Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rom. III. Nyare tidens Rom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den förnämsta platsen här är den vackra gröna Piazza
Vittorio Emmanuele med de ansenliga lämningarna
af Aqua Julias vattenkastell. Invid järnvägen
ligga kyrkan S. Bibiana (470), med antika kolonner
och gamla restaurerade fresker, samt Le Galluze,
också falskeligen kalladt "Minerva-Medica-templet",
ruinerna af ett antikt minnesmärke, ett vattenkastell;
namnet är bildadt af Gajus och Lucius, till hvilkas
ära man ansåg byggnaden uppförd. Af de forna
villorna i R:s sydöstligaste del äro endast få
kvar, bland dem Villa Campanari (f. d. Wolkonsky)
och Villa Altieri. Här i trakten reser sig den i
barock ombyggda basilikan Santa Croce in Gerusalemme
(enligt sägnen grundlagd af Helena, Konstantin
I:s moder). Längre åt v. ligger den 130 m. långa,
femskeppiga basilikan S. Giovanni in Laterano
(om basilikan och Lateranpalatset se Lateranen
med fig.).
Vi gå så öfver till högra (västra)
Tiberstranden. På de gamla Prati Castelli, n. om
San Angelos borg, har uppstått en ny stad med många
gator, platser och kvarter. Bland platserna är
Piazza Cavour den största. Söder därom ses det nya
Justitiepalatset (2,473 kvm.; fig. 63), uppfördt af
Calderini i nyrenässans, öfverlastadt med ornament,
för en kostnad af 48 mill. lire; det var färdigt
1910. En praktfull och dyrbar kyrka är S. Gioacchino
(fig. 62), till minne af Leo XIII (G. Pecci), hvarför
kostnadsn uppgått till 6 mill. lire, erhållna genom
bidrag från hela den katolska kristenheten. Längst
åt n. ligga de stora kasernerna och ännu längre
åt n. exercisplatsen (Piazza d’armi). Väster om
fästningen ses stadsdelarna Borgo vecchio och Borgo
nuovo, bebyggda med delvis nya kvarter. Därifrån
kommer man öfver ett slags förgård (Piazza Rusticucci)
till den praktfulla platsen Piazza di S. Pietro,
innesluten af Berninis ståtliga kolonnader, med en
obelisk från Heliopolis, af Caligula uppställd i
Circus Vaticanus, där Nero enligt sägnen skulle pinat
kristna, och 1586 flyttad till sin nuvarande plats;
två vackra fontäner spela på hvar sin sida. I fonden
ligger Peterskyrkan (S. Pietro, se Peterskyrkan med
illustrationer), med påfvens residens Vatikanpalatset
(se Vatikanen med illustrationer) åt norr. Borgo och
Vatikanen inneslötos af påfven Leo IV 847-855 med en
mur och kallades sedan Città Leonina. Söder om Borgo
höjer sig Monte Gianicolo (Janiculum),
nedanför hvilket leder Via della Lungara, parallellt
med Tiber. Därofvan ligger t. v. kyrkan S. Onofrio,
i hvars kloster Tasso dog. I närheten däraf, på
Gianicolos högsta punkt, befinner sig Il faro, en
fyrbåk, 1911 skänkt af italienare i Argentina. Mot
Lungaras slut framstår Palazzo Corsini, nu P. delle
scienze, hvarest drottning Kristina af Sverige
bodde och slutade sitt lif (det hette då Palazzo
Riario). Det inköptes 1883 af italienska regeringen,
innehas af Accademia de’ Lincei samt hyser ett dyrbart
galleri, kopparsticks- och tafvelsamling (Galleria
nazionale d’arte antica e gabinetto nazionale
delle stampe) och ett stort bibliotek. På södra
sidan af palatset för Vicolo Corsini till Botaniska
trädgården. Ett stycke därifrån befinner sig Museo
Torlonia. samladt af den siste prins Torlonia,
sedan egdt af hans måg och arfvinge,
hertigen af Ceri (af familjen Borghese). En hel mängd
bland de där i en ful lokal förvarade 600 skulpturerna
har endast konsthistoriskt värde. Midtemot P. Corsini
åt ö. ligger den berömda Villa Farnesina (1509-11)
med Rafaels och hans lärjungars ryktbara fresker och
målningar, t. ex. Galatea och Psykesagan (se vidare
art. Farnesina med bild af villan). På Gianicolo och
ner i Trastevere ligga sköna parker (Passeggiata
Margherita o. s. v.). Ett slags friluftspanteon
bildas af minnesstoder och byster af italienare,
som anses ha gjort sig förtjänta om fosterlandets
befrielse och anseende. Dessa anläggningar räknas till
stadsdelen Trastevere, som upptar den del af högra
Tiberstranden, hvilken infattades af Aurelianus’
mur. Bredvid de nyssnämnda byggnaderna ligger kyrkan
S. Pietro in Montorio vid den plats, säger legenden,
där aposteln korsfästes; på själfva fläcken, där
korset stod, har Bramante byggt ett litet doriskt
tempel, Tempietto. Från platsen framför kyrkan har
man den vackraste utsikt, som finnes öfver R. och
omgifningar. I det tättbyggda Trastevere, hvars
invånare äro utmärkta för sin skönhet och anse sig
själfva som äkta afkomlingar af de gamle romarna,
finnas få byggnader af betydelse. De förnämsta äro
kyrkorna S. Maria in Trastevere (omnämnd redan 499),
med 22 antika kolonner, och S. Cecilia in Trastevere
(den heliga Cecilias hus, med berömda mosaiker från
800-talet och en af Stefano Maderna utförd skön
marmorbild af den halshuggna Cecilia; afbildad i
art. Maderna, St.).
Stadens klimat är om vintrarna godt och ej
heller på somrarna omöjligt. R. är näst Neapel
och Milano Italiens folkrikaste stad, med 611,202
inv. (1914) samt af främlingar ungefär 200,000 om
året. Medeltemperaturen är för år 15° (sommar 23,6 och
vinter 7,5); man räknar 115 regndagar. Staden styres
af ett "consiglio municipale" med ett verkställande
utskott (giunta). För säkerheten vakar "il questore"
med en massa "guardie", hvarjämte polistjänst göres
af "carabinieri". För renhållningen finnes en kår af
"uomini della nettezza urbana". Staden är numera
indelad i 15 "rioni": Esquilino, Monti, Trevi,
Colonna, Campomarzio, Ponte, Parione, Regola,
S. Eustachio, Pigna, Campitelli, S. Angelo,
Ripa, Trastevere, Borgo, hvartill komma flera
;’quartieri", förstäder (suburbii) och Kampagnan
(agro romano). Kommunikationerna äro goda. Ett
tiotal järnvägar för till R.; en ny station är
anlagd i Trastevere. Elektriska spårvägar (21
enskilda. 5 kommunala) genomkorsa staden. R. har
omkr. 120 torg, ungefär 960 gator, en stor mängd
springvatten och brunnar (vattentillgången är
rikligare än i någon annan af Europas storstäder;
fyra vattenledningar leverera dagligen 235,000
kbm. vatten). Byggnadsverksamheten är tämligen stor;
1914 tillkommo 9,984 bostadsrum. Vatikanen räknas
i kommunalt hänseende ej till R., då påfven där
som i Lateranen och i Cancelleria är suverän. Det
finnes 339 kyrkor (uppgifterna variera), 193
verkliga kloster (80 munk-, 113 nunnekloster). -
Undervisningsanstalterna äro numera både många och i
allmänhet goda, ehuruväl det återstår mycket att göra
i synnerhet på folkundervisningens område. Skolåret
1912-13 funnos 1,102 ord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
