staden, hvars
ursprungliga namn var Croix-de-Rau l. Rau-Croix,
anlades på 1500-talet och erhöll af Vauban sina
nuv. befästningar, en pentagon, som behärskar
Ardennesplatån mellan Meusedalen och Oises
källområde. Fästningen belägrades 1643 af
spanjorerna, men undsattes af den unge hertigen
af Enghien (den store Condé) efter hans lysande
seger öfver de af Francisco de Melos anförde
spanjorerna 18 maj 1643. 1658 intogs den af samme
hertig, då i spansk tjänst, men återlämnades 1659 i
Pyreneiska freden.

Rocuna. Se Blåsrör 2.

Rod [rå’d], eng. (eg. stång), engelskt längdmått
om 5 1/2 yards = perch och pole (se dessa ord).

illustration placeholder

Rod [rådd], Edouard,
schweizisk-fransk författare, f. 31 maj 1857
i Nyon (kantonen Vaud), d. 29 jan. 1910 i Grasse,
studerade filologi i Lausanne, Bonn och Berlin,
kom därefter 1878 till Paris, där han först anslöt
sig till naturalismen och väckte uppseende med
en panegyrisk broschyr À propos de L’assommoir
(1879) och Les allemands (1880) samt redigerade i
några år i Paris "La revue contemporaine"; samtidigt
skref han romaner i den naturalistiska stilen, såsom
Palmyre Veulard (1881), La chute de miss Topsy (1882)
m. fl. numera bortglömda. 1887 återvände han till
Schweiz som professor i jämförande litteraturhistoria
vid universitetet i Genève. 1892 återflyttade han till
Paris. Redan dessförinnan hade han under inflytande af
wagnerismen, prerafaelismen, Schopenhauer och den
ryska romanen brutit med naturalismen, uppträdde
som representant för "l’intuitivisme" och gjorde
sig bemärkt genom en serie tungsinta och djupa
själsanalyser, af hvilka den första var
La course à la mort (1885), som följdes af
Les sens de la vie, ett af hans mest lästa
arbeten (1889; "Lifvets mening", 1890; prisbelönt
af Franska akad.),
Les trois cœurs (1890) och
La sacrifiée (1892; "Offret", s. å.).
Därefter följde de mera rent psykologiska och
mindre abstrakt metafysiska romanerna
La vie privée de Michel Teissier (1893),
La seconde vie de Michel Teissier (1894),
Michel Teissier (s. å.),
Les roches blanches (1895; "Hvita klipporna", 1896),
Dernier refuge (1895),
Là-haut (1897),
Le ménage du pasteur Naudié (1898),
Au milieu du chemin (1900) m. fl.,
intressanta genom sin belysning af moderna själsfenomen.
Det bästa han skrifvit torde dock vara novellen
Le silence (1894).
R. uppträdde äfven som en distingerad och
idérik kritiker med arbeten som
Wagner et l’esthétique allemande (1886),
Giacomo Leopardi (1888),
Les idées morales du temps présent (1891),
Dante (s. å.),
Stendhal (s. å.),
Lamartine (1893),
Essai sur Goethe (1898),
Nouvelles études sur le XIX:e siècle (s. å.).
Af själfbiografiskt innehåll är
Mes débuts dans les lettres (i "L’Illustration nationale suisse", 1889–90).
Se Pellissier, "Études de littérature contemporaine" (1898–1900),
Faguet, "Propos littéraires" (I, 1902), och
F. Roz, "E. R." (1906).

J. M.

Roda [rå-], stad i Sachsen-Altenburg, vid Roda, en biflod till Saale,
och vid Weimar–Gera-järnvägen. 4,068 inv. (1905).

Roda, La [la rå’da], stad i spanska prov. Albacete (Murcia),
vid järnvägen Madrid–Alicante. 7,066 inv. (1900). Handel med spannmål och saffran.

J. F. N.

Rodagen, med. farm., ett medel, som försökts emot
Basedowska sjukdomen (se d. o.) och framställes
af mjölk från getter, hos hvilka man opererat bort
sköldkörteln. Hos sådana djur har man antagit, att i
kroppsvätskorna skulle hopa sig (ännu okända) gifter,
hvilka sköldkörteln under normala förhållanden har
till uppgift att oskadliggöra, men som uppträda
hos de sköldkörtelberöfvade djuren. Då, som man
likaledes antagit, den af Basedowska sjukdomen lidande
patienten bl. a. skulle i sin kropp förete ett abnormt
öfverskott af sköldkörtelsekret, har man tänkt sig,
att detta skulle neutraliseras af de nämnda ämnena
i mjölken från de sköldkörtelberöfvade getterna,
hvarigenom en förbättring af patientens tillstånd
skulle ernås. Medlet har icke vunnit allmännare
erkännande eller användning. Det beredes genom
getmjölkens intorkning och utrifning till ett pulver
med lika mängd mjölksocker och har getts i dos af en
tesked 3 ggr dagligen. I stället för rodagen har man
ibland gett Basedow-patienterna att dricka 0,25–0,5
l. färsk mjölk från sköldkörtelberöfvade getter.

C. G. S.

Rodan (af grek. rho’don, ros, emedan dess
järnförening utmärkes af röd färg), kem. Se Cyan.

Rodanammonium l. Svafvelcyan-ammonium, kem.,
NH4 . SCN, ammoniumsalt af rodanvätesyra eller
tiocyansyra (jfr Cyan), framställes genom upphettning
af kolsvafla med ammoniak och alkohol:

CS2 + 2 NH3 = NH4 . SCN + H2S.
Det bildar färglösa,
i vatten lättlösliga kristaller. Vid upphettning
till 170°–180° omlagras saltet, i analogi
med ammoniumcyanat (se d. o.), till
svafvelurinämne:

NH4 . SCN = CS(NH2)2.

K. A. V–g.

Rodanföreningar, kem. Se Cyan, Kvicksilfver, sp. 402,
Rodanammonium och Senapsolja.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:41 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0299.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free