- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
799-800

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romersk tid - Romerskt kapitäl. Se Komposita kapitäl. - Romerskt skattetal. Se Indiktion. - Romersk-tyska kejsardömet. Se Tyskland. - Romersk våg l. Romansk våg, detsamma som pyndare (se d. o.). - Romessens. Se Ananasolja. - Romeyn, Willem - Romfarskulla, socken. Se Rumskulla - Romfartuna - Romford - Romilly l. R.-sur-Seine, stad - Romilly, sir Samuel - Rominte - Rominter heide. Se Rominte - Romit - Romkläckningsapparat. Se Fiskodling med figurer - Rommehed - Rommele (Romeled) - Romney l. New R., stad - Romney, George

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

graver fra jernalderen" (1912), G. Gustafsson,
"Et norsk graffund fra den ældre keisertid" (i
"Opuscula archeologica O. Montelio dicata", 1913);
E. Blume, "Die germanischen stämme und die kulturen
zwischen Oder und Passarge zur römischen kaiserzeit"
(I, "Mannusbibliothek", n:r 8, s. å.), E. Pernice,
"Der grabfund von Lübsow bei Greifenberg in
Posen" (i "Prehistorische zeitschrift", s. å.),
A. Hackman, "Die ältesten eisenzeitlichen funde
in Finnland" (i "Mannus", 1913), O. Almgren,
"Zur bedeutung des Markomannerreichs in Böhmen
für die entwicklung der germanischen industrie
in der frühen kaiserzeit" (därstädes, s. å.),
H. Schück, "Svenska folkets historia", I, l
(1914), O. Almgren, "Die ältere eisenzeit Gotlands"
(s. å.), och T. Arne, "Nya bidrag till Södermanlands
förhistoria" (1915).

T. J. A.

Romerskt kapitäl. Se Kompositakapitäl.

Romerskt skattetal. Se Indiktion.

Romersk-tyska kejsardömet. Se Tyskland.

Romersk våg l. Romansk våg, detsamma som pyndare (se d. o.).

Romessens [råmmessa^s]. Se Ananasolja.

Romeyn, Willem,
holländsk djur- och landskapsmålare, f. omkr. 1624 i
Haarlem, d. efter 1695, var lärjunge till Nic. Berchem
och studerade troligen i Italien, hvarifrån han
uteslutande hämtade sina motiv. Hans taflor förekomma
i ett flertal museer (rikast i Amsterdams). Stockholms
Nationalmuseum har, jämte handteckningar, att
uppvisa målningen Herde med kreatur i en grotta,
och på Taxinge-Näsby ses ett Italienskt landskap.

O. G–g.

Romfarskulla, socken. Se Rumskulla.

Romfartuna (under medeltiden Rumfaratuna), socken i
Västmanlands län, Norrbo härad. 9,343 har. 1,538
inv. (1914). R. utgör ett pastorat i Västerås stift,
Färnebo kontrakt.

Romford [ramföd], stad i engelska grefskapet
Essex, vid Great Eastern-järnvägen, 20 km. ö. om
London. 16,970 inv. (1911). Stort bryggeri samt
handelsträdgårdar i omgifningen.

(J. F. N.)

Romilly l. R. -sur-Seine [råmiji syr sän],
stad i franska dep. Aube, nära vänstra stranden af
Seine och vid järnvägen Paris-Troyes. 11,371
inv. (1911). Tillverkning af bomulls- och
ylletrikåvaror; verktygsmaskiner, östra
järnvägsbolaget har där stora verkstäder.

illustration placeholder

Romilly [råmili], sir Samuel, engelsk rättslärd,
f. 1757 i London, d. 1818, härstammade från en fransk
hugenottfamilj och egnade sig med stor framgång åt
advokatyrket. Han knöt vänskap med Mirabeau och följde
1789 i Paris revolutionens gång samt uttalade i en
skrift sina förhoppningar om dess följder. Sedan
R. 1805 blifvit kansler för pfalzgrefskapet
Durham, slöt han sig närmare till whigpartiet, var
kronoåklagare i lord Grenvilles ministär 1806–07,
adlades och invaldes i
underhuset. Där var han en af oppositionens ledare. Han
uppträdde mot slafhandeln och för katolikernas
emancipation samt framhöll nödvändigheten
af en parlamentsreform. Af större vikt voro
dock hans oaflåtliga försök att i parlamentet
åvägabringa reformer i den engelska strafflagen,
hvilken då var uppfylld med grymma lagbud, i det
att den stadgade dödsstraff för en massa ringa
förbrytelser. R. lyckades 1808 få dödsstraffet för
stöld afskaffadt, men därefter mötte hans motioner ett
starkt motstånd från de reaktionäre. Emellertid var
det hans ihärdighet och talargåfvor förbehållet att
småningom öppna nationens ögon för det barbariska
i gällande strafflag, och hans namn blef äradt
äfven utomlands. I häftig sorg öfver sin hustrus
död begick R. själfmord. Bland hans skrifter må
nämnas Observations on the criminal law of England
as it relates to capital punishments
(1810; flera
uppl.) samt hans själfbiografi (utg. af hans söner,
i 3 bd 1840; flera uppl.) och hans tal i underhuset
(2 bd, 1820). - R:s son John R., lord R., f. 1802,
d. 1874, var äfvenledes en utmärkt jurist, utgaf en
stor mängd urkunder till Englands äldre historia och
blef riksarkivarie (master of the rolls) 1851 samt
upphöjdes 1866 till peer som baron R.

Rominte, flod i Ostpreussen, upprinner på
Rominterheide, en 210 kvkm. stor skog, tyske
kejsarens hjortjaktrevir, med jakthydda och kyrka i
norsk träarkitektur, och förenar sig vid Gumbinnen
med Pissa, en af Pregels källfloder.

Rominter heide [-hVjde]. Se Rominte.

Romit, kem. tekn., ett af svenske ingenjören
R. Sjöberg på 1880-talet uppfunnet sprängämne,
bestående af ammoniumnitrat, inrördt i paraffin och
naftalin, samt blandadt med kaliumklorat.

P.T.C.*

Romkläckningsapparat. Se Fiskodling med figurer.

Rommehed, 1796-1908 öfnings- och lägerplats för
Dalregementet, ligger nära Stora Tuna station vid
Södra Dalarnas järnväg. När regementet 1908 lämnade
platsen, aftäcktes där en minnesvård. Heden kallades
förr Tuna hed, bekant som mötesplats för dalallmogen
på Gustaf Vasas tid. Platsen tillhör fortfarande
kronan.

Rommele (Romeled), socken i Älfsborgs län, Flundre
härad. 2,040 har. 551 inv. (1914). R. bildar med
Fors, Upphärad, Åsbräcka och Fuxerna ett pastorat i
Göteborgs stift, Domprosteriets norra kontrakt.

Romney 1. New R. [rårmni], stad i engelska grefskapet
Kent, fordom liflig hamnstad och en af Cinque
ports
(se d. o.), nu 2 km. aflägsen från Pas de
Calais. 1,333 inv. (1911). Den forna kärrtrakten
Romneymarsh är nu ett rikt gräsbärande fält,
som genom väldiga dammar skyddas mot hafvets inbrott.

(J. F. N.)

Romney [råmni], George, engelsk målare, f. 1734
i Dalton i Lancashire, d. 1802, utbildade sig på
egen hand och med någon ledning af en kringresande
målare Steele, slog sig 1756 ned i Kendal som
porträttmålare, flyttade till London 1762, vistades
i Italien 1773–75, bodde åter i London till 1795,
därefter i Hampstead och slutligen åter i Kendal.
– R. nämnes som den tredje af de samtida store engelske
porträttmålarna. Han kan i betydelse ej mäta sig med
vare sig Reynolds eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:41 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0446.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free