- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
835-836

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Roozeboom, Hendrik Willem Bakhuis - Ropare. Se Megafon med fig. - Rope-ro-hunt. Se Labyrint, sp. 742 - Ropivaarakoski. Se Levas-joensuukoski - Ropp, Goswin von der - Rops, Félicien Joseph Victor - Ropt, Roptatyr - Roquefort, by - Roquefort, Jean Baptiste Bonaventure de - Roqueplan. 1. Camille R. - Roqueplan. 2. Louis Victor Nestor R. - Roquette, Otto

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vägledning för bedömandet af heterogena
jämviktstillstånd. Genom många, ypperligt
utförda experimentella undersökningar, såsom öfver
järnkloridens hydrat, jämvikt mellan svafveldioxid
och vatten, har han alltifrån 1884 i betydande
grad ökat antalet studerade jämviktsfall. Teorien
för s. k. smältdiagram (se Legering, sp. 39) är
utarbetad af R. Stor uppmärksamhet väckte R:s arbete
Eisen und stahl vom standpunkte der phasenlehre (i
Ostwalds "Zeitschrift für physikalische chemie",
1900), som visserligen innehåller ett felaktigt
antagande beträffande järnkarbidens stabilitet,
men som för metallografien varit af den största
betydelse. - R:s skrifter, till mycket stor del
publicerade i "Zeitschrift für physikalische
chemie" och i "Recueil de travaux chimiques des
Pays-Bas", utmärka sig genom ursprunglighet och
stor klarhet. Särskildt utgifna äro de monografiska
arbetena Bedeutung der phasenlehre (1900) och Die
heterogenen gleichgewichte
(2 bd. 1901-04; III under
utgifning af F. A. H. Schreinemakers). - Biografi
öfver R. af J-dl. van Bemmenlen, W. P. Gorissen
och W. E. Ringer finns i "Berichte der Deutschen
chemischen gesellschaft", 1907, s. 5141-5170.
K. A. V-g.

Ropare, fys. Se Megafon med fig.

Rope-ro-hunt, fnegypt. Se Labyrint, sp. 742.

Ropivaarakoski [rårpivärakåski]. Se
Levasjoensuukoski.

Ropp, Goswin von der, friherre, tysk historiker, f. 5
juni 1850 i Goldingen (Kurland), sedan 1891 professor
i historia i Marburg, har skrifvit utmärkta arbeten i
nordisk medeltidshistoria såsom König Erich der pommer
(1875) och Zur deutsch-skandinavischen geschichte
des 15. jahrhunderts
(1876), hvarjämte han utgett
den äfven för Skandinaviens historia betydelsefulla
aktpublikationen "Hansarecesse 1431-1476" (7 bd,
1876-92).

Rops, Félicien Joseph Victor, belgisk etsare och
målare, f. 1845 i Namur, tillhörande en ungersk
släkt, d. 1898 i Paris, fick en lärd uppfostran,
blef student i Bruxelles, egnade sig åt juridik,
men mera, tyckes det, åt studier af storstadslifvets
olika sidor. Han hade studerat målning för S:t Luc
i Bruxelles, började teckna för skämttidningar och
illustrerade medeltidslegender, flyttade till Paris
1875 och blef sedan bofast där. Hans teckningar,
litograferade blad och akvareller voro påverkade
af Daumier och Gavarni, hans oljemålningar af
Courbet. Men i etsningen utarbetade han åt sig
en fullt personlig stil. Som etsare fick han sin
största betydelse. Han gjorde etsningar till Barbey
d’Aurevillys "Les diaboliques", till J. Peladans
"La vie suprême" m. fl., men dessa illustrationer
voro själfständiga skapelser, och i en mängd andra
blad utvidgade och fördjupade R. den motivkrets,
som passade för hans temperament. Hans konst är
en dekadent, makaber romantik, han framställer
kvinnan som det ondas verktyg, kvinnan och djäfvulen
ställas ofta sida vid sida, liksom han sammanställer
lasten och döden, allt med en hårresande, demonisk
fantasi. Många af hans etsningar äro af så lascivt
och stötande innehåll, att de stannat i samlares väl
tillslutna gömmor. R. var som lefnadskonstnär en typ
för den art af konstidkare, som afskyr
offentlighet och ryktbarhet och arbetar först och sist
för sin egen tillfredsställelse. Han ställde
de största fordringar på sitt arbetes tekniska
fulländning. Innehållet eller tendensen fick
aldrig öfvertag öfver det formella. Under ideliga
experiment utvidgade han den grafiska konstens
uttrycksmedel. Hans stil är på en gång brutal
och raffinerad, hvilar på strängaste teckning och
känsligt formsinne. Bland hans mest kända blad äro
S. Antonius’ frestelse, Absintdrickerskan, Offret,
Chimären, La femme au cochon
(en kvinna, som med
förbundna ögon låter leda sig af ett svin), Satan,
som strör ut kvinnor öfver Paris
samt åtskilliga
kaféscener med hårresande typer. Luxembourg-museet
eger några representativa teckningar. Bland målningar
af R. märkas den skarpt karakteriserade Jude och
kristen, Hafsstranden
, akvarellerna Parisine och
Kaféuppträde ("L’attrapade", två grälande damer), de
tre sistnämnda i Bruxelles’ museum. Flertalet af hans
etsningar finnes i privatsamlingar. Jfr monografier af
E. Demolder (1894), J. K. Huysmans (1896), E. Ramiro
(1904), G. Kahn (1906), F. Blei (s. å.), C. Lemonnier
(1908), O. Mascha (1910, med katalog). Förteckningar
öfver R:s graverade och litograferade blad hade förut
utgetts af E. Ramiro 1887-88, 1894, med suppl. 1895.
G-g N.

Ropt, Roptatyr (isl. Hroptr, Hroptatýr), två bland
Odens många benämningar. S. Bugge, "Studier över de
nordiske gude- og heltesagns oprindelse" (I, 533),
sammanställer R. med Odens-namnet Rosterus, Rostarus
hos Saxo och härleder det, säkerligen med orätt,
från Kristus. B-e.

Roquefort [råkfår], by i franska dep. Aveyron
(Guienne), mellan städerna S:t Affrique och Millau,
bekant som tillverkningsort för den berömda
Roquefortosten (se Ost).

Roquefort [råkfår], Jean Baptiste Bonaventure de,
fransk språkforskare, f. 1777, d. 1834, var en bland
vägröjarna för studiet af fornfranska språket och
litteraturen. Bland hans arbeten märkas Glossaire de
la langue romane
(1808, suppl. 1820) och Dictionnaire
étymologique de la langue française
(1829).

Roqueplan [råkplä’]. 1. Camilie R., fransk målare,
f. 1800, d. 1855, lärjunge af Gros, var en af de
förste romantiske landskapsmålarna och har betydelse
genom sina koloristiskt kraftfulla stämningar. Han
blef senare ytterst mångsidig, målade sköna och
koketta kvinnor (Magdalena 1838, Leda, 1851),
historisk genre (Scen ur Bartolomeinatten, 1834)
och sydfranskt och spanskt folklif (Spanjorer från
Penticosa
, 1847, Kvinnor från Biarritz, 1852). -
2. Louis Victor Nestor R., den föregåendes broder,
fransk författare, f. 1804, d. 1870, redigerade jämte
H. de Latouche "Le Figaro" 1830-32, var i Paris
direktör för Théâtre des Variétés 1840-47, för Stora
operan 1847-54 och för Opéra-comique 1857-60 samt
öfvertog 1869 Châtelet-teatern. Han utgaf (anonymt)
en spirituell tidskrift, "Nouvelles à la main", och
författade dessutom Regain de la vie parisienne (1853;
2:a uppl. 1869), Les coulisses de l’opera (1855) m. m.
1. G-g N.

Roquette [råke’tt], Otto, tysk skald, f. 19 april
1824 i Krotoschin, Posen, d. 18 mars 1896 i Darmstadt,
var af fransk härkomst, blef 1869

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:01 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0464.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free