Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland / 591-592 (1916) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rodin, Auguste

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

verk, hvaribland Helvetets port med en mängd
relieffigurer och grupper ur Dantes Inferno (beställd
för Musée des arts décoratifs, ännu ej fullt färdig),
på Victor Hugos monument, från början afsedt för
Panthéon (första utkastet 1886, omarbetadt 1901,
uppställdt i Palais-Royal - skalden framställes
klassiskt naken, endast med ett lätt draperi öfver
midjan, lyssnande till Inspirationen i gestalt af
en flygande genie) och på Balzacs staty, beställd af
Société des gens de lettres och utställd 1898. Skalden
framställes ryggande tillbaka i öfvermänsklig smärta
för sin fantasis syner. Det grandiost tänkta verket,
behandladt i ytterst summarisk formgifning - ett
grofhugget stenblock - blef afvisadt (Falguière
utförde i dess ställe en banal sittande Balzac, som
uppställdes på Avenue de Friedland).


Fig. 2. Tänkaren, bronsstaty af Rodin.

Till storverken få vi äfven räkna
statyn Tänkaren (fig. 2) - ursprungligen
en Dantebild, som tillhörde helvetesporten,
senare utförd naken i litet format, så förstorad
i monumentala mått, kroppskaraktären uthamrad med
lidelsefull styrka och intensitet - en symbol af
den primitiva människan, som vaknar till medvetande
och söker klargöra för sig hvad det innebär att
vara människa. "Tänkaren" inköptes af en kommitté,
bildad af författare och konstnärer, skänktes till
staden Paris och uppställdes 1904 framför Panthéons
portik. Bland marmorverk från denna tid märkes gruppen
Kyssen (1898, Luxembourg; se afbildning å pl. VIII
till art. Bildhuggarkonst; finnes äfven "öfversatt"
i brons, omkomponerad i detta materials karaktär),
statyn Eva (1899), den djärft komponerade Ikaros’
fall, många raffineradt, med smekande behag och
skälfvande lif behandlade ensamfigurer eller grupper
af nakna ynglingar och kvinnor, bland dem Danaid
(Luxembourg), Evig vår (fig. 3), Den eviga idolen
(flera varianter, en i Berlins nationalgalleri),
Skönheten, Vällust, Adonis förvandlas till en blomma
m. fl. Andra verk af
R. äro Ugolino och hans söner (brons, Luxembourg),
Den förlorade sonen, Karyatid (sittande), Bellona
(monumental byst), Satyren hos bonden (1910, båda
i Luxembourg), Kvinnlig centaur och Rytande lejon
(utställda 1913), dessutom studier
af naket, än fragment, än hela figurer, hvaribland
Gammal kvinna ("la vieille heaulmière", Luxembourg,
1890) och Smygande man (1911, uppställd på Palazzo
Farneses gård i Rom). Bland R:s många porträttbyster
märkas, utom de redan nämnda, Puvis de Chavannes,
Rochefort, Geffroy, Berthelot, Falguière, Guillaume
(alla i Luxembourg), Barbey d’Aurevilly (uppställd i
S:t Sauveur le Vicomte 1909). En vas med ingraverade
figurer (backanal) ses i Luxembourg. R:s teckningar -
oftast nakna figurer i hastigt uppskisserad rörelse -
äro af största intresse. En samling af 142 teckningar
utgafs 1897.


Fig. 3. Evig vår, marmorgrupp af Rodin.

R:s område sträcker sig från det mest noggranna
återgifvande af den lefvande verkligheten till fantasi
och vision, från kulten af den sköna sinnliga formen
till skarp karaktärsanalys och personligt skapande
stil, skärpande af det bestämmande, undertryckande
af det oväsentliga. Hans idéer kunna ibland förefalla
sökta och bisarra, i regel är likväl den formella idén
fullt klar och genomförd med orygglig konsekvens. Han
glömmer aldrig, att det är i formen konstnären har
att uttrycka sin tanke, och hans formkänsla är eldig
och temperamentsfull, liksom den är hänsynslös
mot traditionella skönhetsregler. Han har, utan
att sträfva efter popularitet och ofta mött med
oförstående och motvilja, tillkämpat sig platsen som
den mest betydande plastiske konstnär under senare
delen af 1800-talet. I sin öfverlägsna och starkt
individuella förmåga att ge formen karaktär, rörelse,
lif representerar han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>