Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland / 649-650 (1916) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Roller, Alfred - Roller gin. Valsegrenermaskin. Se Egrenermaskin. - Rollett, Hermann - Rollin, Charles - Rollo - Rollöy. Se Rolla - Roloff, Friedrich - Rolset skans - Rolsöen. Se Rolvsöen - Rolvsöen - Rolåt. Se Låt - Rom, brännvin - Rom, zool. - Rom, provins i Italien

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Roller, Alfred, österrikisk konstnär, f. 1864 i
Brünn, studerade vid akademien i Wien, blef professor
1900 och 1909 ledare för Staatsgewerbeschule samt
har utöfvat en betydande verksamhet som lärare i
konstindustriella ämnen.
G-g N.

Roller gin [råu’lö dji’n], valsegrenermaskin. Se Egrenermaskin med fig.

Rollett, Hermann, österrikisk skald, f. 1819,
d. 1904, vardt flera gånger utvisad ur Österrike
för sina diktsamlingar (Frühlingsboten aus
Österreich, 1845; Frische Heder, 1847; Kampflieder,
1848, m. fl.), i hvilka han käckt gaf uttryck åt
1840-talets frihetsanda. Han skref äfven skådespel,
konsthistoriska verk, "Die Goethe-bildnisse" (1883)
m. m. Biogr. af Katscher (1894).

Rollin [rålä’], Charles, fransk pedagogisk och
historisk författare, f. 30 jan. 1661 i Paris, d. där
14 sept. 1741, var lärare vid Collège du Plessis
1683-92 och professor i latinsk vältalighet vid
högskolan Collège royal 1688-1736. Det utomordentliga
anseende, som han åtnjöt, beredde honom utmärkelsen
bl. a. att väljas till ledamot af Académie des
inscriptions (1701) och till rektor vid universitetet
(1694, 1695, 1720). I denna senare egenskap
genomförde han inom högskolan nyttiga disciplinära
och administrativa förändringar, som bidrogo att
förskaffa honom uppdraget att omskapa ett af de större
läroverken, Collège de Beauvais, hvilket under hans
ledning (1699-1712) ånyo blef en stor och blomstrande
undervisningsanstalt. Oaktadt alla dessa förtjänster
nödgades R. emellertid frånträda sina befattningar
(1720) till följd af de jansenistiska tänkesätt,
som han icke skydde att offentligen uttala. Han
egnade då sin tid åt författarskap; hans förnämsta
arbete är det pedagogiska verket Traité des études
(4 bd, 1726-31). Enkel och anspråkslös, som han var,
uppträdde han ingalunda som reformator, men sökte
endast skildra elementarundervisningen sådan den
var vid en tid, då det gamla universitetet började
inse nödvändigheten att göra några eftergifter åt
nyare sträfvanden. Anmärkningsvärd är den ifver,
hvarmed han, ehuru själf, liksom sina samtida,
varm vän af klassiska studier, förordar modersmålet
som grundläggande språk och därjämte minskning i
öfversättningar från de gamla språken samt flera
andra förbättringar i då rådande lärometoder. Till
ungdomens tjänst utarbetade han en förkortad upplaga
af sin älsklingsförfattare Quintilianus (1715) samt
utgaf två omfattande, okritiskt kompilatoriska verk
öfver antikens historia, Histoire ancienne (1730-38)
och Histoire romaine (1738 ff.). Hans latinska tal och
skaldestycken m. m. utgåfvos 1771. – Jfr Sainte-Beuve,
"Causeries de lundi", VI.
J. M-r.*



Rollo var anförare för en skara normander, som i början af 900-talet
eröfrade landet vid Seines mynning, hvilket efter
dem erhöll namnet Normandie (se d. o.). R. fick enligt traditionen af konung Karl den enfaldige detta land i förläning (911) och
blef stamfader för den normandiska hertigsläkten,
som 1066 med Vilhelm eröfraren blef härskande äfven
i England. Från början hedning, antog han i dopet
namnet Robert. – Den moderna diskussionen om R:s
härstamning utgår från Steenstrups "Normannerne"
(bd I); denne byggde i första hand på Dudo af S:t
Quentin (se Gånge-Rolf) och häfdade R:s danska
börd; han framhåller, att en sägen om hans norska
härkomst nästan med nödvändighet måste uppstå, då det
fanns två nationer med namnet "northmanni", nämligen
Norges och Normandies inbyggare, och man visste,
att de senare voro af nordiskt ursprung. Steenstrups
uppfattning har från norsk sida bekämpats af G. Storm
(i "Kritiske bidrag til vikingetidens historie")
samt senare med anledning af tusenårsminnet af
A. Bugge ("Gange-Rolv og erobringen av Normandie",
i norsk "Historisk tidsskrift", 1911) och E. Hertzberg
("Traditionen om Gange-Rolf" (samma tidskrift, s. å.),
men på otillräckliga grunder. Jfr L. Weibull, "R. och
Gånge-Rolf" (i "Historisk tidskrift för Skåneland",
s. å.). Enligt denne är det enda, som låter sig
historiskt konstatera, "att Dudo och traditionen efter
honom i Normandie gjorde det tämligen obestämbara
Dacien till Rollos och hans mäns hemland".
G. W-k.

Rollöy. Se Rolla.

Roloff, Friedrich, tysk veterinär, f. 1830, d. 1885
som medlem af medicinalstyrelsen i Berlin och direktör
för veterinärinstitutet där, författade åtskilliga
arbeten öfver husdjurens sjukdomar, däribland Die
lungenseucheimpfung (1868), Die rinderpest (2:a
uppl. 1877; "Boskapspesten", 1881) och Der milzbrand,
seine entstehung und bekämpfung (1883).

Rolset skans, i Norge och Selbu socken, byggdes
sannolikt 1678 och var besatt 1718, men är nu sedan
länge jämnad med marken.
L. W:son M.

Rolsöen. Se Rolvsöen.

Rolvsöen l. Rolsöen, en 58,62 kvkm. stor ö i Glommen
nära dess utlopp vid Fredrikstad, Norge. På R:s
sydspets ligger (västra) Fredrikstad. Dessutom
är R. fördeladt mellan häradena Tune, Rolvsöy,
Glemminge, Onsö och Raade. 24,465 inv. (1910).
K. V. H.

Rolåt, mus. Se Låt.

Rom [råmm], ty. och eng. rum (möjl. af malajiskt
urspr.), brännvin, som hufvudsakligen i Västindien
beredes genom jäsning af rörsockermelass och
destillation. Detta brännvin, som utmärkes af en
egendomlig arom, har gul till brun färg, hvilken
förorsakas af ämnen, som blifvit lösta ur lagerkärlen
eller afsiktligt tillsatta. – En stor del af den rom,
som finns i handeln, är endast vanligt brännvin,
som blifvit uppblandadt med vissa eterarter och
färgadt med ekbarkextrakt eller brändt socker.
P. T. C.*

Rom [råmm], zool., benämnas äggen hos fiskar och
åtskilliga vattendjur. Se Fiskar, sp. 415,
Fiskodling, Kaviar och Kräfta, zool.

Rom (it. Roma), provins i Italien, bildad 1870 af
de dittills till Kyrkostaten hörande områdena,
har en areal af 12,081 kvkm., med 1,302,423
inv. (1911). Genom östra delen gå Apenninernas förberg
(de romerska Sub-Apenninerna), fördelade i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>