- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
583-584

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rodenberg, Julius - Rodenburgh, Johan von - Rodentia. Se Gnagare - Roder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kulturskildringar, af hvilka i synnerhet de från
England ega stor förtjänst. Här må nämnas Tag und
nacht in London
(1862, 4:e uppl. 1864; "Dag och natt i
London", 1862), Paris bei sonnenschein und lampenlicht
(2:a uppl. 1867; "Paris vid dagsljus och lyktsken",
s. å.), Studienreisen in England (1872; "Bilder ur
lifvet i England", 1873), Belgien und die belgier
(1881), Bilder aus dem Berliner leben (1885-88;
3:e uppl. 1890) och Eine frühlingsfahrt nach Malta
(1893). Bland hans öfriga, talrika alstring äro
äfven en biografi öfver Dingelstedt (2 bd, 1891) och
Erinnerungen aus der jugendzeit (2 bd, 1899). Den
1901 utgifna festskriften till hans ära innehåller
äfven en bibliografi.

Rodenburgh [rå-], Johan von, fästningsingenjör
(födelse- och dödsår okända), var holländare och
hade efter väl förvärfvade insikter i matematik och
fortifikation slagit sig på skeppsfart och navigation
samt "fast alle Konunga Rijken och Herskaper uti
Christenheeten perlustrerat och beskådat", men
lämnade sedan sjön och följde först prins Fredrik
Henrik af Oranien i fält samt deltog därunder i
belägringen af ’s Hertogen-bosch 1629, hvarefter han
ritade och lät trycka denna fästnings plan. Sedan
gick han i rysk tjänst och blef öfverste ingenjör
hos storfursten af Moskva och stannade där i 7 år,
hvarpå han i slutet af 1637 begaf sig till Livland och
erbjöd sin tjänst åt svenska kronan. Anbudet antogs,
och R. fick till en början uppgöra dels en karta
öfver trakten kring Dorpat och "reviren derifrån
och till Pernou", dels förslag till befästning vid
Nymünde, hvilket senare fastställdes af regeringen,
som därpå uppgjorde kontrakt med R. om skansens
byggande. Dessförinnan hade emellertid den nu till
Stockholm öfverkomne R. enligt order besett Jönköping,
Göteborg och Älfsborg samt sedan gett sitt "sentiment"
öfver dessa orters befästningar till känna. Han
förordnades därefter 1639 till generalingenjör i
Ingermanland och Livland, dit han sedan återreste
och byggde Nymünde skans samt gaf anvisningar om
Riga stads förstärkande åt borgarna, med hvilka han
därvid råkade i en del stridigheter. Han uppgjorde
desseiner till Riga slott, Kobron skans, Pernau
och Keksholm. R. anklagades emellertid för att ha
fuskat med arbetet vid Nymünde, men for då, 1640,
öfver till Stockholm och lyckades ej blott nedtysta
saken, utan utverkade äfven, att han än en gång och nu
tillsammans med Örnehufwudh fick inspektera de svenska
fästningarna. Under tiden hade generalguvernören
i Livland dock anmält, att R. vid Nymünde mest
sökt sin egen fördel och ej följt kontraktet; men
vid sin återkomst till Stockholm lyckades R. ånyo
afvända faran. Generalguvernören befalldes dock att
ha ögonen öppna för hans görande och låtande. När
R. kom tillbaka till Livland, började han tvista med
fältkvartermästaren där Schwengeln om företrädet,
och generalguvernören hade mycket svårt att tygla de
båda hetlefrade herrarna. R. uppgjorde emellertid
förstärkningsförslag till Narva 1641 och till Nyen
1643, fick fullmakt som generalkvartermästare i
östersjöprovinserna samt adlades 1647 och kontraherade
s. å. om byggandet af Kirkholms skans samt utstakade
vid Narva ett hackelverk för ryssar. 1650 gjorde
han "afmätningar" af Düna-, Evst- och
Embach-strömmarna. 1651 reglerade han gatorna och
hamnen i Riga samt kontraherade om utförandet
af förstärkningsarbetena vid Riga slott efter
Wärnschiöldhs dessein. 1653 kontraherade
han och mågen ingenjör Murrer om Riga förstads
befästande. 1654 iståndsatte han Wolmar. Han tvekade
sålunda ej att åtaga sig mycket arbete, men utförandet
lämnade ofta mycket öfrigt att önska. Nymünde,
för hvars fullbordande han dock af regeringen fått
en guldkedja med drottningens porträtt, måste snart
repareras, Kirkholms skans rasade delvis kort efter
dess aflämnande som färdigbyggd, och riksmarsken
Horn skref. 1655, att de af R. uppförda verken "intet
äro tillbörligen handterade, uthan tillika medh den
kostelige tiden illa försummade wordne". R. var dock
mycket skicklig i sitt fack, men sökte framför allt
rikta sig på sina entreprenader, var grälsjuk och lätt
att "digustera" samt hade en inställsam och talande
tunga och visste vanligen att ställa sig väl på högre
ort. 1657 var han "sehr alt", men fortfarande "etwas
eigensinnig". Kort därefter synes han ha aflidit.
L. W:son M.

Rodentia [-tsia], zool. Se Gnagare.

Roder 1. Styre (eng. helm, fr. gouvernail,
ty. ruder}, skpsb., en på fartygsskrofvet fäst,
vridbar, plan skifva, med hvars tillhjälp fartyget
styres i afsedd riktning. Rodrets verkan beror af,
att vattenpartiklarna genom fartygets framfart - till
ankars i strömvatten genom vattnets egen rörelse -
eller propellerns verkan träffa rodret med en viss
hastighet, hvarvid, om rodret icke ligger långskepps,
fartyget påverkas af en vridande kraft. Antag (fig. 1)
fartyget under gång i den stora pilens riktning och
ett roder, A, akterut lagdt babord öfver. Kraften
AB antas representera vattnets tryck, vinkelrätt mot
rodret; den kan uppdelas i komposanterna AC och AD,
den förra vinkelrät mot och den senare parallell med
fartygets medellinje. Om G är fartygets tyngdpunkt,
verka då två moment, nämligen AC x AE och AD x EG
att ge fartyget gir babord hän. Det senare momentet
är med vanliga roder af mindre betydelse till följd
af häfstångsarmens EG ringa längd; vissa nödroder
(se d. o.) äro dock grundade på verkan af kraften
AD, hvarvid, för att erhålla större moment, rodret
(motståndet) med tillhjälp af en utriggning bringas ut
från fartygssidan, så att haf stångsarmen EG betydligt
ökas.
illustration placeholder

Fig. 1. Rodrets verkan.
- Genom att i ofvanstående bevis insätta A1 i
stället för A o. s. v. erhålles verkan af ett förom
fartygets tyngdpunkt placeradt, s. k. förroder. Som af
fig. l synes, är dettas verkan motsatt akterrodrets,
i det att dess för åstadkommande af gir verksammaste
moment, A1C1 x AlEl, bibringar fartyget gir babord
hän, om rodret lägges styrbord öfver. Det mindre
momentet, AlDl x E1G, verkar här för gir åt motsatt
håll mot det större och förminskar alltså förrodrets
girverkan. - Rodrets vinkel mot fartygets

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:59:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcc/0308.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free