- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
637-638

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Roland de la Platière. 1. Jean Marie R. - Roland de la Platière. 2. Marie Jeanne (Manon) R. - Rolander, Daniel - Roiandsbräschen. Se Brèche de Roland och Mont Perdu - Rolandseck

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

blef han afskedad. Konungadömets fall 10
aug. s. å. förde honom åter in i ministären, då
interimsregering. Men de krafter girondisterna
lösgjort vände sig nu mot dem själfva. Septembermorden
öppnade R:s, liksom i allmänhet girondisternas, ögon
för faran af de anarkiska agitationerna; och äran af
den ädla, ehuru fåfänga strid, som girondistpartiet
under nationalkonventets första tid utkämpade för
att rädda Frankrike undan det hotande skräckväldet,
tillkommer i hög grad R. Den upphetsning, som
konungens process åstadkommit, gaf emellertid de
anarkiska sträfvandena ökad styrka, och till följd
däraf upplöstes 21 jan. 1793, dagen för konungens
afrättning, den s. k. opinionsbyrå, som R. upprättat
för att genom den allmänna meningens bearbetande verka
i samhällsordningens intresse. Då förlorade R. modet
och lämnade två dagar därefter sin ministerplats och
det offentliga lifvet. Under upproret 31 maj-2 juni
s. å., hvarigenom girondisterna störtades, beslöto
upprorets ledare, att R. skulle fängslas, men han
undkom med sin makas hjälp till Rouen. Då han mottog
underrättelsen om hennes afrättning, dödade han sig
själf 15 nov. 1793 (i Bourg-Baudoin, nära Rouen).
illustration placeholder

- 2. Marie Jeanne (Manon) R., den föregåendes maka,
dotter till en gravör Gratien Phlipon, föddes
17 mars 1754 i Paris. Hon är kanske den förnämsta
representanten för den ideella hänförelse, som -
ett resultat af den rousseauska samhällslärans
optimism och det rådande antiksvärmeriet - utgjorde
en så väsentlig orsak till revolutionens både storhet
och olyckor. Brådmoget vetgirig och entusiastisk,
hängaf hon sig redan som ung åt läsning af Rousseaus
och andra upplysningsfilosofers skrifter samt
af öfversättningar från antiken och bragtes
därigenom till att anse de flesta bestående
samhällsinstitutionerna som verk af fördomar
eller som onödiga skrankor, hvilka blott behöfde
bortskaffas, för att mänsklighetens medfödda godhet
skulle kunna göra sig gällande och ett tillstånd af
lycka uppstå. Medlet härtill skulle, enligt hennes
åsikt, revolutionen bli, men den finge ej stanna vid
1791 års konstitutionellt monarkiska författning,
utan borde vida fullständigare, än denna gjort,
bortskaffa lämningarna af det gamla samhällsskicket,
bland hvilka konungadömet var den mest i ögonen
fallande. Sedan hennes mans hus, i synnerhet genom
hennes tjusningskraft, blifvit samlingsplatsen för
de förnämste girondisterna (se R. 1), inspirerade hon
för sina idéer dessa sina vänner, hvilkas uppfattning
redan förut gick i samma riktning. Men hon ingaf
dem äfven den benägenhet att i det politiska lifvet
låta leda sig af personliga sympatier och antipatier,
som utgör en af svagheterna i hennes karaktär. Hvad
hon däremot ej i tillräcklig grad kunde meddela dem
var den beslutsamhet, hvaraf hon var mäktig. Denna
beslutsamhet visade hon i synnerhet under konventet, då
girondisterna hade att bekämpa de brutala krafter,
hvilkas lösgörande blifvit följden af konungadömets
störtande, som gironden trott skola medföra så
lyckobringande resultat, och härvid stod hon modigt
och trofast vid sin makes sida. Hennes äktenskap, som
ingåtts 1780, var och blef dock aldrig å hennes sida
grundadt på kärlek, utan blott på aktning. Däremot
uppstod ett platoniskt kärleksförhållande mellan henne
och den unge entusiastiske girondisten Buzot. Hennes
kraftfulla väsen gjorde henne nästan i högre grad
än någon annan till föremål för anarkisternas och
skräckmännens fruktan och hat. Ett försök (hösten
1792) att störta henne genom falska angifvelser
ledde dock blott till, att hon af konventet, där hon
7 dec. själf infann sig, fick mottaga en storartad
hyllning, men de pöbelupplopp, 31 maj och 2 juni 1793,
genom hvilka gironden störtades, öppnade slutligen
vägen för anarkisternas hämnd. Sedan hon hjälpt sin
man fly, fängslades hon l juni s. å.
I fängelset skref hon sina memoarer och ådagalade ett
mod och en högsinthet, värdiga hennes antika ideal.
8 nov. s. å. sände henne revolutionstribunalet till
afrättsplatsen, där hon, hälsande frihetsgudinnans
bild med utropet "O Frihet, huru många brott begår
man ej i ditt namn!" lugnt mottog dödshugget.
Madame R:s Mémoires, som hon skrifvit i fängelset
och anförtrott i sin trogne vän girondisten
Boscs vård, utgåfvos 1795 i stympadt skick.
C. A. Dauban utgaf dem 1864 fullständigt (nya uppl.
af J. Claretie 1884 och C. Perroud,
2 bd, 1905) och 1867 ett urval af hennes
bref (Lettres inédites). En kritisk edition
af hennes Lettres utgafs af C. Perroud (2 bd,
1900-03). - Jfr C. A. Dauban, "Étude sur madame R. et
son temps" (1864), V. Lamy, "Deux femmes célèbres,
madame R. et Charlotte Corday" (1884), M. Blind,
"Madame R." (1886), C. Bader, "Madame R." (1892),
Tarbelle, "Madame R., a biographical study"
(1896), A. Join-Lambert, "Le mariage de madame
R." (s. å.), artiklar af C. Perroud i tidskriften
"La révolution française" 1896-99, G. Lenotre,
"Bilder från revolutionen" (svensk öfv. 1908),
och Alma Söderhjelm, "Kulturförhållanden under franska
revolutionen" (1903). S. B.*

Rolander, Daniel, naturforskare, en af Linnés
lärjungar, f. 1725 i Hälleberga, Småland, d. 9
aug. 1793 i Lund, blef som begåfvad och medellös
student upptagen i Linnés hus och informator för hans
son. Han reste på inbjudning af öfverstelöjtnant
C. G. Dalberg till Surinam 1755, där han vistades
något öfver ett halft år. Efter återkomsten visade
han tecken till sinnesförvirring och hade endast
obetydliga samlingar att aflämna. C. Lmn.

Roiandsbräschen. Se Brèche de Roland och Mont Perdu.

Rolandseck, by i preussiska reg.-omr. Koblenz, på
vänstra stranden af Rhen, mellan Bonn och Remagen,
är en af de vackraste och mest besökta platserna
vid Rhen, med en mängd sommarställen och trädgårdar,
tillhöriga rika köpmän vid nedre Rhen. Af den forna
borgen R., hvars grundläggning sagan tillskrifver
riddaren Roland, återstår endast en fönsterbåge,
hvarifrån turister taga den vackra omgifningen i
betraktande. En mera vidsträckt utsikt har man från
ett högre liggande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:01:29 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0335.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free