- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
807-808

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Roncesvalles - Roncevaux. Se Roncesvalles - Ronchi. Se Rassel - Ronciglione - Rond, rund (se d. o.), kringvandring - Ronda - Rondane - Rondaut. Se Kingston 5 - Rondeau. Se Rondå - Rondeletius (Rondelitius, Rundeletius), Jakob Petri - Rondeslottet. Se Rondane - Rondo. 1. Musikform uppkommen ur rondån - Rondo. 2. Medeltida musikform - Rondo. 3. Medeltida växelsång - Rond-point - Rondå - Rone - Ronehamn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Roncesvalles [rånthesva’ljes], fr. Roncevaux, by i
spanska prov. Navarra, 37 km. n. ö. om Pamplona, vid
vägen mellan denna stad och S:t Jean Pied de Port,
på 1,800 m. höjd, i en dal med samma namn, där en
del af Karl den stores här i aug. 778 vardt slagen af
baskerna, hvarvid den tappre Roland skall ha funnit
sin död (se Roland och Rolandssagan). I april
och maj 1793 egde i dalen flera strider rum mellan
fransmän och spanjorer, och 25 juli 1813 trängde
marskalk Soult engelsmännen och spanjorerna ur deras
fasta ställning i dalen. Från dalen går genom Col de
Roncevaux (1,100 m.) en mulåsnestig till den spanska
gränsorten Val Carlos, 12 km. s. om S:t Jean Pied
de Port.

Roncevaux [råsvå]. Se Roncesvalles.

Ronchi (af grek. rhe’nchein, snarka), med. Se Rassel.

Ronciglione [råntjiljåne], stad uti italienska
prov. Roma, s. ö. om Lago di Vico och vid gränsen
af Campagna di Roma. 6,540 inv. (1911). Romersk
triumfbåge. I närheten ligger palatset Caprarola,
ett af Vignolas förnämsta verk, byggdt åt
Alexander Farnese och smyckadt med fresker.

Rond [råŋd; af fr. ronde], rund (se d. o.), kringvandring.

Ronda [rå’nda], kretsstad i spanska prov. Malaga
(Andalusien), n. om Sierra de Ronda, har ett
högst egendomligt läge på en hög, brant klippa, som
nästan omges af floden Guadalevin, längre ned kallad
Guadiaro, hvilken med flera fall strömmar genom en
160 m. djup, 35–90 m. bred dalgång, Tajo de R.,
som skiljer den gamla staden från den nya. Öfver
strömmen föra tre broar, af hvilka en uppges vara
af romerskt ursprung; den andra är från morernas tid
och den tredje från 1700-talet. Den gamla staden har
ett moriskt utseende med smala, branta och krokiga
gränder och flera moriska byggnader. Vid randen af
Tajo ligger alamedan l. promenaden, från hvilken man
har en vidsträckt och härlig utsikt öfver den bördiga
slätten och bergen där bortom. Tjurfäktningsarenan
är en af de största i Spanien (den rymmer 10,000
åskådare). Staden, som 1900 hade 20,995 inv., har
åtskilliga industriella anläggningar och liflig
handel. En af Spaniens största marknader hålles
där i maj månad. R. eröfrades från morerna 1485.

(J. F. N.)

Rondane, en isolerad tinnklunga på fjällplatån mellan
Österdalen och Gudbrandsdalen i sydöstra delen af
Dovre fjäll, Norge. R. äro genomskurna af djupa,
trånga dalar. R:s östra parti delas i ett nordligt
med toppen Högronden (2,112 m.) och ett sydligt med
Rondeslottet (2,165 m.) som centrum.

Rondaut [rå’ndaut]. Se Kingston 5.

Rondeau [rådå], fr. Se Rondå.

Rondeletius (Rondelitius,
Rundeletius), Jakob Petri, dramatisk författare, f. vid
Runnaby, Ekers socken, Örebro län, d. 1662, studerade
förmodligen utomlands och blef präst samt skolmästare
vid Södertälje skola. I denna egenskap öfvade han,
som den tiden var brukligt, ungdomen äfven i sceniskt
uppträdande och lät 1614 uppföra ett skådespel Judas
redivivus, thet är en christeligh tragico-comœdia

etc., som utgafs af G. E. Klemming 1871 efter två
handskrifter. Det

ämne, som här behandlats, är icke den bibliska
Judashistorien, utan en medeltidslegend, som
är sammanfogad af den antika Oidipussagan, den
gammaltestamentliga historien om fyndet af Mose samt
Judasmotivet. Judas är redan före födelsen bestämd
att bli ett mänsklighetens utskum. Motivet är så till
vida förändradt, att Judas, efter det han dräpt sin
far och gift sig med sin mor, icke som i legenden
förråder Jesus, utan de fromme munkar, till hvilka
han sällat sig. Tendensen i stycket är rent katolsk;
stycket slutar med en hyllning åt klosterväsendet,
och Schück anser, att "Judas redivivus" icke är
författadt af R., utan endast ett af honom bearbetadt
medeltidsdrama, svenskt eller utländskt. Styckets
ämne är odramatiskt, men framställningen liflig,
handlingen rask, tonen realistisk med drag af råhet,
öfverraskande i ett skoldrama. Synnerligen kraftiga
äro de naturalistiska scenerna mellan djäfvulen
Karrik och en häxa. R., hvilken afled som kyrkoherde
i Knista och Hidinge, utgaf en del predikningar och
en förklaring om människans fall och upprättelse.

K. W–g.

Rondeslottet. Se Rondane.

Rondo [rå’ndå], it., mus. 1. En ur den gamla
sjungna rondån (se Rondå) uppkommen musikform med
ett pregnant, flera gånger återkommande hufvudtema
och två eller flera sidotema. Rondot är mestadels af
munter och behaglig karaktär och användes oftast som
sista sats i en sonat eller en konsert, men äfven
som själfständigt instrumentalstycke, i sistnämnda
egenskap först utbildadt af F. Couperin. Mönstergilla
kompositörer af rondot äro Haydn, Mozart, Beethoven,
Weber och Mendelssohn. Ett mindre rondo är rondino
l. rondoletto. – 2. En medeltida musikform,
där senare delen af stycket utgör en upprepning af
den första med omkastade stämmor. – 3. En medeltida
växelsång med solo och svarande kör.

1. A. L.*

Rond-point [rå-pωä’], fr., apsis, korafslutning;
runddel, rund plats, hvari vägar eller gator mynna in.

Rondå (fr. rondeau, af rond, rund), ett inom den
äldre franska poesien användt lyriskt versmått,
som består af 12–14, i tre strofer af olika längd
fördelade versrader med endast två slutrim och
begynnelseorden upprepade som omkväde inuti samt i
slutet. I 1400-talets rondåer upprepas den första
eller de två första raderna i slutet af andra och
tredje strofen. På 1500- och 1600-talen hade rondån en
bestämd längd af 13 versrader samt därjämte den första
radens begynnelseord inskjutna efter den åttonde och
den trettonde. Rondån är af ringa vikt för all icke
fransk poesi. Se arbeten af Pfuhl (1887) och Raynaud
(1889).

Rone, socken i Gottlands län, Södra häradet. 4,510
har. 1,041 inv. (1914). R. bildar med Eke ett pastorat
i Visby stift, Södra kontraktet.

Ronehamn, landthamn, med telegraf-, post-, tull-
och lotsstation, på Gottlands sydöstra kust,
Rone socken, vid södra ändan af den 10 km. långa
järnvägen R.–Hemse. Den har en väl skyddad hamn,
tillgänglig för 3,6 m. djupgående fartyg, samt
en vidsträckt redd. Liflig rörelse och regelbunden
ångbåtsförbindelse med öfriga hamnar på Gottland samt
med Stockholm. Ankomna och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 19:01:19 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0450.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free