- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
617-618

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Roger, Thomas - Roger, Gustave Hippolyte - Roger af Hoveden, engelsk krönikeskrivare. Se Hoveden - Roger af Wendover - Roger-Bloche, Paul - Rogers, Samuel - Rogers, James Edwin Thorold

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Gyldenstolpe rekommenderades till ingenjör i Stade. Detta
blef han dock ej, utan for i stället till Stralsund,
hvarifrån han sedan medföljde O. V. v. Königsmarck,
hos hvilken han kommit i gunst, till Stockholm,
där han 1683 på dennes förord fick fullmakt dels
som chef för pionjärkompaniet i Pommern, dels som
fortifikationskapten i Stralsund. Återkommen dit,
utarbetade han förslag till bastioner och flescher
vid Kniperthor samt till kronverk framför denna
port och Frankenthor, hvilket allt approberades
af konungen 1684, oaktadt Dahlbergh påvisade, att
särskildt Kniperthorkronverket ej vore lämpligt. R.,
som s. å. fick majors karaktär, började genast arbeta
på detta senare verk, och 1685 uppgjorde han förslag
till utanverk i öfrigt samt betäckt väg vid Stralsund,
hvilket s. å. äfven fastställdes. Dahlbergh och
v. Kemphen (se d. o.) motarbetade emellertid R.,
hvarför denne 1686 fann för godt att med konungens
tillstånd gå med sin gynnare Königsmarck i veneziansk
tjänst; men dessförinnan uraktlät han att göra reda
för och ordentligt aflämna fortifikationsbefälet och
sina nu som illa anlagda ansedda arbeten i Stralsund,
hvarför Karl XI återkallade den på väg till Morea
varande R. för att stå till svars inför en tillsatt
undersökningskommission. R. återkom 1687 och lyckades
gå fri från ansvar samt fick på ansökan afsked ur den
svenska tjänsten 25 maj 1688. Följande år insågs dock
allmänt olämpligheten af "Rogerska fåfänge arbetet",
som kostat kronan nära 40,000 rdr. R. utmärkte sig
sedan på Morea och hade 1690 avancerat till öfverste.
L. W:son M.

illustration placeholder

Roger [råjé], Gustave Hippolyte, fransk operasångare,
f. 1815 nära Paris, d. 1879 i Paris, utbildad vid
konservatoriet där, debuterade med stor framgång
på Opéra-comique 1838. Sedan han där skapat flera
partier, öfvergick han 1848 - efter att i England
jämte Jenny Lind ha gjort en konsertresa, som han
beskrifvit i själfbiografien Le carnet d’un ténor
(1880) - till Stora operan, hvarest han 1849 med
ofantligt bifall kreerade Profeten. Han beundrades
lika mycket i den tragiska som i den komiska genren,
men den friska, böjliga och välklingande rösten led
af att forceras till hjältetenor. I tyska städer
gasterade han med framgång på tyska språket. Genom
en jaktolycka förlorade han 1859 sin högra arm;
den ersattes visserligen med en konstgjord, men han
rörde sig därefter med svårighet på scenen, hvarför
han ej längre kunde tjänstgöra på Stora operan, utan
återgick till Opéra-comique. Slutligen blef han 1868
sångprofessor vid konservatoriet. Till hans förnämsta
roller hörde Georges i "Hvita frun" samt Fra Diavolo.
A. L.*

Roger af Hoveden [råMjer - ha’vden], engelsk
krönikeskrifvare. Se Hoveden.

Roger af Wendover [råMjar -
engelsk krönikeskrifvare, troligen f. i Wendover
i Buckinghamshire, d. 6 maj 1236 i S:t Albans,
där han var munk, skref en vidlyftig krönika med
titeln Flores historiarum, hvilken går från världens
skapelse till 1235 och har själfständigt värde för
tiden från 1202. Den är utgifven af H. O. Coxe (4 bd,
1841-42) och, för tiden från 1154, i Rolls series af
H. G. Hewlett (3 bd, 1886-89). Kritiken har påvisat,
att han som historisk källa är ganska otillförlitlig.

Roger-Bloche [råjé-blåj], Paul, fransk skulptör,
f. 1865 i Paris, studerade för Cavelier och Barrias
och fick sitt speciella område som skildrare af
samhällets vanlottade. Flera af hans grupper och
bilder i brons, Barnet, Köld, Hunger o. a., finnas
i Luxembourgmuseet och i staden Paris’ samling.
G-g N.

Rogers [rå’djos], Samuel, engelsk skald, f. 1763
i London, d. 1855, blef delegare i sin faders
bankiraffär, men egnade sin ledighet åt poetiska
värf, omgaf sig med utsökta konstsamlingar, mottog
som gäster samtidens utmärkta personligheter och
understödde behöfvande författare. R. började med
att efterbilda Goldsmith och Gray samt utgaf 1792
lärodikten The pleasures of memory, det sista mera
framstående alstret af engelska pseudoklassicismens
sträfvan att framställa hvardagstankar i en
förfinad och rikt utarbetad diktion. I An epistle
to a friend
(1798) utvecklade han sina begrepp om
en harmonisk lefnad, i sin ofulländade dikt Voyage
of Columbus
(1812) sökte han sammansmälta den
gamla reflekterande skolan med den nya, måleriskt
berättande, och hans Jacqueline (1814), den första
af hans dikter, som vann allmänt bifall, står på
fullt modern mark. Human life (1819) betecknar ett
återvändande till betraktelsepoesien och har samma
formfulländning som hans förstnämnda arbete, men ett
rikare innehåll. R:s största och mest intresseväckande
alster är Italy (1821-34; på blankvers), med mera
enkelt språk, uddigare betraktelser och många
synnerligen väl gjorda skildringar; bekantast torde
det ställe vara, som handlar om Byron. R:s samlade
diktverk äro flera gånger utgifna. Hans Recollections
utgåfvos 1857 och hans Table talk (med många bitande
infall) 1856. Se biogr, af Clayden (1887 och 1889).
(E. B-n.)
illustration placeholder


Rogers [rå’d]9å], James Edwin Thorold, engelsk
nationalekonom, f. 1823 i Hampshire, d. 13 okt. 1890
i Oxford, tog först master-of-arts-graden i Oxford,
vardt sedermera prästvigd och verkade som präst
inom högkyrkan, men egnade sig efter någon tid åt
universitetslärarverksamhet och blef 1859 professor
vid King’s college i London, innehade denna professur
till sin död, bestred 1862-67 en nationalekonomisk
professur i Oxford, men fick vid förnyad tillsättning
af densamma träda tillbaka för Bonamy Price, hvars

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:41 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0325.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free