- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
809-810

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ronehamn - Ronehamn-Hemse järnväg - Rone myr - Ronge, Johannes - Ronger, Florimond, fransk kompositör. Se Hervé - Ro-nin. Se bd XII, sp. 458 - Ronkaliska fälten. Se Roncaglia - Ronn - Ronneburg. 1. Stad i Sachsen-Altenburg - Ronneburg. 2. (Runeborg) Slott i Livland - Ronneby

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

afgångna fartyg voro 1912 136 om 21,086 tons dräktighet,
hvaraf i utrikes fart 10 om 1,278 ton. Omkr. 150 inv.
(1915). Platsen fick stapelfrihet år 1827.

A. G.*

Ronehamn–Hemse järnväg (sign. R. H. J.), smalspårig
(0,891 m.), 10 km. lång järnväg på Gottland, som eges
och trafikeras af Ronehamn–Hemse järnvägsaktiebolag.
Järnvägen, som sträcker sig från Hemse station vid
Gottlands järnväg i sydvästlig riktning till Ronehamn
vid öns östra kust, öppnades för trafik 2 febr. 1903.
Vid 1913 års slut utgjorde bokförda byggnadskostnaden
201,816 kr., hvaraf för rullande materiel 18,995 kr.,
och aktiekapitalet 180,000 kr. Järnvägsbolagets styrelse
har sitt säte i Hemse, och järnvägens postadress är Ronehamn.

A. d’A.

Rone myr var en af Gottlands större myrar,
belägen i Rone, Burs och Hemse socknar, 620 har,
men utdikades 1904 medelst bidrag af enskilda och
ett lån från odlingslånefonden af 40,700 kr. Dess
utdikning och odling påbörjades redan på 1840-talet af
Gottländska myrbolaget, som för odling inköpt stora
myrområden på ön, men hvars verksamhet förlamades
genom rättstvister med myrlottegande bönder.

Wbg.

Ronge [rå’ŋe], Johannes, tysk präst,
upphofsman till den s. k. tysk-katolska rörelsen, f. 16 okt.
1813 i Bischofswalde i Schlesien, d. 26 okt. 1887 i Wien. Se
Fria församlingar och Tysk-katolicismen.

Ronger [råʃe’], Florimond, fransk kompositör. Se Hervé.

Ro-nin jap. Se bd XII, sp. 1458.

Ronkaliska fälten. Se Roncaglia.

Ronn (isl. Hronn), nord. myt., är namn på en af de
nio döttrarna till hafsguden Ägir och hans maka Ran.

Th. W.*

Ronneburg. 1. Stad i hertigdömet Sachsen-Altenburg,
22 km. s. v. om Altenburg, vid järnvägen till Gera.
6,631 inv. (1910). Ylleväfveri och kamgarnsspinneri,
tillverkning af automobiler och cigarrer. Textilindustri.
Nära staden ligger badorten R. med jodhaltig järnkälla. –
2. (Runeborg) Ett med jordlinjer på två sidor befäst
slott med tornprydd mur i Livland, intogs af svenskarna
1601 och förstärktes, men gick snart förloradt. Det
återtogs af öfverste De la Barre 4 aug. 1625,
iståndsattes 1644, eröfrades af litauerna hösten 1657
och återtogs af svenskarna i aug. 1658. Befästningarna
slopades 1682 och började raseras, men i mars 1700
besattes R. och befästes ånyo af sachsarna under
Flemming. Det utrymdes dock snart, och ett
öfverrumplingsförsök af ryssar och sachsare pingstdagen
1701 tillbakavisades med mycken tapperhet af ryttmästaren Laurentzen.

1. (J. F. N.) 2. L. W:son M.

Ronneby, sjö- och stapelstad i Blekinge, ligger
i en tätt befolkad, synnerligen naturskön trakt
till största delen på vänstra (östra) stranden
af Ronnebyån, 4 km. från åmynningen. Det äldre
stadsområdet, som enl. karta af 1780 utgjorde endast
14,3 har, norra delen af det nuvarande stadsområdet
vid den skarpa bukt ån där gör, så att den kringflöt
staden på tre sidor, har därefter utvidgats med
områden på ömse sidor af ån (senast 1900) och utgör
nu (vatten inberäknadt) 253 har. Ny stadsplan
fastställdes 1909.

När R. 1882 återfick stadsrättigheter,
hade det 1,835 inv., nyåret 1915 3,503, hvilken
stora ökning till en del beror på inkorporering
af bebyggda områden (1890 på en areal af 170 har
hade staden 1,899 inv., 1900 efter inkorporeringen
3,152). Taxeringsvärdet af fast egendom utgjorde
1914 6,055,000 kr. (1882 endast 1,507,000 kr.),
hvaraf 444,700 kr. af bevillningsfri. Den taxerade
illustration placeholder
Fig. 1. Ronnebys vapen.

inkomsten af kapital och arbete var s. å. 1,845,309
kr. Stadens bokförda tillgångar 1913 upptogos till
1,492,682 kr., dess skulder till 1,024,326 kr. I
kommunalskatt utdebiterades 1914 kr. 5:42 pr 100
kr. inkomst. Staden ligger på sluttningen af den
ås, utför hvars brant ån störtar sig i sitt sista
och betydligaste fall (fig. 3). Inom stadens äldre
område kan man särskilja två stadsdelar: den öfre
uppåt åsen belägna delen, på lokalspråket kallad
"Bergslagen", och den nedanför denna utmed ån liggande
delen. I den förra ligger dominerande den för staden
och landsförsamlingen gemensamma uråldriga kyrkan
(en s. k. försvarskyrka af gråsten och tegel i
korsform, hvarför den ock kallats Helig kors kyrka;
fig. 4), hvars förbindelse med torget sedan 1906
förmedlas genom en monumental trappa i granit, kallad
Munktrappan (fig. 5), vidare vattenverkets höga torn
(fig. 6) samt stadens förnämsta industriella verk,
Kockums emaljeringsverk (anlagdt 1892). "Bergslagen",
som skonades vid 1864 års stora brand, har ett
typiskt småstadsutseende, med krokiga, smala,
delvis mycket branta gator och låga, mest rödmålade
trähus. Den nedre stadsdelen, som är af yngre datum,
har prydligare hus, ehuru äfven de i regel af trä. I
sin längdriktning genomdrages staden af ett par
raka och ganska breda gator, Karlskronagatan och
Kungsgatan. Vid den förra ligger rådhuset (1890),
i florentinsk renässansstil (fig. 6), och nära
detta järnvägsstationen och teatern (tillhörig
ett bolag). Vid stora torget nedanför kyrkan ligga
stadens två förnämsta hotell och Bank-a.-b. Södra
Sveriges nya hus, som ock inrymmer postkontoret. Åns
fall utnyttjas af industrien, men då R., som nämnts,
ligger vid det nedersta af åns fall, blir följden den,
att landsförsamlingen har vida fler industriella verk
än staden, som 1913 hade endast 9 med 635 arbetare
och en bevillningstaxerad inkomst af 238,210 kr.

Rederirörelse drifves alls icke, men sjöfarten är
dock, i synnerhet sommartiden, mycket liflig. Endast
mindre fartyg (intill 2 m. djupgående) kunna gå
upp till staden; de större djupgående stanna i den
vid åmynningen liggande hamnen, som sedan 1889 är
genom järnväg förenad med staden och genom muddring
upprepade gånger fördjupats. Nu kan den angöras af
fartyg med ända till 6 m. djupgående. Antalet dit
ankomna och därifrån afgångna fartyg år 1913 var
1,113 med 309,145 ton,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:54 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0451.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free