Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ronneby brunns- och badinrättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
plan vore K. M:ts och kronans omedelbarligen
tillhöriga egendom, såsom uppkommen af ett
kronohemman". Under Ferbers efterträdare Gistrén
hade brunnen ganska stort förtroende, hvilket dock
minskades mot slutet af årh., men åter upplifvades på
Fig. 1. Gamla källan vid Ronneby brunn.
1820-talet, mest genom Berzelius’ analys af brunnen
1827 (nyare analyser af Hamberg 1858 och af Waller
1876-78). 1879 upptäcktes två nya källor, De
Geers källa, invid det berg, som i s. v. begränsar
brunnsplanet, och <i<Henschens källa</i> i Karlstorps
torfmosse. 1880 upptäcktes Abelins källa 12 m.
n. om Gamla källan. Vidare upptogos 1883 Nya källan
och 1885 Berzelius’ källa. De olika källorna ega
en väsentligt olika järnhalt, så
Fig. 2. Brunnshallen.
att Abelins källa, en af de järnstarkaste i Europa,
håller omkr. 100 dlr järnsulfat på 100,000 dlr vatten,
hvaremot Nya källan håller 37, Berzelius’ källa 33, De
Geers 13, Gamla källan 7 dlr järnsulfat på samma mängd
vatten. Berzelius’ källa samt Gamla och Nya källan
utmärka sig därjämte för stark alunhalt. Ekholtzska
källan, upptäckt 1839, håller icke mindre än 250 dlr
järnsulfat och 150 dlr alun, men användes endast
till bad (de s. k. "stålbaden"). En undersökning
af de geologiska förhållanden, som närmast stå i
samband med R:s brunnar, utfördes somrarna 1880 och
1881 af frih. G. De Geer och fullständigades genom
senare insamlade uppgifter. Bland resultaten af dessa
undersökningar må nämnas, att sedan trakten höjt sig
öfver det haf, som mot istidens slut öfversvämmat
densamma, Ronneby ån utskurit sig en bädd längs
bergväggen v. om brunnarna och först s. om Rönninge
gård framflutit längs samma linje som den nutida ån;
att landet ännu en gång delvis sänkt sig under hafvets
yta, hvarvid åns gamla fåra utfylldes och resterna
af traktens skogsvegetation betäcktes af hafsgyttja,
hvilken nu intar alla de låglända delarna af brunnsområdet;
att landet ånyo höjde sig, hvarvid ån erhöll sitt nuvarande
lopp; att samtliga de på brunnsplanen befintliga
järnkällornas vatten passerar genom hafsgyttjan och filtreras
genom underliggande sandlager; att härigenom förklaras vattnets
egendomliga sammansättning – alun, natron, brom, jod,
järnsulfat, allt ämnen, vanliga i hafsgyttjor –; att därför
ett obegränsadt antal nya hälsobrunnar kan upptagas; att på
högre nivå vatten med järnkarbonat antagligen förekommer samt
att gyttjor af flera slag med ända till 7 m. mäktighet i
riklig mängd torde förefinnas, särskildt i den gamla åbädden.
– Omkr. 1820 tillsattes en brunnsdirektion af Konungens
befallningshafvande med reglemente af 1843, och 1860 uppfördes
ett badhus. 1868 öfverlämnades af riksdagen och K. M:t Ronneby
brunn till ett enskildt bolag, som konstituerades i april 1873,
sedan bolagsordningen fastställts 24 jan. s. å. "Ronneby
hälsobrunns-aktiebolag" eger ett aktiekapital af 444,000 kr.
fördelade på 888 aktier; styrelsens säte är Ronneby. Detta
bolag inköpte egendomen
Fig. 3. Parkparti vid Ronneby brunn. T. h. i bakgrunden brunnshotellet.
Karlstorp och uppförde där nya badhus och en
mängd villor, anlade planteringar och promenader,
förenade med brunnsområdet nära 100 har vacker ek-,
bok- och furuskog samt försatte brunnen i utmärkt
skick. Utom brunnsdrickning och stålbad finnes
numera en mängd andra kurmedel, såsom gyttjebad,
massage, gymnastik, elektricitet, kefir och,
sedan 1906, fullständig kallvattenskurafdelning
på Karön, belägen utanför Ronnebyåns mynning i
hafvet. Dessutom försändes kolsyradt Ronnebyvatten i
riklig mängd. Säsongen räcker l juni–31 aug. Frekvens
omkr. 2,200 pers. De sjukdomar, som företrädesvis
behandlas vid R., äro anemiska tillstånd, mag- och
tarmkatarrer och ägghvitssjuka; där kan äfven
framgångsrikt behandlas hela den grupp af sjukdomar,
som betingas af rubbningar i ämnesomsättningen,
såsom sockersjuka, urinsyrediates och gikt. Bland
välgörenhetsinrättningar vid brunnen må nämnas
brunnslasarettet med 50 platser och Brunnssällskapets
sjukhem med bl. a. 18 platser för pauvres honteux. –
Jfr A. F. Hellman, "R. Dess hälsokällor och bad"
(1860), E. Söderwall, "R., dess hälsobrunnar
och bad" (1879) och "Om R. hälsobrunnar" (1881),
samt 0. Ingstad, "R. brunn 1705–1905" (1908).
F. B. (Ln.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
