Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Roosevelt, Theodore - Roosval, Johnny August Emanuel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till afvärjande af oförrätt i samlefnaden mellan
folken. Efter hemkomsten kastade sig R. omedelbart
in i dagspolitiken, företog en agitationsresa i
de västra staterna och framlade därunder i ett
tal i Osawotomia (31 aug.) ett radikalt program,
"den nya nationalismen", hvilket bl. a. upptog
skärpt unionskontroll öfver trusterna och
landets naturrikedomar, öfver arbetstider och
arbetsförhållanden inom industrien samt öfver
jordarbetarnas villkor. Sin kampanj fortsatte
han sedan genom artiklar i tidskriften "Outlook"
och råkade småningom i allt afgjordare motsättning
till den officiella republikanska partiledningen
och äfven till presidenten Taft. Till fullt
utbrott kom konflikten 1912 under förberedelserna
till republikanernas "nationalkonvent" i Chicago
för uppsättande af presidentkandidat. Vid detta
(juni) voro R:s anhängare i minoritet, hvarför
de demonstrativt lämnade mötet och (aug.) höllo
ett eget "konvent" i Chicago, där R. uppsattes
som presidentkandidat. Hans program hade nu
ytterligare radikaliserats, särskildt på den sociala
lagstiftningens område, och innefattade äfven kraf
på vidtgående författningsändringar såsom direkta
val af unionssenatorer, referendum, rätt att genom
folkomröstning entlediga domare ("recall") samt
rösträtt för kvinnor. Republikanernas splittring ledde
till den demokratiske presidentkandidaten W. Wilsons
seger, men R. erhöll betydligt flera röster än Taft
(4,123,000 primära och 88 elektorsröster mot 3,484,000
primära och 8 elektorsröster för Taft). 1913 företog
han en ny jakt- och upptäcktsresa, denna gång till
Syd-Amerika, där han kartlade den efter honom af
brasilianska regeringen namngifna floden
Roosevelt, Rio. R. besökte 1914 Spanien och återgick på
sommaren s. å. till de politiska striderna, nu med ett
mindre radikalt program, som höll öppen möjligheten
till försoning mellan hans "progressistiska" vänner
och ett reformeradt republikanskt parti. Under
det s. å. utbrutna världskriget har R. i tal och
skrift uppträdt med stor häftighet mot Tysklands
politik, särskildt mot kränkningen af Belgiens
neutralitet, och stundom t. o. m. förordat väpnadt
ingripande af Förenta staterna i striden. - Som
statsman har R. blifvit mycket olika bedömd. I
allmänhet har man dock erkänt ärligheten af hans
reformnit och vidsyntheten i hans sträfvan för
Förenta staternas konsolidering genom systematiskt
tillvaratagande af landets rika naturliga resurser,
försvarets stärkande och en genomgripande social
reformpolitik. Å andra sidan ha, särskildt under
senare år, hans tidtals något demagogiska uppträdande
och impulsiva hugskott från honom aflägsnat många
forna beundrare och anhängare. - R. är som författare
mycket produktiv. Bland hans historiska arbeten märkas
The naval operations of the war between Great Britain
and the United states 1812-1815 (1882), biografierna
Thomas Hart Benton (1887), Gouverneur Morris (1888)
och Oliver Cromwell (1901), Winning of the west
(4 bd, 1889-96), New York city (1891; ny reviderad
uppl. 1895), Hero tales from american history (1895)
och The rough riders (1899). Jakt- och friluftslif
har han skildrat i Hunting trips of a ranchman (1886),
Ranch life and hunting (1888), The wilderness hunter
(1893; "Jaktminnen från
vildmarken", 1906; jämte "Hunting trips" i ny
uppl. 1899 under titeln Big game hunting in the
Rockies and the plains), Outdoor pastimes of an
american hunter (1905) och African game trails
(1910; "På afrikanska jaktstigar", s. å.). Bland
hans öfriga skrifter märkas American ideals
(2 bd, 1897) och The strennous life (1900; "Ett
verksamt lif", 1906). Hans tal o. s. v. ha samlats
i State papers and addresses (1905) och African
and european addresses (1910). Samlade uppl. af
R:s skrifter ha utgetts 1902-03 i 22 bd och 1904
i 14 bd. - Jfr biografier af M. Halstead (1902),
J. A. Riis (1904, svensk öfv. 1907), F. E. Leupp
(1904), G. W. Douglas (1907), J. Morgan (s. å.),
och A. Savine (1908). R. som naturforskare skildras i
J. Burroughs’ "Camping and tramping with R." (1907).
V. S-g.
Roosval [rω̄svall], Johnny August Emanuel,
konstförfattare, f. 29 aug. 1879 i Kalmar, blef
student 1897 och filos. kandidat i Uppsala 1899,
studerade därefter konsthistoria vid universitetet
i Berlin, för H. Wölfflin och A. Goldschmidt, var
"vetenskapligt biträde" vid Zeughaus där 1902–03 och
blef sistnämnda år filos. doktor. Efter sin hemkomst
var R. amanuens i Nordiska museet i Stockholm 1903–04,
docent i konsthistoria vid Uppsala universitet
1905–14, t. f. lärare och examinator i ämnet
1908–14 och förordnad att uppehålla professuren i
konsthistoria vid Stockholms högskola 1914–15. –
Genom föreläsningar, skrifter och anordnande
af utställningar har R. verkat framför allt
för uppskattande af äldre svensk kyrklig konst,
för vården af dylik och för höjande af den moderna
kyrkliga konsten. I sådant syfte utgaf han tillsammans
med R. Norén tidskriften "Kult och konst" 1905–08
samt ordnade jämte S. Curman och K. R. af Ugglas
utställningen af äldre kyrklig konst i Strängnäs
1910 samt jämte T. Hellman och H. Cornell en liknande
utställning i Härnösand 1912. Sistnämnda år började
R. tillsammans med S. Curman utge det stort anlagda
och märkliga verket Sveriges kyrkor, konsthistoriskt
inventarium. R. har äfven i samarbete med
nuv. ärkebiskop N. Söderblom utarbetat programmet för
inredning och dekorering af den af F. Boberg utförda
Uppenbarelsekyrkan vid Saltsjöbaden, där åtskilliga
reformer i kyrkoinredningen genomfördes. Förutom det
nämnda stora arbetet om svenska kyrkor har R. utgett
studierna Om altarskåp i svenska kyrkor och museer
ur mäster Jan Bormans verkstad i Bryssel (1903;
ty. öfv. s. å.), monografien Burchardt Precht (1905),
Symboler och legender i Uppsala domkyrka (1908),
det betydande verket Die kirchen Gotlands (1911),
vidare Svenskt konstgalleri (målning och skulptur,
med kortfattad text, 1912), Svensk konsthistoria
(tills. med A. Romdahl och med biträde af flera
förf., 1913), Studier öfver den här ofvan nämnda
kyrkliga utställningen i Strängnäs, redigerade af
de 3 anordnarna (2 dlr, 1913) och om utställningen
i Härnösand (1914), har därjämte i svenska, norska
och tyska tidskrifter offentliggjort undersökningar
om medeltida arkitektur och bildkonst, om svenska
dopfuntar, om S:t Görans-gruppen, som han påvisade
vara ett verk af B. Notke, om Rubens, Rembrandt och
om modern konst. – R:s hustru, Ellen Fredrika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
