- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
595-596

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rodney, George Brydges, baron R. - Rodofycéer. Se Rhodophyceæ - Rodokrosit - Rodologi - Rodomna. Se Roanne - Rodomontad - Rodosto - Rodotilit - Rodrigues, João Barbosa - Rodrigues-Gradis, Eugénie Rebecca. Se Foa, E. - Rodriguez l. Diego Rodriguez, ö - Roe, sir Thomas

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Vincent (16-17 jan. 1780) förstörde han i grund en
underlägsen spansk eskader under amiral Langara,
undsatte därpå Gibraltar och kämpade på våren utan
afgjord framgång mot franske amiralen de Guichen. Han
intog 1782 den holländska kolonien S:t Eustache, där
han hänsynslöst konfiskerade massor af neutrala och
engelska handelsvaror, hvilket sedan invecklade honom
i trassliga processer med engelska köpmän. S. å. vann
R. 12 april i sundet mellan Dominica och Iles des
Saintes (s. om Guadeloupe) öfver franske amiralen
de Grasse en lysande seger, som - ehuru den ej
nog energiskt fullföljdes - stadfäste Englands
öfverlägsenhet i Västindien. Han drog under slaget
fördel af en kastning af vinden och utförde med sina
35 skepp en genombrytning af fiendens linje (33 i
storlek och fart öfverlägsna fartyg), hvilken manöver
gjorde epok i sjökrigets historia. R. upphöjdes
s. å. till peer (baron Rodney) och fick af parlamentet
en årlig pension af 2,000 pd st., hvilken vid hans
död gjordes ärftlig för titelns innehafvare. Dåliga
affärer och klen hälsa fördystrade R:s ålderdom. Han
var en bland brittiska flottans största sjöhjältar,
men kan ej fritagas från sådana karaktärsbrister
som fåfänga, nöjeslystnad och egennytta. Jfr Mundy,
"Life and correspondence of admiral lord R." (2
bd, 1830), och D. Hannay, "Life of R." (1891).
Kj. (V.S-g.)

Rodofycéer, bot. Se Rhodophyceæ.

Rodokrosit (af grek. rhodon, ros), miner., mera
sällan förekommande namn på manganspat (se d. o.).
A. Hng.

Rodologi (af grek. rhodon, ros, och logos,
vetenskap), bot., vetenskapen om rosorna. - Rodolog,
den, som egnar sig åt denna vetenskap.

Rodomna. Se Roanne.

Rodomontad (fr. rodomontade, af Rodomonte,
"bergrullaren", namn på en öfvermodig kämpe i Bojardos
och Ariostos stora hjältedikter), skräfvel, skryt
med hjältedater.

Rodosto (turk. Tekirdag), stad i turkiska
vilajetet Adrianopel, vid Marmarasjöns nordvästra
strand. Omkr. 42,000 turkar, armenier och greker,
judar och västerlänningar. Grekisk-ortodox
ärkebiskop, många moskéer och kyrkor, en grekisk
skola. Hafsbad. R., som har en god, för de
flesta vindar skyddad ankarplats, är en betydande
handelsplats och exporterar frukter, vin m. m. R. är
forntidens Bisanthe, senare kalladt Rhaidestos,
en samisk koloni. Under världskriget 1915 besköts
R. 27 maj af en engelsk undervattensbåt, som där
sänkte ett turkiskt fartyg och sedan trängde in i
Konstantinopels hamn. (J. F. N.) L. W:son M.

Rodotilit (af grek. rhodon, ros), miner.,
detsamma som inesit, d. v. s. ett vattenhaltigt
mangankalciumsilikat (Mnl Ca) H2 SiO4.
A. Hng.

Rodrigues [rådri’ges], João Barbosa, brasiliansk
botanist, f. 1842, d. 1911, 1883 föreståndare för
Amazonas-museet i Manáos och 1889 för botaniska
trädgården i Rio de Janeiro. Genom flera resor
utforskade han Brasiliens flora och äfven dess
etnografi. Hans största arbeten äro Plantas novas
cultivadas no Jardim botanico do Rio de Janeiro

(1891-98), Palmœ mattogrossenses (1898), Genera
et species orchidearum novarum
(2 bd, 1877-82)
och Sertum palmarum brasiliensium (2 bd, 1903).
C. Lmn.

Rodrigues-Gradis [rådrig gradi], Eugénie Rebecca. Se
Foa, E.

Rodriguez 1. Diego Rodriguez [eng. utt. räudr^geth,
port. utt. rådri’geth], ö uti Indiska oceanen,
är den östligaste af Mascarenerna, omkr. 640
km. ö. om Mauritius, och tillhör liksom denna ö
England. 110 kvkm. ön är bildad af doleritlava,
rik på olivin. Genom densamma går från v. till
ö. en central ås af betydande höjd (Grande Montagne,
347 m.), och från denna utstråla djupa ådalar mot
hafvet. Klimatet är jämförelsevis torrt, och åarna
föra vatten endast en kort tid. Orkaner äro mycket
vanliga. För naturforskaren erbjuder ön åtskilligt af
intresse. Det enda nu lefvande inhemska däggdjuret är
en växtätande flädermusart (Pteropus rodericensis);
af införda svin, kaniner, råttor och möss ha i
synnerhet de sistnämnda förökat sig så, att de
blifvit en landsplåga. Ännu i senare hälften af
1700-talet lefde här solitären (se Drontsläktet). ön,
som lyder under Mauritius, hade 1911 4,829 inv.,
de fleste från Mauritius. Endast en ringa del af ön
är odlad. Viktigaste jordbruksprodukterna äro ris,
majs, hvete, sockerrör, bomull, bönor, batater och
vanilj. R. upptäcktes af portugiser 1645, tillhörde
därefter länge fransmännen och togs 1810 af England
samt afträddes till detta land 1814. En telegrafkabel
går förbi R. från Syd-Afrika till Australien.
(J. F. N.)

Roe [råli’], sir Thomas, engelsk diplomat, f. 1580
eller 1581 i Essex, d. 6 nov. 1644, erhöll en
hofcharge under drottning Elisabets sista år,
utmärktes af Jakob I med knightvärdighet och var
genom förtrogen vänskap förbunden med tronföljaren
prins Henrik (d. 1614) och dennes syster Elisabet
(sedermera drottning af Böhmen). R. utsändes 1610 af
prins Henrik på en upptäcktsresa till Syd-Amerika,
seglade under denna ett stycke uppåt Amasonfloden
och utforskade kustområdet mellan denna flods
mynning och Orinoco-mynningen. Hvarken under
denna resa eller två följande i samma trakter
lyckades R. göra de fynd af guldgrufvor, som
voro färdernas hufvudsyfte. Han sändes 1615 på
Ostindiska kompaniets hemställan som ambassadör till
"Stora Mogul" för att utverka handelsprivilegier åt
kompaniet, främst skydd för dess nyanlagda faktori
i Surat. R. anlände sept. s. å. till schah Jahángirs
hof i Agra och vistades där ända till jan. 1618. Sitt
diplomatiska värf utförde han med framgång, och i den
dagbok han förde (senast utgifven af W. Foster, 1899)
har han lämnat en liflig och kulturhistoriskt mycket
värdefull skildring af förhållandena i "Stora Moguls"
rike. Hemfärden anträdde R. öfver Persien, där han
äfven förde underhandlingar om handelsförbindelser,
och 1621-28 var han brittisk ambassadör vid turkiske
sultanens hof. Kännetecknande för R:s politiska
skarpblick är, att han liknade det ottomanska riket
vid en "ohjälpligt sjuk man", "en gammal kropp,
fördärfvad genom laster, som förbli kvar, medan
ungdom och styrka aftaga". Han medlade under sin
vistelse i Konstantinopel fred mellan Polen och
Turkiet och sökte genom engelska subsidier vinna den
siebenbürgiske fursten Bethlen Gábor I för de tyske
protestanternas sak och särskildt för den engelska
diplomatiens specialsyfte, Kurpfalz’

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:41 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0314.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free