- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
989-990

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rotering - Roteringskassa - Roteutryckning. Se Rote 2 - Rotevakansafgift - Rotexponent. Se Rot 2 - Rotfiltsjuka - Rotfiltsvamp, namn på Rhizoctonia (se d. o.) - Rotfjärilar - Rotfotingar. Se Rankfotingar, sp. 1010, och Rhizopoda - Rotfrukter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

d. o.), medan af frälsebönderna inom den
s. k. frihetsmilen 12 och utom densamma 8 fingo
förena sig om underhållet af en båtsman (se vidare
den 4 dec. 1868 tillsatta kommitténs betänkande,
tr. 1871). Genom statsmakternas beslut 1887
sattes hela båtsmansinstitutionen, utgörande 3,384
roterade och 2,292 berustade nummer, på vakans,
under de villkor, som k. kung. 13 juli 1887
anger. – Soldatroteringen (infanteriroteringen)
l. knektehållet kom till stånd genom kontrakt mellan
kronan och allmogen landskapsvis från 1683 till början
af 1690-talet. För detaljer om knektehållet se det
1869 tryckta betänkandet från 1867 års kommitté. Då
efter förlusten af Finland landets försvar behöfde
stärkas, beslöto statsmakterna 1810, att all dittills
icke roterad jord, med undantag endast af boställen,
som innehades af i tjänst varande militära personer,
skulle undergå extra rotering (se d. o.) med
åliggande att, då krig hotade eller utbröte, genast
uppsätta och utrusta manskap. Efter 1825 vidtog
ordinarie rotering med all dittills oroterad jord,
som befunnits skyldig till detta besvär (se Nya
ordinarie roteringen
). Äfven roteradt kavalleri fanns,
nämligen Jämtlands hästjägarkår. Vid vakans erlades
vakansafgift efter i markegångstaxorna meddelade
prisuppgifter. 1882 års skatteregleringskommitté
beräknade, att det roterade infanteriet, 18 regementen
och 2 kårer (20,176 nummer), kostade rotehållarna i
medeltal 152,57 kr. årligen per rote eller tillsammans
3,078,252,32. 1885 afskrefvos 30 proc. af detta
roteringsbesvärets uppskattade värde, och sedan
genom statsmakternas beslut 1892 och 1901 Sverige med
slopande af indelningsverket skulle öfvergå till ett
nytt försvarssystem, grundadt på allmän värnplikt, har
i mån ske kunnat hela roteringsinstitutionen upphört.
Kbg.

Roteringskassa benämnes en för Jämtland bildad
knektelegomedelskassa (se d. o.). Under det att
bidragen till knektelegomedelskassorna mångenstädes
utgjordes af rotehållarna själfva – såsom förhållandet
var med enöreskassorna i Uppland, uddemantalskassorna
i Gästrikland, invalidbeväringskassan i Västerbottens
län och rotebesparingskassan i Norrbottens län
– lämnades åter på andra orter, exempelvis i
Jämtland, där rotehållarna såsom för roteringen
särskildt hårdt betungade, ansågos oförmögna
att själfva bidraga till kassorna, understöd
af statsmedel. Jämtlands roteringskassa uppkom
därigenom, att Karl XI i syfte att bereda tillgång
till afgångna hästars och munderingars ersättande
anslog åt hvarje rusthåll visst belopp årligen
från de s. k. tillökningsräntorna i Medelpad. Sedan
dessa medel från midten af 1700-talet förvaltats af
Krigskollegium som en särskild fond, benämnd
reservmedelskassan, öfverlämnades denna kassa 1851, i
sammanhang med afslutande af nytt knektekontrakt
för Jämtland, till en särskild direktion att
förvaltas under namn af Jämtlands roteringskassa,
hvarjämte ytterligare hemmansräntor anslogos till
dess understöd. Roteringskassan uppdelades 1861 i
två, en för rotehållarna vid kavalleriet och en för
rotehållarna vid infanteriet. Efter det kassan enligt
k. br. 1906 förklarats böra tillhöra statsverket,
har kassan stått under förvaltning af konungens
befallningshafvande i länet. Den uppgick vid 1914 års
början till 201,566 kr.
C. v. O.

Roteutryckning, krigsv. Se Rote 2.

Rotevakansafgift, kam., den godtgörelse, som
roten erlade under den tid, då roten stod utan
soldat. Medlen redovisades i landsboken som tillfällig
vakansafgift. Ständig rotevakansafgift åter var
benämningen på en skatt, som statsmakterna 1848
pålade det s. k. utsockne frälset i Halland, nämligen
båtsmansrotering under rotarna tillförsäkrad ständig
vakans, hvilken skatt afskrefs, då roteringsverket
afskaffades.
Kbg.

Rotexponent, mat. Se Rot 2.

Rotfiltsjuka, bot., en växtsjukdom, hvilken visar sig
som en röd filt eller päls på rötterna af beta, morot,
kålrot, rofva, lucern, klöfver, sparris m. fl. växter
och jämväl kan öfvergå på rötter af åtskilliga träd-
och buskslag. Sjukdomen framkallas af ett mycelium,
som bär det latinska sammelnamnet Rhizoctonia
(se d. o.). Genom i Sverige utförda försök har
ådagalagts, att den form däraf, som uppträder
på morot, beta, kålrot och rofva, kommer till
sporbildning på rot- och stamdelar af åtskilliga
ogräsarter, som växa i rotfruktsland, Stellaria
media, Erysimum cheirantoides, Urtica dioica
m. fl.
J. E-n.

Rotfiltsvamp, bot., namn på Rhizoctonia (se d. o.).

Rotfjärilar, Hepialidæ, zool., nattfjärilsfamilj, af
synnerligen oviss systematisk ställning, fullständigt
isolerad inom sin ordning. Hithörande fjärilar utmärka
sig genom långsträckt bakkropp och långsmala, ej
af någon hake sammanhållna vingar, som under hvilan
hållas takformigt hoplagda. Antennerna äro smala och
mycket korta; sugtunga saknas. Arterna växla oerhördt
i storlek, och färgteckning. Medan en del når en
vingbredd af blott 20-30 mm. och äro oansenligt
färgade, höra andra med sin spännvidd af ända till
250 mm. till de största af alla fjärilar, somliga
prunkande i synnerligen påfallande färger. Hanne och,
hona ha ofta mycket olika färg, och vissa arter äro
kända för att honan, ovanligt nog, är den uppsökande
parten. Så är t. ex. fallet med vår största art,
humlerotätaren, Hepialus humuli (vingbredd 42-70 mm.),
hvars hanne har hvita, sidenglänsande vingar, medan
honans äro gula, de främre med gulröda teckningar. I
skymningen under juni och juli ses de genom sin färg
äfven i skymningsdunklet i ögonenfallande hannarna
under korta, taktmässiga, om en pendels erinrande
sidosvängningar hålla sig sväfvande på samma plats
några få fot öfver marken för att ådraga sig de
kringflygande honornas uppmärksamhet. - Larverna
lefva i rötter ("rotätare") eller stammar. - Af denna
vidt utbredda familjs omkr. 150 kända arter äro 6
påträffade i Sverige. G. A-z.

Rotfotingar, zool. Se < sp>Rankfotingar</sp>, sp. 1010,
och Rhizopoda.

Rotfrukter, landtbr., växter, odlade för sina köttigt
uppsvällda rotdelar, samt dessa till människoföda
eller kreatursfoder använda delar, såsom rofva,
kålrot, beta, palsternacka och morot. Ofta räknas
till rotfrukter äfven potatis, hvars knölar dock äro
stamknoppar. Rotfrukterna äro utmärkta fodermedel
till följd af sin


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:01:29 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0545.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free