Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland / 573-574 (1916) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Roddidrott

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öfningsbåtar. Den inriggade båten har tullgångarna
i eller på relingen, är bredare än den utriggade
båten, har relingen högre öfver vattnet och vakar
sjön bättre. En typ inriggare går under benämningen
"Öresundstyp". De utriggade kapproddbåtarna (se
fig. 3-5) äro vanligen kravellbyggda (se Bordläggning
och Båtbyggnad), men så, att borden utgöras endast
af två böjda fanerskifvor. Klinkbyggda båtar (se
Bordläggning) förekomma numera egentligen endast
som öfningsbåtar; de äro starkare och billigare, men
ej så snabba. Materialet utgöres af ceder, mahogny
eller kvistfri gran. Yttre köl användes numera icke,
men inuti båten höjer sig ett slags köl, som utgör
bordens stöd och äfven uppbär sittbrädena. Den
utriggade kapproddbåten ligger relativt lågt på
vattnet. (En tom kapproddbåt är så lätt, att den
i själfva verket ligger mycket högt på vattnet, så
högt, att man, då den är bemannad och under rodd,
ofta ser dager för- och akteröfver, då båten vid
hvarje årtag höjes något.) Den är konstruerad och
byggd så smäcker, att om roddarna stege i den,
då den befunne sig på land, skulle den sprängas
sönder. Vattnets tryck utifrån och trycket af
roddarnas tyngd inifrån äro beräknade att motväga
hvarandra, så att båten blir tillräckligt hållfast,
då den begagnas för sitt ändamål i vattnet. Den
är så smal, att den, bemannad och stillaliggande,
skulle välta rundt, om roddarna ej stödde den med
årorna uthalade och årbladen liggande på vattnet. Den
är mycket lång och spetsig, och i för och akter,
där största faran är för öfverspolning, är den täckt
med vattentät duk. Dessa täckta rum bruka äfven vara
afskilda från den öfriga delen af båten med vattentäta
skott, hvarigenom den flyter lättare i händelse af
vattenfyllning. Särskilda vågbrytare i för och akter
samt fribord utefter sidorna, där den vattentäta
duken slutar och det öppna rummet för besättningen
vidtar, hindra äfven vattnet att därifrån intränga,
såvida ej vågorna äro alltför höga. Tullgången är ofta
rörlig, på det årtaget må kunna utsträckas i största
möjliga grad. Dessa rörliga årtullar (eng. swivels)
äro öfverbundna, hvilket gör att, då man med händerna
håller i åran och stöder årbladet mot vattnet, båten
däraf balanseras. Fotspjärn finnas för
fötterna, och glidsäten (eng. slides) äro anordnade,
som möjliggöra för roddarna att äfven använda benen
vid årtagen. Dessa glidsäten äro anbragta på skenor
och rulla på trissor.

Fig. 3. Utriggade 8-årade kapproddbåtar i täflan.

Fig. 4. Enmansrodd.

Fig. 5. Dubbel enmansrodd.

Vid kapprodd skiljer man på två olika arter af rodd, rodd i flerårad båt
och enmansrodd (eng. sculling). I inriggade båtar förekommer
vid kapprodd endast flerårad rodd, d. v. s. roddarna
äro minst två, och hvarje man sköter hvar sin åra
(fig. 2). Vid kapprodd med utriggade båtar förekommer
såväl flerårad rodd (fig. 3) som enmansrodd, hvarvid
"enmansrodden" (fig. 4) äfven kan vara dubbel enmansrodd, d. v. s.
båten är bemannad med två personer, som sköta hvar
sitt par åror (fig. 5). Den flerårade båten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>