- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
819-820

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ronsard, Pierre de - Ronsdorf - Ronsdorfarnas sekt. Se Eller, E. - Ronse, det flamländska namnet på Renaix - Roob - Rood - Rook, ö. Se Ruk - Rooke, sir George - Rookwoodporslin - Roon, Albrecht Theodor Emil von

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att de äro de första försöken i den retoriska anda,
hvilken sedan skulle spela en så stor roll i den
franska litteraturen. 1574, efter Karl IX:s död,
drog sig R. tillbaka från hofvet och lefde på sina
landtegendomar i Vendôme. Hans diktning flöt nu
mera sparsamt, men flera af hans vackraste dikter
äro skrifna under denna tid (t. ex. vissa af hans
sonetter till Hélène de Surgères). R:s insats i den
franska skaldekonsten är mycket stor. Det är han,
som grundlagt klassicismen, hvilken med Malherbe
och Boileau nådde sin höjdpunkt. Icke minst i
metriskt afseende är han af stor betydelse: han gaf
versen en rytm och en hållning, som den förut icke
egt, införde ett hundratal dittills i Frankrike
okända versslag, och han är bland de förste, som
ånyo användt den under medeltiden kända, men sedan
bortglömda alexandrinen, hvilken efter honom blef den
franskklassiska diktningens förnämsta versform. Hans
rykte var också ofantligt stort. Italienarna satte
honom öfver Petrarca, Tasso förelade honom sina
dikter vid sitt besök i Paris, Maria Stuart sjöng
hans sånger i fängelset. Hans poesier öfversattes
till alla språk och äro af bestämmande inflytande
för diktkonstens utveckling ända till framemot
1630; men han glömdes hastigt. Malherbe kritiserade
honom på det skarpaste, och under hela den franska
klassiciteten var han föraktad. Det var först,
då romantikerna sökte nationella anor för sina
reformsträfvanden, som Sainte-Beuve upptäckte honom
och återgaf honom något af hans forna ära. Redan under
R:s lifstid utkommo åtskilliga samlade upplagor af
hans skrifter, och efter hans död till 1630 utgåfvos
ännu flera. 1630-1781 utkom däremot betecknande nog
icke en enda. Sedan ha hans dikter ofta utgetts,
dels i urval (af Sainte-Beuve 1828, P. Lacroix 1840,
Noël 1862, Becq de Fouquières 1873), dels samlade
af Blanchemain 1857-67 (8 bd, med biogr.), af
Marty-Laveaux i 6 bd 1887-93. Litt.: Sainte-Beuve,
"Tableau de la poésie française au XVI: e siècle"
(1828), P. Laumonier, "Tableau chronologique des
œuvres de R." (1903), och Jusserand, "R." (1914).
J. M.

Ronsdorf, stad i preussiska reg.-omr. Düsseldorf
(Rhenprovinsen), 5 km. s. ö. om Elberfeld. 15,365
inv. (1910). Tillverkning af järn- och stålarbeten
samt sidenband. (J. F. N.)

Ronsdorfarnas sekt. Se Eller, E.

Ronse, det flamländska namnet på Renaix.

Roob [rft>å’b], farm., ett från arabiska medicinen
lånadt namn, som förr tillades utpressade växtsafter,
hvilka genom afdunstning fått tjockleken af sirap
eller tunnare mos. Vanligen var det sirapsliknande,
sockerbemängda blandningar eller beredningar, som så
benämndes. Så kallades i Pharmacopæa suec., ed. I,
enbärssirap R. juniperi. Benämningen är numera
obruklig. O. T. S.*

Rood [ro’d], engelskt ytmått = 1/4 acre = 40
kvadratperches = 1,011,7 kvm.

Rook, ö. Se Ruk.

Rooke [ru’k], sir George, engelsk amiral, f. 1650,
d. 1709, var 1689 befälhafvare för den eskader,
som undsatte den af Jakob II:s anhängare belägrade
irländska staden Londonderry, blef 1690 konteramiral,
utmärkte sig i sjöstriderna vid Beachy head 1690 och
Barfleur 1692 samt blef
1693, vid konvojeringen af en till Medelhafvet
destinerad handelsflotta, vid Kap S:t Vincent
öfverraskad af franska flottan under Tourville,
som skingrade hans underlägsna eskader och eröfrade
en stor del af handelsfartygen. R. blef 1692
viceamiral och 1695 amiral samt var sommaren 1700
befälhafvare för en engelsk-holländsk eskader,
som opererade i Öresund i förening med svenska
flottan och därigenom påskyndade fredsslutet i
Traventhal (aug. s. å.). 1702 förstörde han i Vigo
spanska silfverflottan och tog rikt byte; en del af
silfverlasten antogs ha blifvit sänkt, hvilket i våra
dagar föranledt upprepade, men hittills resultatlösa
försök att återfinna de förlorade skatterna. R. tog
juli 1704 väsentlig andel i eröfringen af
Gibraltar och utkämpade aug. s. å. utanför Malaga
en framgångsrik strid mot franska flottan. De
försök Marlboroughs vänner af partiskäl gjorde att
förringa betydelsen af denna framgång föranledde
R. att 1705 afgå ur aktiv tjänst. - Navy record
society har utgett "R:s journal for 1700-02".
V. S-g.

Rookwoodporslin [rurkwud-], porslin från Amerikas
berömdaste porslinsfabrik, Rookwood i Cincinnati,
grundlagd 1880 och från 1890 ledd af William
Watts-Taylor. Särskildt berömda äro dess präktiga,
på mångfaldigt sätt växlande glasyrer.

illustration placeholder

Roon [rån], Albrecht Theodor Emil von, grefve,
preussisk generalfältmarskalk, krigs- och sjöminister,
f. 30 april 1803 i Pleushagen i Pommern, d. 23
febr. 1879 i Berlin, blef 1821 officer. Efter
att ha genomgått krigsakademien anställdes han som
lärare vid kadettkåren, egnade sig med förkärlek åt
geografiska studier och skaffade sig ett namn som
utgifvare af läroböcker i geografi. R., som 1836
blef kapten vid generalstaben, var en tid anställd
som militärisk handledare åt prins Fredrik Karl
särskildt under dennes vistelse vid universitetet
i Bonn. 1848 stabschef vid 8:e armékåren, deltog
R. i följande årets fälttåg i Baden; han blef 1850
regementschef, 1856 generalmajor och brigadchef samt
1858 generallöjtnant och divisionschef. Efter att
ha tagit del i förarbetena till arméns tillökning
och partiella ombildning kallades R. i dec. 1859
till krigsminister. Hans verksamhet på denna post
blef banbrytande; han var, som konung Vilhelm
senare skref, "den hand, som med öfvad blick
och outtröttlig ihärdighet slipade de vapen, med
hvilka Preussens här öfverallt segrade och åt sig
och fäderneslandet vann oförgängliga lagrar". Som
krigsminister ledde nämligen R. vid konung Vilhelms
sida det stora ombildningsarbetet inom preussiska
armén och såg dess frukter i 1866 års fälttåg,
i hvilket han, liksom äfven under kriget 1870-71,
från stora högkvarteret ledde de inre militära
angelägenheterna. 1871 upphöjdes han i grefligt stånd;
1873 utnämndes han till


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:01 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0456.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free