- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
579-580

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rode, Jacques Pierre Joseph - Rode. 1. Gotfred R. - Rode. 2. Ove R. - Rode. 3. Helge R. - Rode, Fohström-von R., Alma Evelina, finsk sångerska. Se Fohström-von Rode - Rode, Halfdan - Rodelökken. Se Kristiania, sp. 1388 - Roden, förr by - Roden. Se Roslagen - Rodén, Karl Gustaf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1800 blef han soloviolinist hos förste konsuln
(Bo-naparte), och 1803-08 vistades han i Petersburg
som soloviolinist hos Alexander I. Det ansträngande
lifvet och klimatet där angrepo honom så, att
hans spel därefter var blott en skugga af hans
glansperiods. Likväl konserterade han 1811 i
Tyskland och Österrike (där Beethoven för honom
skref violinromansen op. 50), stannade i Berlin,
där han gifte sig 1814, samt återvände 1820 till
sin födelseort. R:s spel anslöt sig, ehuru mera
moderniseradt, till Viottis och glänste liksom dennes
med sångbar behandling af violinen samt en okonstlad
och verksam passagebildning. På Spohr gjorde han så
mäktigt intryck, att denne en tid uteslutande bildade
sig efter honom. Hans kompositioner ega ännu anseende
bland violinspelare, i synnerhet a-mollkonserten,
g-durvariationerna och de 24 kapriserna. Han skref 13
konserter, 4 stråkkvartetter, 8 "quatuors brillants",
duetter, etyder m. m. Biogr, af Pougin (1874).
A. L.*
illustration placeholder


Rode [råde]. 1. Gotfred R., dansk författare,
f. 9 mars 1830, d. 12 sept. 1878, tog 1864
magisterkonferens i nordisk filologi och 1866 filos.
doktorsgrad på afh. om Renaissancens tidligste
eftervirkning paa dansk poetisk literatur
. 1874
grundlade han en folkhögskola i Ordrup nära Köpenhamn
och ledde den till sin död. I sina Digte og sange
(1857) röjde han ej mycken själfständighet, men fin
smak och konstnärlighet. Han utgaf Holbergs "Moralske
tanker" (1860) och "Heltinde-historier" (1861). -
2. Ove R., den föregåendes son, dansk politiker,
författare, f. 31 aug. 1867, blef 1885 student i
Kristiania och återvände 1886 till Danmark, där
han tidigt slog sig på journalistik. Redan 1887-88
var han redaktör af den radikala veckotidningen
"Piraten" och 1889-92 af den nyuppsatta dagliga
tidningen "Köbenhavn" och blef sedan medarbetare
i "Politiken", 1897 redaktionssekreterare där och
slutligen 1905 tidningens politiske redaktör. Vidare
var han 1901-03 ordf. i Studentersamfundet, blef
1905 ordf. i radikala vänsterns arbetsutskott och var
1907-13 stadsfullmäktig i Köpenhamn. Redan 1898 hade
han, ehuru förgäfves, sökt bli invald i folketinget,
men 1909 invaldes han där för Holbæk-kretsen, och
sedan 1910 representerar han Kalundborg-kretsen i
folketinget. R. kom rätt snart att spela en roll
som en af radikala partiets talare, och 21 juni 1913
upptogs han i Zahles ministär som inrikesminister;
han medverkade 1915 till den kompromiss, som ledde
till antagandet af den nya grundlagen. R. har utgett
de två satiriska skådespelen Harlekins omvendelse
(1899), emot dem, som för världslig vinning svika
sin ungdoms frihetskraf, och Nationalgaven eller den
berömte olding
(1902). - 3. Helge R., den föregåendes
broder, dansk skald, f. 16 okt. 1870, uppfostrades
i Kristiania, men återvände som ung
man till Danmark, där han sedan haft sitt hemvist. Han
har utgett några diktsamlingar, Hvide blomster (1892),
Digte, gamle og nye (1907) och Ariel (1914), samt
en rad skådespel, af hvilka några vunnit bifall:
Kongesönner (1896), Sommereventyr (1897), Dansen
gaar
(1898), Kampene i Stefan Borgs hjem (1901),
det mystiska Solsagn (1904), ett af hans vackraste
verk, Komedier (2 bd, 1905), Morbus Tellermann,
et storstadsdrama
(1907), Flugten (1909) och Grev
Bonde
(d. v. s. Leo Tolstoj) og hans hus (1912). R:s
ungdomsdikter och första skådespel tyngdes af en
viss sökt originalitet och sentimentalitet ända till
öfverspändhet, men buros af stark skönhetslängtan
och innerlig stämning. Senare lyckades han arbeta
sig fram till större konstnärlighet. - R:s hustru,
Edith R., född Nebelong, har uppträdt
som författarinna med tidsbilder af unga kvinnor
(Misse Wichmann, 1901, och Kvinde, 1908), romaner:
Tilfredse hjerter (1905), Af kundskabens træ
(1912), Pige (1914) och skådespelet Sejren (1913).
1-3. E.Ebg.

Rode [råde], Fohström-von R., Alma Evelina, finsk
sångerska. Se Fohström-von Rode.

Rode [rwde], Halfdan, norsk sångare (baryton),
f. 1871 i Porsgrund, har från 1894 uppträdt som
konsertsångare och från 1900 tillika som operaartist,
utbildad därtill i Milano, Berlin och London. Han har
konserterat eller gett gästspel i Sverige, Danmark
och Tyskland samt på senare åren varit fast anställd
vid Nationaltheatrets i Kristiania operaafdelning,
där han äfven är sånginstruktör. Bland R:s roller
må nämnas Figaro i "Figaros bröllop", Don Juan,
Kasper
i "Friskytten", Toreadoren i "Carmen",
Telramund i "Lohengrin" och Marcel i "Bohême". Han
deltog som solist i Kristiania handelsstands förenings
sångarfärder till Göteborg 1901 och Stockholm 1903,
vid norska jubileumsutställningens musikfester 1914
m. m. K. V. H.

Rodelökken. Se Kristiania, sp. 1388.

Roden [rå-], förr by, sedan 1906 förenad med staden
Saarlouis.

Roden. Se Roslagen.

Rodén, Karl Gustaf, missionär, bibelöfversättare,
etnograf, f. 27 aug. 1860 i Ryssby, Småland. Efter
studier vid Fjellstedtska skolan och Johannelunds
missionsinstitut prästvigdes R. 1883 och utgick 1885
som missionär till Evangeliska fosterlandsstiftelsens
östafrikanska missionsfält, där han först placerades
vid den gamla hufvudstationen M’kullo (utanför
Massaua). Sedan den italienska ockupationen af
Eritrea möjliggjort ett ordnadt missionsarbete
i det inre höglandet, blef R. 1890 förflyttad
till Geleb (hufvudort i Mensalandet), som under
hans ledning småningom utvecklats till ett stort
bildningscentrum för de tigretalande stammarna
utmed den nordabessinska kulturgränsen. R. kan
sägas vara skaparen af tigreskriftspråket genom
den under hans ledning tillkomna öfversättningen
af nya testamentet till tigre (Asmara 1902) jämte
andra öfversättningsarbeten för kyrkans och skolans
behof. Som kännare af det abessinska kejsardömets
officiella språk, amhariskan, har han dessutom haft
Brittiska och utländska bibelsällskapets uppdrag att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:41 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0306.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free